T IDIGARE  FORSKNING

En undersökning gjord 2017 om skolans aktiviteter inför grundskoleelevers framtida val av utbildning och arbete visar på att en majoritet av eleverna anser att de gör sina egna val och påverkas inte av andra (Holm, Lindblad, Lovén, Lundahl & Rolfsman, 2020). Studien visar också att eleverna tycker att det är svårt att välja gymnasieprogram. Undersökningen redovisar också vad årskurs nio elever anser att de lärt sig i skolan och vad de lärt sig utanför skolan angående gymnasievalet och framtida yrke. Det visar att skolan lär ut information om gymnasieprogrammen men informationen om yrken har eleverna funnit utanför skolan. Den övriga informationen om gymnasieprogram som innebär resor och boende på annan ort har många elever saknat (Holm, et al., 2020). Vidare har forskningen också undersökt vad eleverna saknat för att kunna välja utbildning och framtida yrke. De vanligaste svaren har varit att de saknat kunskap om yrken och arbetsliv. Eleverna efterlyste vägledning i de egna yrkesfunderingarna och vart de olika studievägarna kan leda till. Möjligheten att välja skola utanför kommunen och därmed behovet om mer information om skolan fanns också hos flera elever (Holm, et al., 2020).

De slutsatser som Holm, et al., (2020) forskning lett fram till är att förutsättningarna för arbetet med grundskolors stöd till ungas karriärlärande brister. Det brister i att styrningen på nationell, kommunal, och skolnivå är för svag. Stöd sätts in för sent och det finns inte tillräckligt med resurser och tid. Uppföljning och utvärdering uteblir vilket gör att skolorna inte synliggör problemen. I utbildningarna till skolledare och lärare saknas ett aktivt lärande om elevernas valkompetens och när dessa frågor inte prioriteras i

professionsutbildningarna så blir de också bortglömda ute i den vardagliga verksamheten.

Det krävs ett samarbete mellan skolans vägledare och lärare för att det ska ske någon förändring och att missgynnsamma mönster och traditioner bryts. De senaste tio åren visar dock på att förbättringar sker till det bättre ute i landets skolor (Holm, et al., 2020).

Vi ser både i enkätsvar och i de studerade fallskolorna exempel på engagerade och kunniga lärare som ger goda bidrag i form av karriärundervisning

och arbetslivskontakter och som samarbetar väl med vägledarna. Vi finner också att vägledarna har medvetenhet och vilja att arbeta brett tillsammans med lärarna, vilket är en central förutsättning för utveckling. (Holm, et al., s.234. 2020).

Holm, et al., (2020) nämner “Den omsatta läroplanen för karriärlärande” i deras forskning vilket menas det arbete som varje skola tolkar att utföra med fokus på karriärlärande, valkompetens och framtidsval. Denna forskning visar att det läggs mest tid på innehåll och aktiviteter om gymnasievalen. Tid finns inte till att även prioritera frågor om yrke och arbetsliv vilket är något som både elever och vägledare önskar. Något annat som också visar sig behövas för att underlätta och utveckla den omsatta läroplanen och elevernas karriärlärande är ett genomarbetat läromedel. Den kan fungera som ett komplement för det redan befintliga materialet och vara till god hjälp för lärare och vägledare. Här följer exempel på elevernas egna uppfattningar om vilket stöd de skulle behöva för

framtidsvalen och vilket stöd de faktiskt får. Holm, et al., (2020) skriver vidare att mer kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad samt om högskole- och universitetsstudier efterfrågas. Elever och föräldrar önskar mycket information om det kortsiktiga

gymnasievalet och de anmärker på att den långsiktiga informationen om utbildning och arbetsmarknaden är för fåordig. Det är en utmaning att tillgodose båda dessa krav samtidigt eftersom elever är i olika faser i deras valprocess (Holm, et al., 2020).

