Bakgrund

För att förstå hur och varför Niagara-byggnaden kom att bli till är det viktigt att skapa sig en förståelse över Malmös historia och kanske framförallt det förändringsarbete som Niagara kan sägas vara en del av. Platsen eller rättare sagt marken där byggnaden idag står går under benämningen Universitetsholmen och är ett artificiellt område, det vill säga att marken består av konstgjord utfyllnad där havet tidigare fanns. Utfyllnaden av marken längs med Malmös kust växte fram under 1800-talets senare hälft. Anledningen bakom den konstgjorda marken eller rättare sagt det huvudsakliga syftet var att skapa mer plats och utrymme för hamn och industriverksamheter under Malmös tidiga industrialisering. Bland industrierna fanns här bland annat Kockumsvarvet som under sin storhetstid var stadens i särklass största arbetsgivare med runt 6000 anställda (Malmö Stad, 2019). I samband med 1970 och 1980 talets ekonomiska kriser tvingades staden och varvet genomgå drastiska förändringar och flera av stadens tidigare stora industrier tvingades lägga ner. Den ofrivilliga avindustrialiseringen som bland annat innebar att ca 28 000 arbetstillfällen försvann från staden (Malmö Stad, 2019), kulminerade när det tidigare stora och mäktiga Kockumsvarvet lades ner. Som ovan nämnt slog 1980-talets ekonomiska kriser ett hårt slag mot den dåvarande industristaden Malmö. Den dåvarande ekonomiska situationen är en av anledningarna till att ett omfattande förändringsarbete

42

påbörjades för att bryta upp med den historiska industristaden och skapa ett nytt och kunskapsinriktat modernt Malmö. Arbetet innefattade en serie projekt vars huvudsakliga uppgift var att förändra synen på Malmö från en gammal och mörk industristad, till en ny spännande och upplyftande kunskapsstad. En av förändringsarbetets startpunkter kan sägas vara det omfattande visionsarbetet som Malmö kommunstyrelse tog initiativ till 1995 vid namn “Malmö 2000”. Där bland annat idéerna om “kunskapsstaden Malmö” väcks. Eller som det står beskrivet i översiktsplanen Malmö 2000 “Efter industrisamhället kommer ett kunskaps- och informationssamhälle.” (Malmö stad, 2000). Visionsarbetet skulle under årens gång utvecklats till en fullständig översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige i december 2000. Översiktsplanen förblir intressant och relevant idag då tankarna och visionerna som presenteras i dokumentet har fortsatt att påverka och styra Malmös utveckling under de senaste 25 åren. Något som visar på den enorma genomslagskraft dokumentet har haft, inte minst genom projekt såsom Högskolan och Västra Hamnen som tillsammans skulle hjälpa till att “modernisera” och sätta Malmö på kartan som en framtida attraktiv kunskapsstad.

Malmö högskola som officiellt inrättades 1 juli 1998 har sedan invigningen den 31 augusti samma år fortsatt att utvecklas och växa, allt fler och större byggnader såsom Gäddan, Orkanen och Niagara har tillkommit för att skapa plats för en ökande skara studenter och personal. Föremålet för vår undersökning universitetsbyggnaden Niagara tillkom 2015 och placerades mellan Orkanen och Malmö Live på Universitetsholmen. Motiveringen för den nya byggnadens placering var att den nära kopplingen till både Malmös centrala delar och kanske framförallt till Centralstationen skulle medföra smidiga pendlingsmöjligheter för studenter. Men med tanke på projektets vilja att fortsätta översiktsplanen Malmö 2000 och Orkanens arbete med att förändra synen på Malmö och bryta upp med den gamla industristaden, så är det inte orimligt att ställa sig frågande om byggnadens placering i själva verket lika väl handlade om ett slutgiltigt brott med Malmös industriella historia. Brottet som vi här talar om kan egentligen spåras tillbaka till de tidigare dåvarande högskolebyggnaderna Gäddan och Orkanens uppkomst 1997

43

respektive 2001, som var det första av dåvarande Malmö högskolas första byggnader som byggdes på Universitetsholmen. Tankarna om de tre byggnadernas placering blir i synnerhet intressanta när man tänker på att både Gäddan, Orkanen och senare Niagara byggdes på mark som sedan 1800-talets andra hälft har fått agera symbol för industristaden Malmö med det anrika Kockumsvarvet som galjonsfigur. Niagara kan möjligtvis inte bara ses som en symbol för det “nya” Malmö, utan även som den sista nödvändiga pusselbiten för att uppnå den ack så efterlängtade universitetsstatusen. Tankarna om att Malmö skulle få ett universitet kan kopplas tillbaka till översiktsplanen Malmö 2000 och de tidigare nämnda idéerna om kunskapsstaden Malmö. Det första försöket att uppnå universitetsstatus genomfördes redan den 4 mars 2002, när ett förslag lämnades in till Utbildningsdepartementet. Dock skulle detta förslag inte att komma att förverkligas då möjligheten för högskolor att ansöka om universitetsstatus togs bort under ärendets handläggningstid (Malmö universitet, 2020). Något som gjorde att den efterlängtade universitetsstatusen fick vänta ett par år till, närmare bestämt fick den dåvarande högskolan vänta 14 år till drömmen om ett universitet blev förverkligad, då regeringen i november beslutade ge Malmö Högskola universitetsstatus från och med 1 juli 2018 med följande motivering.

Malmö högskola har en framstående position bland landets högskolor. Högskolans utbildning och forskning fokuserar på att lösa olika samhällsutmaningar, såsom jämlik hälsa, migration, framtidens skola, hållbara och smarta städer. Det är områden regeringen vill stärka. Genom att ge högskolan förutsättningar att utvecklas till universitet kan även tillväxt och utvecklingskraft i den växande Skåneregionen stärkas (Utbildningsdepartementet, pressmeddelande, 2016).

Rimligtvis kan Niagara och den medföljande universitetsstatusen ses som slutpunkten för det tidigare nämnda omfattande förändringsarbetet från industri till “kunskapsstad”, med rötter som i skrivande stund sträcker sig 25 år tillbaka i tiden till skapandet av initiativet Malmö 2000.

44

Projektet Niagara har redan från starten varit ett hett och omdebatterat ämne för media. För det mesta så har Niagara hyllats för sin innovativa design och vackra yttre som skyltar Malmös “skyline”, men många har vänt sig kritiskt till hela bygget och ser Niagara, tillsammans med Malmö live, som ett försök att skapa en mini Manhattan, ” Malmhattan” som det så charmigt har kallats. Som Rakel Chukri (2015) skriver i sin artikel “live eller död”: “Allting lite “coolt” måste ju komma från New York.