R ESULTATDISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka om och hur elever har eller inte har fått möjlighet att stärka sin valkompetens under grundskoletiden med fokus på valet till gymnasiet. Vi ville jämföra två grupper av elever, de som valt rätt och de som gjort ett “felval” till

gymnasiet.

Studien har visat att elevernas val är starkt påverkade av hur väl eleverna har utforskat sig själva, sina starka och svaga sidor samt reflekterat över hur deras habitus och fält ser ut enligt Hodkinson & Sparkes (1997) Careershipteori. Värdefullt för elevernas

valkompetens skulle vara att reflektera runt sitt habitus och förstå sig själv mer som Lovén (2015) tar upp. Vägledningen i skolan skulle kunna skapa möjlighet till självinsikt på annat sätt än vad ett omval på gymnasiet ger. Det som framkom från de elever som gjort ett omval var att ett byte av kontext till ny ort och skola kan resultera i otrivsel och stress där det sociala kapitalet förändras. Den nya skolan lyckades inte inkludera de nya eleverna så de fann trygghet och därmed eventuellt kunde överväga att stanna kvar på programmet.

Skolans lokalisering har betydelse för hur elever lyckas ta in de nya förutsättningar som det innebär att flytta eller pendla. Elever byter program för att de inte trivs eller att utbildningen inte motsvarar deras förväntningar eller att pendlingen blir för jobbig (Skolverket, 2011).

I mindre kommuner med stor utpendling till gymnasieskolor i större städer är antalet hemvändare till hemkommunens skola förhållandevis stort (Skolverket, 2011). I vår studie har vi studerat en liten kommun och de förutsättningar som finns för elever där inför

skolgången på gymnasiet. Vi har inte gjort någon jämförelse med storstad där pendling kan uppgå till två timmar per dag men som där möjligtvis kan upplevas på annat sätt då det är naturligt att pendla. Pendling kan vara mer vanligt och en del av den kontext eleven lever i.

Eleven har personer runt sig som mer eller mindre påverkar valet. Några elever i vår studie säger tydligt att de inte vill göra som sina föräldrar och andra elever säger det motsatta. I och med att föräldrarna t.ex. har vaggat in sina barn i en miljö starkt präglat av t.ex. musik så blir valet för den eleven självklart, igenkännande och tryggt.

Skolinspektionens (2013) granskning påvisar att studie- och yrkesvägledning är ett lågt prioriterat område och att 45 % av eleverna i årskurs nio inte har någon vuxen att tala framtidsplaner med, det går i linje med vår studie där eleverna uppgav att studie- och yrkesvägledaren inte haft någon betydande roll inför deras första gymnasieval.

Thomsens (2014) rapport menar att vi bör satsa på vägledning och lärande och utveckla karriärkompetenser i skolan. Dagliga aktiviteter påverkar att individen blir medveten om de möjligheter och val som finns. Det stämmer väl överens med elever i vår studie som bytt program. Elever i fokusgrupp O, de som bytt program berättade att de uppskattade samtalet med studie- och yrkesvägledaren där de fick utforska sig själva och sina intressen. Denna typ av vägledning där eleven får tillfälle att stärka sin självkännedom skulle behövt ske tidigare i deras fall.

Likväl som i Lindblads (2011) sammanställning av de utvärdervärderingar som gjorts i Sverige för kunskapsområdet ”studie- och yrkesvägledning” visar även vår studie på brister inom studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. För att det ska vara möjligt att tillgodose alla elever med karriärkompetenser krävs det att alla inom skolan tar ansvar för den vida vägledningen (Skolverket, 2013). Det är tydligt i vår studie att studie- och yrkesvägledningen lyst med sin frånvaro trots de fall där det jobbar en studie- och yrkesvägledare. Det krävs ett bättre samarbete och att frågor om framtida val av studier genomsyrar skolans övergripande arbete (Skolverket, 2013). Lovén (2000) skriver att vägledningen bör sträcka sig över minst ett år och innehålla delar om hur de ser på sig själva och sitt livsmål. Lovén (2000) skriver även att vägledning som process inte återfinns i skolan och att elev och vägledare endast diskuterade gymnasievalet under två till tre månader och att samtal med vägledare är mycket sällsynt. Detta stämmer väl överens med vår studie och är något som båda fokusgrupperna belyser.

