H ORISONTELL  ANALYS

Inspirerade  och  påverkade  valet  

Intresse och drömmar var det som båda grupperna hade gemensamt som påverkade deras gymnasieval. De hade fått inspiration utifrån drömmar och förebilder.

Jag har alltid tyckt om matte så jag tänkte att jag tar väl ekonomi då så får jag räkna lite.

Och att pappa tog ekonomi och han pushade mig, han sa att sen kan du köra civilekonom o så... (Pelle, grupp V).

Musik har alltid varit det uppenbara valet för mig, hela familjen är musiker och jag har varit musiker i hela mitt liv. Redan i nian började jag spela ihop med folk som redan gick i ettan eller tvåan på musik. Det fanns inga andra alternativ riktigt för mig då.

(Olle, grupp V).

Min farbror jobbar mycket med turism och min gudfar jobbar också inom turism så det är typ därför som jag har känt att jag också vill gå den vägen... (Anna, grupp O).

Citaten ovan kan vi analysera med hjälp av Hodkinson & Sparkes (1997) Careershipteori.

Eleverna gör pragmatiskt rationella val inom deras individuella handlingshorisonter.

Utbildning- och yrkesval tenderar att vara pragmatiskt rationella utifrån hur

utbildningsbeslut och karriärbeslut finns förankrat inom deras sociala och kulturella kontext. Ett objektivt och fritt val sker inte i den bemärkelsen att eleven är fri från sitt habitus. En elev berättar hur självklart det är att spela musik, eleverna uttryckte ett självförtroende i ämnet eller att förstå matematik och vilja att studera i den riktningen.

Skolhabituset som Puaca & Daod (2011) tar upp har skapat en självbild att just det ämnet är eleven lämpad för. Skolan skapar ett skolhabitus då betyg och beröm formar självbilden och ger en idé om vad som är rimligt att välja i framtiden. En elev ser möjlighet att arbeta med turism som finns i elevens sociala och kulturella habitus, både gudfar och farbror finns som skapar en positiv känsla och inspirerar. Valet att studera dessa program tas då utifrån elevens handlingshorisont. Det är fullt möjligt och pragmatiskt rationellt för

eleven. De kan se ett personligt nätverk som senare kan leda vidare till arbete. Uppväxten i familjen och det sociala nätverk som funnits runt eleven har format individens habitus där dessa val är självklara och skapat en idé om vad som är möjligt att göra. Då det alltid funnits musiker i familjen och eleven själv spelar är steget inte långt borta att välja ett musikprogram. Elevens omgivning skulle inte ifrågasätta valet, inte heller eleven själv.

Hodkinson & Sparkes (1997) menar att ibland blir val möjliga därför att de är tillgängliga i fältet. Resurserna eller kapitalet har olika värde beroende på vilket kontext som råder.

Att jobba med turism, ekonomi eller musik är värdefullt i ett kontext men kan betyda annat i någon annans.

Vi kan analysera orsakerna av omvalet genom elevernas svar i grupp O, de elever som har bytt program en eller flera gånger under sitt första år på gymnasiet. Orsaken till bytet var inte att de ändrat sin dröm men att kraven var för höga och förutsättningarna för att fortsätta enligt drömmarna var för svåra. Det visar sig att en flytt till en ny social kontext var för svår i och med att det var nya människor och nya miljöer för eleven.

Jag är ju lite en teaterapa så jag tycker det är kul men inte så kul [...] Syven sa att du gillar ju att dansa och då passar estet. Men inte så mycket, det kändes inte alls bra, det var mycket med pendlingen och för avancerad dans. Jag fick ta lektioner för att klara dansen. Jag trodde jag var mer redo än jag var. (Eva, grupp O).

Eleven upplevde att intresset för programmets specialinriktning inte matchade hennes egen föreställning om att gå det gymnasieprogrammet. Förutsättningarna för att hon skulle välja att gå kvar fanns inte då det även var påfrestande att resa till skolan och att hon inte kände någon i den nya gymnasieklassen från början. Lovén (2015) menar att både känslor och sinnesstämningar påverkar de beslut som individen tar utifrån sin handlingshorisont.