Lovén (2015) skriver att en stor del i vägledningsarbetet ägnas åt informationsförmedling och studier visar att elever har behov av fler vägledningssamtal tidigare. Det är vanligt att kommunikationen har brister och att det finns en svårighet i att bredda perspektivet vid vägledningstillfällena. Undersökningar visar att det är oklart för många elever vad man

kan få hjälp med av en vägledare och en undersökning visar att 35 % av eleverna i årskurs nio inte visste vilken hjälp de kunde få (Lovén, 2015). Vägledning har en viktig roll för framtida val, eleverna får vid dessa tillfällen möjlighet att tolka och förstå information, diskutera och ventilera sin egen situation och sina egna planer inför framtiden. Fler vägledningssamtal krävs även för att kunna skapa förutsättningar att förändra de föreställningar som finns runt genus och social status (Lovén, 2015).

Lovén (2000) fann i sin forskning att elevers förmåga att komma till tals i

vägledningssituationer skiftar och blir ett problem. Det beror på olika orsaker och har ofta komplexa förklaringar. En orsak som han tar upp är samspelet mellan elev och vägledare som kan styras av både vägledarens och elevens sociala bakgrund, gemensamma

språkkoder och mål med samtalet. Därför anser han att det är av stor vikt att diskutera målet med samtalet. Lovén (2000) menar att vägledning som process inte återfinns i skolan och att elev och vägledare endast diskuterade gymnasievalet under två till tre månader och att samtal mellan vägledare och elev är mycket sällsynt. Orsakerna till detta uppgavs från vägledare vara lågt intresse från eleverna och tidsbrist. Elever ansåg sig anpassa sina förväntningar efter de möjligheter som betyget gav samt traditionstänkande runt social bakgrund och kön. Eleverna i Lovéns (2000) forskning uppgav att de hade låg självinsikt och ville lägga mer tid på aktiviteter som kan stärka upp den förmågan. Han fann att resurssvaga elever var de som vägledare satsade på men samtidigt stod de elever med högre betyg inför större valalternativ och kunde uppleva större osäkerhet runt valet.

Det saknades längre diskussioner där möjliga val kunde göras utifrån skol- och fritidserfarenheter, det som till stor del formar elevers självbild (Lovén, 2000). Lovén (2015) förespråkar att ett utvecklingsarbete i högre grad utvecklas för metoder mot processinriktat vägledningsarbete.

Lindblad (2011) har i en sammanställning för de nordiska länderna visat att de

utvärderingar som gjorts i Sverige för kunskapsområdet ”studie- och yrkesvägledning”

tydligt visar att vägledningen brister. Vägledningen brister både i styrning och ledning, resursfördelning och i samarbetet mellan skola och arbetsliv. Lindblad (2011) menar vidare att den studie- och yrkesvägledningen som görs i varierad omfattning i

kommunerna pekar på att det är den enskilda studie- och yrkesvägledarens ansvar.

Därmed har inte de mål och riktlinjer som innebär hela skolans ansvar infriats. Författaren skriver att målet med vägledning är att förbereda eleverna för att göra medvetna och kunskapsbaserade val om sin framtid gällande studier och yrken samt att få kunskap om sig själv. Utvecklingen inom detta fält skiljer sig mellan de olika nordiska länderna och

här visar det sig att Sveriges syv-verksamhet dels är svagare styrd samt saknar schemalagd tid och arbetsmaterial (Lindblad, 2011).