I tidigare forskning nämner vi en undersökning gjord 2017 om skolans aktiviteter inför grundskoleelevers framtida val av utbildning och arbete som visar på att elever tycker att valet är svårt att ta men en majoritet av eleverna anser att de gör sina egna val själva och att de inte påverkas av andra (Holm, et al., 2020). Vår studie visar på både och. Vissa elever tycker att det var ett svårt val men av de elever som haft ett starkt intresse för ett område och känt sig bekant med kontexten där de får ägna sig åt sitt intresse tyckte valet kändes självklart och lättare att ta. Båda grupperna säger att det var de själva som i största mån tog beslutet, dock existerar en stark påverkan från föräldrar och kompisar. Vi valde vid intervjuerna bort frågeställningar kring genus och uppfattade inte att eleverna hade gjort sitt gymnasieval utifrån vad som var könstypiskt, snarare går valen att koppla till val utifrån deras egna livsbetingelser vilket överensstämmer med Sandell (2007). Det Sandell (2007) tar upp går att koppla till vår studie och hon har i sitt arbete kommit fram till att eleverna tyckte att det var viktigt med vägledning. Hon framhåller vikten av studie- och yrkesvägledning för att påverka eleverna att våga tänka fritt inför valen till studier och yrken. Vilket vår studie också visar.

Lovén (2015) skriver att det är vanligt att kommunikationen mellan personal och elev har brister och att det finns en svårighet i att bredda perspektivet vid vägledningstillfällena på grund av att eleven inte förstår syftet med samtalen. Vår studie visar att de elever som gjort ett omval tyckte att vägledningen vid omvalet var till stor hjälp. Vi finner att eleven i det läget hade ett större behov av vägledningen från studie- och yrkesvägledaren och kunde relatera sitt val till nyligen upplevda känslor från det tidigare valet av ”fel”

gymnasieprogram. Några elever kan säkert bli hjälpta av om vägledningsarbetet på

grundskolan är tydligare med sitt syfte så att de bättre kan ta till sig de färdigheter och den informationen som är till hjälp vid valet till gymnasiet.

I SOUn 2019:4 kan vi läsa att det kostar runt 14-15 miljoner kronor för en individ som under en livstid inte kommer in på arbetsmarknaden, kostnaderna gäller t.ex. förlorade skatteintäkter. I mer än 20 år har det funnits ett behov att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4). Redan 1997 visade en utvärdering från skolverket att det var stora brister på tillgång och kvalité inom skolans studie- och yrkesvägledning och en liknande bild framstår 2018 (SOU 2019:4). I Lgr 80 betonades att vägledning ska vara en längre process något som också återfinns i karriärteorier. Lovén (2000) skriver att

vägledning bör sträcka sig över minst ett år och innehålla delar om hur individen ser på sig själv och sitt livsmål.

Den här studiens författare kan se detta problem ur ett ekonomiskt perspektiv samt ur ett individperspektiv med positiva och negativa följder. Vissa elever är inte mogna vid tillfället då valet till gymnasiet ska fattas och får i och med ett omval lära sig mer om sig själv. Det kan vara en positiv effekt som gynnar eleven samtidigt som det för många är en process som är jobbig att gå igenom. Samtidigt som ett omval orsakar stora merkostnader och för vissa är en påfrestande tid så finns det exempel på där omval och ett extra år berikade eleven i dess valprocess. En process som kan hindra eleven från att helt hoppa av studierna som skulle ge ännu större kostnader för samhället. Dessa elever skulle gynnas av att vägledningen organiserades mer långsiktigt så att vägledningen sker i en längre process och inte enbart som mest intensivt inför gymnasievalet i årskurs nio.