3.1 Vad är en mörkerretreat?
Christopher Hatchell skriver i sin bok Naked Seeing: The Great Perfection, the Wheel of Time, and Visionary Buddhism in Renaissance Tibet (2014) att MR används i den tantriska tibetanska buddhistiska rörelsen ”the Great Perfection” (rdzogs chen)” (Hatchell 2014, s. ix) MR används för att nå insikten om tomhet. Hatchell skriver att följare av denna rörelse sitter i veckor i totalt mörker. (Hatchell 2014, s. 97) Ett sätt att förstå mörkrets funktion för personer som gör en MR i Dzogchen traditionen är deras intresse för seendet och att inte se eftersom det är helt mörkt.
Hatchell förtydligar praktiken vidare att ”“emptiness” (sunyata) do not have to be approached through an internal mental in-sight, but that they might be seen in the exterior world—realized through the gateway of the eyes.” (Hatchell 2014, s. x)
Det är sannolikt att fenomenet att göra en MR som det framställas i YouTube klippen och hur personerna beskriver sin upplevelse är inspirerat från den tibetanska buddhistiska traditionen eftersom när personerna berättar om MR i sina videos benämner många det som dark retreat vilket Dzogchen också gör. Det finns några undantag som Nr21 (Dumplings_Guy, 2021) som säger ”dark room ritual”. Ett exempel på en direkt koppling till den tibetanska traditionen är när Nr 2 (RatnaDewi Jewel, 2019) skriver i beskrivningen till sin video att hennes Dzogchen mästare tipsade henne att göra en ”dark room retreat”. Här är ”room” med mellan
”dark” och ”retreat” vilket är en skillnad till hur Hatchell skriver bara ”dark retreat” men kopplingen till den tibetanska MR traditionen är ändå tydlig efter som Nr 2 (RatnaDewi Jewel, 2019) nämner Dzogchen explicit.
Paul Heelas skriver i Spiritualities of Life - Religion and Spirituality in the Modern World (2008) att folk som är nyandliga söker i sig själva för att kunna uppleva den ultimata källan av helighet. (Heelas 2008, s. 5) Samt att de har en tendens att ställa sig kritiska till alla former av auktoritet och regler. (Hellas 2008, s. 2–3) Vilket framkommer då ingen som berättar om sin MR i YouTube klippen nämner att de följer några regler eller en mästares instruktioner under sina vistelser i mörkret.
En direkt koppling mellan väst/nyandlighet och Dzogchen läran tar Paolo Roberti di Sarsina upp i Chögyal Namkhai Norbu Rinpoche: Dzogchen and Tibetan Tradition. From Shang Shung to the West. (2012) Han nämner att mästare Chögyal Namkhai Norbu Rinpoche förde kunskapen om Dzogchen till väst genom hans flytt till Italien på 60-talet och 1976 började han undervisa Dzogchen läror till en liten grupp studenter. Intresset för läran ökade så Chögyal Namkhai Norbu dedikerade sitt liv till att fortsätta sprida kunskap om Dzogchen. (Roberti 2012, s. 166 - 167) Enligt Dzogchen är sinnets naturliga tillstånd att vara som en spegel, en spegels kvalité är att reflektera vad det än är som placeras framför den utan att själva spegeln blir påverkad. På samma sätt ska personen själv vara en spegel och inte reagera på det som är framför en oavsett om det är något positivt eller negativt. För att nå till det stadiet tar studenten emot vägledning från en mästare och använder sig av olika praktiker. (Roberti 2012, s. 172)
En av praktikerna är ”Direct Transmission or “Direct Introduction” in which the Master and the student find themselves in the Primordial State at the same moment through one of the experiences related to Body, Speech and Mind.” (Roberti 2012, s. 172) En annan praktik är
“Mind Series” där utövaren introduceras till sinnets verkliga natur för att kunna uppleva det på riktigt. “Series of Space” är en praktik som syftar på den ursprungliga dimensionen av tomhet som är grunden för att utövaren ska kunna manifestera klarhet. Den sista är “Secret Instructions” vilket är speciella läror och metoder baserade på mästarens upplevelser vilka ska hjälpa utövaren att nå fulländad realisering. (Roberti 2012, s. 174) 1951 tog Chögyal Namkhai Norbu själv emot undervisning från en mästare som heter Ayu Khandro Dorje Paldrön som spenderade över femtio år i MR. (Roberti 2012, s. 165)
Den stora skillnaden mellan den tibetanska traditionen och de som utövar MR i den nyandliga traditionen är att i Dzogchen följer man en mästare och har tydliga instruktioner.