Kanske var det förklaringen till denna elevs val som senare visade sig vara ett icke hållbart val för henne.

Studie-­‐  och  yrkesvägledning  samt  information  under  högstadietiden    

Ingen av de intervjuade nämnde att de saknade information om vad programmen kan leda till i framtiden, vilka typer av yrken och vilka vägar man kan gå. Dock så hade de

gemensamt att de fick höra under högstadiet att det är bra att välja ett

högskoleförberedande program för då finns det många möjligheter efter gymnasiet. De som upplevde att de “valt rätt”, grupp V sa vid flera tillfällen att de valt ett

högskoleförberedande program så de har möjlighet att göra vad som helst och då har programmet inte så stor betydelse bara det känns rätt och är kul var budskapet de gav.

Jag har sjungit hela mitt liv, så jag har alltid tyckt om musik och sen kom det till vad jag skulle välja och jag var först jättelost. Först tänkte jag djur, jag har alltid tyckt om djur liksom men sen började jag tänka efter och pratade med syv och det är ju bättre att välja musik för att jag ville gå något högskoleförberedande och hålla på med något jag tyckte om. Så då var musik det enda. (Sandra, grupp V).

Denna aspekt nämnde även grupp O som ett argument för sitt val. De nämnde att det kändes bra att gå ett studieförberedande program och tänkte då att de inte var låsta vid en speciell inriktning.

Jag valde det för att det var det som fanns här, jag ville inte flytta till (Småstad) eller så… jag tänkte att det är en bred utbildning så jag kan plugga till vad som helst efteråt. (Stina, grupp O).

I det här fallet ville eleven inte flytta men valet blev begränsat vilket ledde till att hon valde ett allsidigt högskoleförberedande program men kände sedan att valet inte var rätt.

Elevernas sociala kapital under högstadiet har inflytande på deras val, det har betydelse för vad som är betydelsefullt för att trivas. Här ser vi exempel på det och vi kan även analysera att informationen från skolan skulle behöva ge en bredare bild av vad det innebär att gå ett högskoleförberedande och ett yrkesförberedande program. Ingen av eleverna saknade mer information av vilka yrken de olika programmen kan leda till men tidigare forskning säger att det är många elever som efterlyser sådan information. Holm, et al., (2020) forskning berättar att elever efterlyser kunskap om arbetsliv och

arbetsmarknad samt om högskole- och universitetsstudier. I vår studie kanske sådan information skulle varit till större hjälp för eleverna vid valet till gymnasiet än att få höra att ett högskoleförberedande program ger många möjlighet efter gymnasiet. Eleverna i Holm, et al., (2020) undersökning saknade information om vad olika utbildningar kan leda till för att sedan säkrare kunna välja utbildning och framtida yrke. De vanligaste svaren de fick var att eleverna saknade kunskap om yrken och arbetsliv och att de efterlyste

vägledning i de egna yrkesfunderingarna och vart de olika studievägarna kan leda (Holm, et al., 2020). Skolinspektionens (2013) granskning visar att elever inte upplever att undervisningen ger dem kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad. De önskar lära sig mer om yrken som de inte redan känner till, andra yrken än t.ex. polis och brandman, och om arbetsmarknadens villkor.

I bägge grupperna var det tydligt att studie- och yrkesvägledaren inte satte så starka avtryck i elevernas process mot att utveckla valkompetens inte heller lärare var personer som gett eleverna stöd i någon större utsträckning inför deras val. En elev sa att hon inte visste och det är då tydligt hur vägledning lyst med sin frånvaro även då behovet var uppenbart.

Jag var inte intresserad av skolan och dom sa att samhälle var fortsättning på nian. Men när jag började så var det ju fan skitsvårt [småskratt] då bytte jag till Barn och fritid.

(Lisa, grupp O).

