T EORETISK  UTGÅNGSPUNKT

Careershipteorin är en teori om karriärval som tar sin utgångspunkt i sociologisk teori.

Den utgår från Bourdieus begrepp om habitus, handlingshorisont, kapital och fält. För att förstå modellen så beskrivs den utifrån tre dimensioner. Ett pragmatiskt rationellt

beslutstagande som utgår från individens habitus när beslutet tas. Den andra är

interaktionen med individer i fältet som är relaterat till de ojämlika resurser som individer har att tillgå i livet. Till sist handlar det om beslut som sker inom de delvis oförutsedda brytpunkter och händelser som skapar livsförloppet (Lovén, 2015).

Hodkinson & Sparkes (1997) menar att valet av karriär har ett samband med vilken social klass individen tillhör. Kön/genus och det etniska ursprunget påverkar vilken bransch en person tenderar att välja. Den geografiska lokaliseringen har samband med vilka

arbetsmöjligheter som finns. Det är en subjektiv verklighet när unga människor gör

karriärval och sociala erfarenheter påverkar deras beslut. Careershipteorin belyser och betonar de sociala och kulturella faktorer som finns inför de personliga val som sker. Den sammanför individuella preferenser med möjligheter som finns i strukturen och samtidigt inkluderar faktorer som slumpen. Den beskrivs som pragmatisk snarare än systematisk.

Careershipteorin säger vidare att karriärval bara bli förstådd i termer av livshistorier från de som skapar dem, där identiteten skapats tillsammans med andra och i den kultur individen lever i (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Habitus  

Hodkinson & Sparkes (1997) menar att habitus är ett centralt begrepp som syftar på individens tankesätt, idéer och preferenser men beskrivs som mer än perception, det är en del av hela personen, även kroppen. Social bakgrund och individens kapital såväl

kulturellt som socialt samspelar och utgör individens handlingshorisont. Det är den

osynliga handen som kontrollerar handlingar hos individen. Ett schema strukturerar vad en person vet om världen genom att filtrera ut det irrelevanta och tillåta sinnen att skapa viss information - Habitus. Livshistorien skapas av erfarenheter, ingen kan kliva ur sitt habitus så beslutsprocesser kan aldrig vara kontextfria. Habitus influeras av vilka beslut som tas och hur de tas. En individs habitus kan förändras i brytpunkter (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Lovén (2015) skriver att elevers självkännedom hänger ihop med Bourdieus begrepp om habitus. Det är viktigt för elever att bli medveten och lära känna sitt habitus. Individens habitus är individuell och påverkas av det sociala nätverk individen lever i och de kulturella traditionerna. Bourdieu (refererad i Lovén, 2015) menar att individuella handlingar och föreställningar alltid är kulturellt och socialt kopplade.

Handlingshorisont  

Begreppet handlingshorisont beskriver Hodkinson & Sparkes (1997) som den arena där beslut kan tas och beslut kan skapas. Möjliga val för en person bygger på att den personen själv anser att det är ett möjligt val eller alternativ, det finns i personens

handlingshorisont. Personen ser detta yrke som möjligt och attraktivt och kan då välja det även om det för någon annan inte är ett alternativ, t.ex. typiskt könsstereotypa yrken. Vad som kan upptäckas och därmed möjligt att bli valt beror på handlingshorisonten som i sin

tur beror på den ståndpunkt som personen har. Uppfattningar inkluderat habitus samt yttre faktorer som utbildning och politiska lägen. Allt är en del av varandra. Inom