Detta med en mästare och regler är ingenting som en MR deltagarna nämner i någon video i relation till sina vistelser i mörkret och att de ska ha fått tydliga instruktioner för vad de ska ägna sig åt där. Mörkret som praktik finns i andra traditioner men omnämns inte som MR i sina beskrivningar av vad det är utan som sensorisk deprivation och dessa traditioner anser jag inte
Yulia Ustinova skriver i Cave Experiences and Ancient Greek Oracles (2009) att traditionerna som använder sig av sensorisk deprivation var grekiska kulter, (Ustinova 2009, s. 265) keltiska siare, senegalesiska Wolof marabouts och ett specifikt exempel på rabbinen Simeon ben Yohai som kommer från judisk tradition. (Ustinova 2009, s. 269).
Rent praktiskt går MR till så att personen befinner sig i ett kolsvart rum, det får inte finnas någon form av belysning under hela vistelsen. Av vad jag förstod gjorde 2 av 25 sina MR hemma, resten betalade för sin tjänst på annan plats. Mat kommer till deltagaren genom en anordning så att inget ljus släpps in.
3.2 Mystika upplevelser och förändrande medvetandetillstånd
I Michael Winkelmans bok Culture and Health - Applying Medical Anthropology (2011) skriver han att schamanen använder ett förändrat medvetandetillstånd för att läka. Detta kan förstås utifrån schamanens perspektiv att sjukdomens grund kommer från ”evil intentions of other humans or spirits”. (Winkelman 2011, s. 140) Diagnosen ställs av schamanen tack vare att han har försatt sig själv i ett förändrat medvetandetillstånd och därmed kan schaman få hjälp med information från andevärlden för att läka den som är sjuk. Winkelman skriver att läkning sker i kontexten av att vara i en gemenskap och utföra en ritual. (Winkelman 2011, s. 140)
En del av deltagarna som gör MR söker också ett förändrat medvetandetillstånd för att kunna läka. Här finns två skillnader vilket är att de själva ställer diagnosen och står för läkningen samt att det inte sker i en gemenskap eller rituell kontext. Detta kan kopplas till den individualistiska och kommersiella aspekten som är relaterad till nyandlighet, jag kommer gå in på detta närmare i nästa paragraf.
I Spirituality, Religion, and Health - An Emerging Research Field (2009) skriver William R. Miller och Carl E. Thoresen att andlighet och religion har en influens över människans hälsa och beteenden (Miller & Thoresen 2003, s. 24) samt att andlighet är en unik komponent hos en patient för att kunna hantera seriösa och kroniska sjukdomar. Konceptet hälsa har under de senaste decennierna kopplats till mer än att en person bara är sjukdomsfri biologiskt. Hälsa börjar sammankopplas mer med kultur, sociala och filosofiska faktorer som inkluderar att ha ett rikt och meningsfullt liv. (Miller & Thoresen 2003, s. 25) Detta går i linje med min förståelse av det material jag samlat in hur deltagarna beskriver sina MR upplevelser. Artikelförfattarna menar att det inte finns några empiriska bevis för att religion ska ha negativa effekter på människors hälsa. (Miller & Thoresen 2003, s. 30)
Detta är även min tolkning av hur deltagarna berättar om sina erfarenheter av vistelsen i mörkret och att alla har en positiv attityd till sin retreat vistelse även om det periodvis var jobbigt att vara i totalt mörker men i sin helhet var upplevelsen givande.
Altered states of consciousness and mystical experiences during sensory isolation in flotation tank: is the higly sensitive personality variable of importance? (2009) är en artikel skriven av Anette Kjellgren, Andreas Lindahl och Torsten Norlander, den handlar om en studie genomförd för att ta reda på ifall högkänsliga personer upplever mystika erfarenheter lättare än lågkänsliga personer när de befinner sig i en ”flotation-tank” (Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s. 135) vilket är en tank med saltvatten där temperaturen är 35.5.-36°C. Personen befinner sig i totalt mörker i 45 minuter iförd öronproppar. (Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s.
136) Tidigare forskning har visat att den vattenfyllda tanken hjälper till att lindra stress, muskelsmärta, depression och ångest samt att optimismen ökar och att det blir lättare att somna.
(Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s. 136)
För att ta reda på hur deltagarna mår fick de svara på sex olika formulär, varav två var
”HSP – Highly Sensitive Person Scale” som de gjorde innan experimentet. Efteråt fick de svara på ”MES – Mystical Experience Scale” för att avgöra om de var med om en mystik upplevelse.
(Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s. 139) Forskarna kom fram till att de personer som var högkänsliga hade större chans att hamna i ett förändrat medvetandetillstånd och få fler mystika upplevelser. (Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s. 142)
Som avslutning skriver artikelförfattarna att:
Our suggestions have been that the ASC (altered states of consciousness, min parentes) induced during relaxation in the tank might activate self healing systems of the body, not only on a physiological level (e.g., stress hormones decrease) but also on a psychological level in which thorough transformations can occur. An ASC might offer possibilities for self-discovery (e.g., identifying deep rooted (destructive) psychological patterns, or facilitating self-perception in another or bigger context). (Kjellgren & Lindahl & Norlander 2009, s. 144)
Artikelförfattarnas idé är att när en person är i ett förändrat medvetandetillstånd aktiveras ett självläkande system på det psykologiska planet som gör att en transformation kan ske. Detta kan kopplas till att ett självläkande system aktiveras hos MR deltagarna då de berättar att en transformation har skett till det positiva efter att de har gjort sin MR. Som artikelförfattarna nämner kan det förändrade medvetandetillståndet vara ett medel för att få insikter om ens eget beteende och se sig själv utifrån ett annat perspektiv. Detta är också någonting som MR
3.3 Mörkerretreat i stället för yogaretreat – en ny, nyandlig tjänst
I New Age Spirituality Rethinking Religion (2014) red: Steven J. Sutcliffe och Ingvild Sælid Gilhus skriver Ann Taves och Michael Kinsella att nyandlighet brukar av forskare generaliseras utifrån att den är individualistisk, har att göra med shopping, liknas vid en andlig stormarknad och att en platt och nätverkande organisation är att föredra framför en hierarkisk organisation.
(Taves & Kinsella 2014, s. 84 – 85) Detta anser jag stämmer överens med det material som jag har samlat in och analyserat.
En marknad består både av konsumenter och producenter vilket är någonting som kommer vara centralt i materialet och studien. Ett mönster blev tydligt mellan alla videos, att de som lägger upp videoklipp av sina MR erfarenheter arbetar med någon form av andlighet, personlig utveckling, är en influencer eller YouTuber, personer som själva äger ett retreatcenter där MR faciliteras. Personerna som berättar om sina erfarenheter och som kanske inte arbetar med andlighet/personlig utveckling har sina MR redogörelser upplagd på retreatcentrets egna YouTube kanal där de genomförde sin retreat. Detta visar att det finns personer som är producenter och driver en affärsverksamhet som i det här fallet marknadsför tjänster, upplevelser och konkurrerar med andra retreatcenter. Personer som inte äger ett retreatcenter lägger också upp videoklipp med redogörelser av sina MR vistelser som ett sätt att marknadsföra sig själva och sina tjänster. (Taves & Kinsella 2014, s. 85)
Kapitelförfattarna lyfter även fram att ett utmärkande drag för nyandlighet handlar om en myt som kretsar kring expansion och utveckling av den egna själen som har gått igenom många inkarnationer i ett ständigt sökande efter kunskap och andliga insikter. Centralt för den här myten är att följa den egna inre rösten för att utvecklas. Personen måste i allt detta också röra sig i och hitta rätt i den andliga stormarknad som finns att tillgå. En intressant distinktion är att forskarna ser personer som rör sig i den här miljön som konsumenter vilket personen som är aktiv i den nyandliga världen inte ser sig själv som. (Taves & Kinsella 2014, s. 85)
De ovanstående analyserna av vad som definierar nyandlighet anser jag stämmer överens med hur personerna i videoklippen berättar om sina referenser, idévärldar och sina MR upplevelser. Det är intressant att majoriteten av personerna i videoklippen med stor sannolikhet har betalat för att göra en MR men att ingen i första hand skulle se sig själva som en konsument av en tjänst på det sätt som Taves och Kinsella beskriver att forskare ser personer i nyandliga miljöer. (Taves & Kinsella 2014, s. 85) Utifrån min analys anser jag att det som kommer fram i hur deltagarna berättar om sina erfarenheter av mörkret är att de ser sig själva som sökare och vill utvecklas andligt och personligt, MR blir då en del av den strategin. Även om MR är en
tjänst som majoriteten av de som gjort videorna köper är det ingen som nämner någonting om att de har betalat för sin retreat.