Detta citat bekräftar att eleven skulle behövt utforska sitt habitus och bli mer medveten om sina möjligheter för att ta ett väl underbyggt val. Hennes handlingshorisont hade

möjligtvis förändrats av en sådan process om vad som skulle passa henne att gå för

program under gymnasiet. Lovén (2015) skriver att elever behöver fler vägledningssamtal under en längre tid för att de ska kunna utveckla valkompetens. Även Skolinspektionens (2013) granskning visar att studie- och yrkesvägledning är ett lågt prioriterat område i svenska skolor, eleverna förbereds inte kontinuerligt för att hantera valsituationer.

Viktiga  personer  för  eleverna  

Eleverna beskriver att föräldrarna har varit ett stöd i valet även om de flesta elever hävdar att beslutet varit deras eget. Kompisarnas betydelse nämns av någon elev i varje grupp som betydelsefull i valsituationen. Kompisarna fungerade då som en referens av hur det är på gymnasiet då de var äldre och redan gick på programmet som eleven var intresserad av.

En av eleverna i grupp O som valt om gymnasieprogram berättar om kompisarnas peppande ord om det tänkbara valet av program.

Jag lyssnade väldigt mycket på kompisar, dom pushade och föräldrarna tyckte det var bra med högskoleförberedande. Jag tänkte inte så mycket på mig själv... (Eva, grupp O).

Skolinspektionens (2013) granskning visar att studie- och yrkesvägledning är ett lågt prioriterat område i skolor. Rapporten visar att 45 % av eleverna i årskurs nio inte har någon vuxen att tala framtidsplaner med. Bland de 40 % som svarar att de har någon att prata med visar studien att ett flertal elever då talar med sina vårdnadshavare, äldre syskon och kompisar (Skolinspektionen, 2013). I båda grupperna finns det elever som berättar att föräldrarna haft synpunkter på deras gymnasieval. Övervägande så anser de att föräldrarna

inte lagt sig i och haft synpunkter. Det Hodkinson & Sparkes (1997) menar, att val tas utifrån om det är accepterat snarare än att individen väljer mellan olika tänkbara alternativ går även att relatera till hur elevens tankar uttrycks. Att denna elev inte tagit del av

vägledning i den mån som behövts och reflekterat över egna vägval.

Mina skulle ha lite synpunkter vad jag skulle välja, dom tycker typ att dom har misslyckats så dom vill inte att jag ska misslyckas. (Eva, grupp O).

Mamma och pappa tror jag inte bryr sig så mycket bara man mår bra [...] de kan komma med råd men de säger, gör vad du vill. (Stina, grupp O).

Mina föräldrar gick samhälle trots att de är musiker men dom verkar stödja det ändå att gå musik. (Pelle, grupp B).

Alltså jag fick ju typ inte välja djur heller av min kära far [...] han tyckte inte att det var en riktig linje. (Sandra, grupp V).

Viktiga personer i elevernas liv och som formar deras habitus är föräldrarna, de bekräftar och begränsar elevernas idéer om gymnasieval. Det är enligt eleverna själva deras eget val men Bourdieus menar att individuellt handlande och individens föreställningar alltid är kulturellt och socialt kopplade (Lovén, 2015). Eleverna tycker att de får välja själv men har enligt Careershipteorin fått idéer från den kontext de vuxit upp i.

Tankar  före  och  efter  gymnasiet  

Det som båda grupperna har gemensamt i tankarna före och efter gymnasiet är att det är svårt att veta och välja program grundat på vad eleven har för planer senare. De är enade om att det är svårt att veta som elev på högstadiet vad man är intresserad av att satsa på efter gymnasiestudierna.

Jag hade allting planerat 7 år framåt, Wingårdhs arkitektbyrå i Stockholm men hur fan vet man det i nian nu tar jag dag för dag. Man mår bättre om man går små steg i taget, i alla fall jag. (Calle, grupp O).

Det framkom att det fanns behov av att reflektera och utveckla karriärkompetens under studietiden för att på ett medvetet sätt kunna ta beslut över vilka handlingsalternativ som finns inför framtiden. Något som Lovén (2015) betonar i sin forskning och som även återfinns i styrdokument.