De metoder jag har använt mig av är konversations och innehållsanalys. Materialet till studien är YouTube videos med personer som antingen spelat in sig själva och berättar om sina erfarenheter eller blir intervjuade om sina upplevelser av att göra en MR.
5.1. Konversationsanalys
Konversationsanalys är en metod för att kunna analysera talad interaktion människor emellan, forskare av metoden är intresserade av hur samspelet mellan två olika parter är och vilka ramverk som de lutar sig mot i samtalet. Forskaren kan använda material som är förinspelad video, audio eller befinna sig på plats där ett samtal förs mellan två parter. (Lehtinen 2011, s.
122) Jag har analyserat 25 videos med konversationsanalys och åtta videos använder jag som mer ingående exempel för att ta reda på genuiniteten och trovärdigheten hos de som berättar som sina MR erfarenheter.
Jag använder mig av konversationsanalys i generella och breda drag för att ha en metod och riktning att luta mig mot när jag ska analysera trovärdigheten hos personer som berättar om sina MR erfarenheter. Jag använder metoden på så sätt att jag väljer en sekvensens från åtta utvalda videos, där jag anser att personerna är tydliga i sina presentationer av hur de berättar om sina upplevelser. Antigen berättar de om sina MR erfarenheter lågmält och sansat eller storslaget och extravant. Videoklippen jag valt att analysera kommer fungera som mallar där jag sedan kommer jämföra de resterande videorna för att se vilka videoklipp som är lika varandra. De kategorier som jag valt är: kommersiell och hyperkommersiell.
Jag karakteriserar hur personen pratar, vilka referenser och termer personen använder, hur personen bygger upp till en viss poäng. (ten Have 2007, s. 122 - 123) På detta sätt kommer jag kunna ta mig an materialet för att djupare se hur personen presenterar sig själv och sin MR upplevelse. Det blev tydligt hur personerna berättar om sina upplevelser att de inte har så mycket att göra med själva erfarenheten de har haft utan hur de väljer att beskriva den. Därav valet att ha två kategorier för skillnaderna var så pass stora mellan hur deltagarna presenterar sina MR upplevelser.
Jag är medveten om att distinktionen mellan de kommersiella och hyperkommersiella videorna kan vara svårtydd. Konversationsanalysen har gjort det tydligt att vissa videos är mer extravaganta och storslagna dessa benämner jag som hyperkommersiella samt att de andra är mer nedtonande och dessa benämns som kommersiella. En viktig aspekt att påpeka är att de
personlig/andlig utveckling, där det finns en bakomliggande agenda utöver att de vill berätta om sina MR upplevelser.
En viktig aspekt att ha i åtanke är att ifall personen väljer att tala om MR på ett visst sätt betyder det att alla andra valmöjligheter av att prata om MR på andra sätt har uteslutits. Lika mycket som jag måste vara medveten om det som sägs i den valda sekvensen så måste jag överväga det som inte sägs. (ten Have 2007, s. 123)
5.2 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en metod vars grundsyfte beskriver och förklarar innehållet som finns inbäddat i massmedia och offentliga texter, det som analyseras kan också innefatta texter som är privata eller bara rör ett fåtal individer. (Nelson & Woods, Jr 2011, s. 110) Text kan omfatta en mängd olika företeelser men det som är av intresse för den här studien är tal och videoklipp.
(Nelson & Woods, Jr 2011, s. 109) Jag har analyserat 25 videos med innehållsanalys.