En granskning från Skolinspektionen (2013) visar att studie- och yrkesvägledning är ett lågt prioriterat område i svenska skolor. Skolorna förbereder inte eleverna kontinuerligt för att hantera valsituationer. Eleverna blir mer sårbara och risken för att sociala mönster reproduceras ökar då skolan inte förbereder elever för ansvaret att göra egna val. Eleverna upplever inte att undervisningen ger dem kunskap om arbetsliv och arbetsmarknad. De önskar lära sig mer om yrken som de inte redan känner till och om arbetsmarknadens villkor, eleverna menar här andra yrken än t.ex. polis och brandman. Skolinspektionen (2013) skriver att eleverna behöver förberedas för att kunna tänka om och vara flexibla snarare än för att hitta ”sitt yrke” och räkna med att arbeta inom detta område hela sitt yrkesliv. Rapporten visar att 45 % av eleverna i årskurs nio inte har någon vuxen att tala framtidsplaner med. Bland de 40 % som svarar att de har någon att prata med visar studien att ett flertal elever då talar med sina vårdnadshavare, äldre syskon och kompisar

(Skolinspektionen, 2013).

Sandell (2007) har i sin avhandling gjort en studie av en NV-klass i en akademikerstad och intervjuer med två nionde klasser i en arbetarstad, Hon har funnit att ungdomarna gör bedömningar om var de “passar bäst” utifrån deras egen livsbetingelse (Sandell, 2007). De har en omvärld i förändring att förhålla sig till när de väljer väg inför gymnasiet. Hon skriver att familjens påverkan och arbetsmarknaden skapar olika förutsättningar som leder till en självsortering i gymnasievalet. Mönster för livsvägar väljs strukturerat utifrån kön och klass. Vidare skriver författaren att både killar och tjejer tar avstånd från kvinnliga domäner samtidigt som utbildning börjat feminiserats genom att kvinnor använder utbildning för att positionera sig på ett mer likvärdigt sätt. Det är viktigt att titta på hur elevers utbildningssegregation kan motverkas så att fler val blir mer accepterat för båda könen (Sandell, 2007). Sandell(2007) har också intervjuat studie- och yrkesvägledare i två städer. Svaren var att de ansåg det viktigt att bedriva uppsökande verksamhet för att nå de elever som inte kommer frivilligt till dem. Genom vägledning skulle eleverna ges verktyg för att öppna alternativa vägar. För att motverka sociala ojämlikheter och motverka könsmönstren behöver skolan arbeta mera med det. Dessutom anser hon att det bör finnas studie och yrkesvägledare av båda könen ute i skolorna (Sandell, 2007).

En studie som Puaca & Daod (2011) gjort beskriver hur det svenska gymnasiesystemet utgår från en nyttomaximerande rationalitetsprincip där man utgår från att gymnasieeleven

har en egen målsättning, kunskap om utbildningssystemet och även om utfallet av olika utbildningar. Studien visar på hur olika skolor och utbildningsmiljöer påverkar elevers väljande där resurser, ideal och praktiker omformar de förväntningar som finns om framtiden. Artikeln visar hur skilda uppfattningar skapas hos eleverna i två olika program på gymnasiet, ett teoretiskt samhällsvetenskapligt program och ett praktiskt

fordonsprogram. Puaca & Daod (2011) menar att de strukturella förutsättningarna påverkar individens val om vad som är möjligt. Vidare menar författarna att individuellt rationella val bör ses i kontrast till vilka förutsättningar som finns i skolmiljön. Begreppet viljeformation används i deras studie för att beskriva elevers vilja att formas och

interagera med deras skolmiljö. Det handlar om att betrakta elevernas förmåga att vilja som en förhandling som sker i samklang med omgivningen. Elevers skolhabitus formas olika i olika skolmiljöer om vad som är rimligt att välja i framtiden (Puaca & Daod, 2011).

Författarna ifrågasätter den rationella beslutsstatrategin där eleven skulle urskilja utbildningsbehov och sen söka information om olika handlingsalternativ och därefter utvärdera dem och sedan ta beslut om framtid och utbildning. Både svensk och

internationell forskning visar på brister i information och vägledning om skolor och vad de kan leda till. De förväntningar som skapas är skapade under längre tid och i en social kontext med familj, vänner och tidigare skolgång. Skolan som meningsskapande kulturell miljö har visat sig vara avgörande för hur elever formar framtidsvisioner (Puaca & Daod, 2011).