handlingshorisonten gör individen pragmatiskt rationella val (Hodkinson & Sparkes, 1997). Det innebär att karriärval i viss mån är förnuftiga, men att beslutfattande även präglas av att vara praktiskt inriktade och känslomässiga. En individs val är på detta vis varken oberäkneliga eller systematiska, valen är färgade av tidigare erfarenheter hos den egna individen och hos personer i omgivningen. Valet blir påverkat av individens familjebakgrund, råd som individen får samt den informationen som går att ta del av om olika möjliga alternativ (Hodkinson & Sparkes, 1997). Författarna menar vidare att ett val tas utifrån om det är accepterat snarare än att individen väljer mellan olika tänkbara alternativ. Som ovan nämnt så grundar individen sitt val i sitt habitus och vad individen ser som accepterat och möjligt vid tidpunkten då valet ska fattas (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Lovén (2015) tar upp teorins betydelse av pragmatiskt rationellt val. Rationalitet betyder i ursprunglig form en genomgång av alternativ som sen vägs i relation till individens värdesystem. Sedan gör individen ett val som ger den maximala nyttan. Pragmatisk rationell kopplas istället till habitus och handlingshorisont som de menar bättre beskriver hur en individ gör sina val. Både känslor och sinnesstämning påverkar även de beslut som individen tar utifrån sin handlingshorisont (Lovén, 2015).

Kapital  och  fält    

Strukturen på fältet har enligt Hodkinson & Sparkes (1997) att göra med hur relationen mellan parterna är. Inom fältet har parterna olika resurser och makt som påverkar

maktrelationerna. Parterna bidrar till fältet med kapital som kan vara ekonomiska, sociala, kulturella och symboliska. Kapitalet gör det möjligt att påverka “reglerna” i maktspelet.

Ibland blir val möjliga därför att de är tillgängliga i fältet. Resurserna eller kapitalet har olika värde beroende på vilken kontext som råder. Det kan därför vara värdefullt i en kontext medan värdelöst i en annan (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Brytpunkter  

Inom fältet gör enligt Hodkinson & Sparkes (1997) individen pragmatiskt rationella val inom deras kulturella handlingshorisont. Valen sker vid brytpunkter i livet. Brytpunkter

innebär en transformation i individens identitet. Careershipteorin menar att oregelbundna rutiner och erfarenheter som individen gör varvas med brytpunkter i livet. Kombinationen av rutiner och brytpunkter är viktig för individen då det bidrar till en utveckling av både identiteten och personens habitus. Det finns tre olika typer av brytpunkter. Strukturella brytpunkter som bestäms av externa strukturer. En sådan strukturell förändring sker för elever i slutet av grundskolan när valet till gymnasiet ska göras. Frivilliga brytpunkter är självinitierade, det vill säga personen har själv valt att göra en förändring i sitt liv av något slag. Ofrivilliga brytpunkter innebär externa händelser och/eller andras handlingar. Ett exempel som kan förekomma är nedskärningar av gymnasieprogram i hemkommunen.

Vissa av dessa brytpunkter kan planeras och förutses och andra kan inte förutsägas. När ett beslut fattas inom en brytpunkt ändras personens habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Hodkinson & Sparkes (1997) anser att erfarenheter och brytpunkter har olika betydelse för individer. Med brytpunkter följer nya rutiner som har betydelse för karriärutvecklingen och de kan vara av fem slag. De kan vara konfirmerande vilket innebär att de bekräftar en redan inslagen väg. En annan rutin är motsägelsefull och med det menas att individen är missnöjd utifrån den ursprungliga intentionen. De kan även vara socialiserande vilket menas när en personlighet konfirmeras och det inte är uppskattat, det var inte den

förändring individen ville ha. Individen utbildar sig till ett yrke men får en annan yrkesroll i arbetslivet och börjar senare identifierar sig med den. Icke önskvärd är en rutin som handlar om att individen upplever att hen är felplacerad, personen har en identitet den inte gillar och inte accepterar. Individen söker kanske efter en tidigare situation i livet och den identitet hen hade då, i dagsläget är individen inte bekväm med den nya identiteten. Till sist kan en rutin vara evolutionär vilket innebär när personen gradvis förändras och växer ur den forna identiteten. Denna rutin är inte speciellt smärtsam och kan vara

transformerande med eller utan brytpunkt (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Tillfälligheter och slumpen påverkar också individens val enligt Careershipteorin men handlingshorisonten är avgörande. Hodkinson och Sparkes betonar att känslor och sinnesstämningar har en betydelse för den handlingshorisont individen har i situationen när de gör sitt val (Lovén, 2015).