Valet av innehållsanalys som metod är gjord bland annat för jag tycker det är intressant att studera någonting som redan finns på de sätt som Nelson och Woods lyfter vilket är att en del
”researchers prefer to study messages that already exist in recorded or visual form”. (Nelson &
Woods, Jr 2011, s. 109) Innehållsanalys gör att materialet är opåverkat av forskaren till skillnad från en studie där metoden är undersökningar eller experiment, vilket innebär att materialet inte finns utan skapas tillsammans med forskaren. Då det inte finns så mycket forskning om MR är en innehållsanalys lämplig att använda för att samla in data och försöka förstå och kartlägga fenomenet. (Nelson & Woods, Jr 2011, s. 109)
Eftersom materialet är YouTube videos som inte är enhetliga i sin utformning och till sitt innehåll, väljer jag en innehållsanalys som metod för att kunna identifiera om det finns gemensamma beskrivningar från deltagarna som gjort en MR. Samt om det går att utröna återkommande teman och om retreatdeltagarna berättar om några hälsobefrämjande fördelar fysiskt som psykiskt. En innehållsanalys öppnar upp för att försöka ”identify patterns or commonalities within a particular genre.” (Nelson & Woods, Jr 2011, s. 110)
Jag använder innehållsanalysen på så sätt att jag letar efter specifika ord, teman eller fraser som är återkommande i videoklippen. De som jag tolkar är kopplade till någon form av fysisk och psykisk hälsa och är mer frekvent återkommande, dessa skriver jag ut som koder och använder mig av för att sedan kunna analysera materialet. (Nelson & Woods, Jr 2011, s. 114)
5.3 Urvalsprincip
Urval och avgränsning av materialet är gjort på följande sätt:
- Personers erfarenheter av MR representerar ingen specifik tradition av MR men är kopplat till en brett nyandligt tänkande.
- Jag har valt videos vars tidslängd är under 40 minuter för att analysera längre videos är för tidskrävande i relation till undersökningens omfång, antalet videoklipp som jag har använt mig av är 25 vilket jag anser kompenserar för att potentiellt sett missa relevant innehåll i en video som är längre än 40 minuter.
- Jag valde YouTube videos som material framför interjuver eller enkäter som är en kontrollerad situation där jag genom mina frågor kan influera de jag intervjuar i en viss riktning genom de intervju- eller enkätfrågor jag har valt. (Nelson & Woods, Jr 2011, s. 109)
5.4 Materialdefinition och forskningsetiska begräsningar
Materialet till studien är YouTube videos på personer som redogör för sina erfarenheter av hur det är att göra en MR.
- Majoriteten av personerna i videoklippen jobbar med någon form av andlig/personlig utveckling och säljer tjänster/produkter som är kopplade till ämnet. Några av videoklippen är till exempel producerade av retreatcentren själva dessa är: Nr 25 (HoloVibes 2019), Nr 10 och 11 (Honors Yoga 2019), Nr 26 (Hridaya Yoga 2021), Nr 7 och 23 (Love Evolve Awaken 2016) och Nr 9 (TheWildmanProgam 2019) Jag har valt dessa videos fast personerna som berättar om sina erfarenheter av mörkret kan anses vara tendensiösa, detta mönster lade jag märke till under datainsamlingens gång vilket gör frågorna ”who is responsible for the content and for whom is it intended?” (Cowan 2011, s. 464) extra relevanta då upphovspersonerna till videorna kan ha en kommersiell avsikt i sina videos om hur det är att göra en MR.
- Upplägget på själva videoklippen varierar mycket, en del är spontana med vad som kan tänkas vara inspelat med en mobiltelefon och att personen är i en miljö som inte är genomtänkt.
Nr 6 och 12 är exempel på när mobilen/kameran hålls i handen av den som berättar om sin MR.
I motsats till Nr 14 och 16 som är utstuderade där Nr 14 har ett intro med musik och en full sida med hans logga, en bild på honom samt titeln på videon och namnet på hans YouTube kanal. I Nr 16 dyker det upp andra videoklipp från folk som berättar om MR samt animeringar som försöker efterlikna effekterna som sker när man är i mörkret. Majoriteten av videoklippen är filmade av personen själv som har gjort en MR, 8 av 25 är intervjuer. Nr 25 är en video som är en producerad av ett retreatcenter där en person i en pågående MR svarar på frågor från
allmänheten genom en annan person som är med i videon. Personen som gör sin MR han har en ögonbindel och intervjuaren läser frågor som har skickats in efter en livestream som retreatcentret hade.
- Även den som gör en till synes enkel mobilkamerainspelning som verkar vara spontan jobbar med någon form av andlig/personlig utveckling och kan ha en bakomliggande kommersiell agenda.
Cowan lyfter frågan om etik när det kommer till att använda internet som forskningsmaterial. Han menar att den etiska frågan är komplex för ifall en person frivilligt laddar upp material på sin blogg kan då samma person sedan åberopa sin integritet eller att personen i fråga ska godkänna att blogginlägget blir data till forskning? (Cowan 2011, s. 468 - 469) Jag anser att materialet som jag använder mig av i studien är tillgängliga för allmänheten och min uppfattning är att alla personer berättar frivilligt om sina upplevelser av att göra en MR.