2.1. Centrala begrepp
Funktionsnedsättning innebär att en individ har en nedsatt förmåga att ha en normal funktion, man talar om fysiska, neuropsykiatriska samt intellektuell
funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan uppkomma av olika skäl, den kan vara medfödd eller exempelvis uppkomma av en olycka eller sjukdomar (Persson, 2013). Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse såväl som idrott, lek, gymnastik, motion bland annat (Folkhälsomyndigheten, 2013). Delaktighet handlar om att alla människor ska ha möjligheten att vara delaktig oavsett funktionsförmåga, detta rör alla områden i samhället (Myndigheten för delaktighet, 2017). Jämlikt deltagande innebär att man låter individer med funktionsnedsättningar delta i samhällets aktiviteter på jämlika villkor med andra individer
(
Myndigheten för delaktighet, 2016). Inkludering handlar om att alla individer ska få vara delaktiga i samma miljö med så fåbegränsningar som möjligt (Odom, Buysse, & Soukakou, 2011). Exkludering innebär att en individ eller grupp blir utestängd eller utesluten från något, konkret är det ett utanförskap man pratar om här (Egelund, Haug, & Persson, 2016).
2.2 Idrottsrörelsen
Den svenska idrottsrörelsen har över tre miljoner medlemmar och 20 000 idrottsföreningar vilket innebär att idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse (Riksidrottsförbund, 2009). Riksidrottsförbundets verksamhetsidé bygger på idéprogrammet Idrotten vill och infördes år 2009 i den svenska idrotten. Det är en verksamhetsidé som utgår från att bedriva organiserad idrott för att ha roligt, må bra och utvecklas livet ut. Idrottens värdegrund handlar om allas rätt att vara med och delta i föreningsdriven idrott utifrån sina egna förutsättningar. Det spelar ingen roll vilket kön, sexuell läggning, nationalitet, etiskt ursprung eller fysiska/psykiska
funktionsnedsättningar du har, alla har rätt att vara med. Riksidrottsförbund tydliggör att dessa mål även gäller för individer med funktionsnedsättning, då denna målgrupp inte får glömmas bort. När man pratar om den svenska idrottens värdegrund så utgår den från glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel, dessa olika delar ska samtliga idrottsföreningar utgå från. (Riksidrottsförbund, 2009). Idrottsrörelsens idéprogram har behövt utvecklats och består numera av tre delar istället för enbart Idrotten vill. Idrotten är, Idrotten vill samt idrotten ska. Idrotten är
5 framställs som grundstommen inom svensk idrott och kommer innehålla RF:s stadgar samt version bland annat. Idrotten vill, innehåller idrotten policy samt riktlinjer som kommer ligga i fokus under de närmaste åren. Idrotten ska, innefattar
verksamhetsinriktning samt en ekonomisk plan över idrottsrörelsen.
(Riksidrottsförbund, 2015). Något som är viktigt att komma ihåg är att fysisk träning har en stor betydelse för målgruppen med funktionsnedsättning, För att var och en med funktionsnedsättning ska få möjlighet att idrotta efter sina förutsättningar och
ambitionsnivåer inom idrottsföreningar krävs det att alla anläggningar är tillgängliga för alla (Riksidrottsförbund, 2009).
Enligt Svenska parasportförbundet (2015) beslutades det år 2013 att det ska läggas upp en strategi om att arbeta för att idrotter inom parasportförbundet ska inkluderas inom ordinarie specialidrottsförbund (SF) samt riksidrottsförbunds verksamheter. Intentionen är att skapa ett inkluderingsarbete både lokalt och regionalt med tanke på att
inkluderingen av idrotter måste ske inom respektive SF. Det är framtaget en strategi till år 2020 där det framkommer att minst hälften av alla idrotter inom parasporten ska ha inkluderats inom respektive SF för att idrottsutövare med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar att idrotta (Svenska parasportförbundet, 2015).
2.2.1 Möjligheter och hinder till idrottande
Att vara delaktig i organiserad idrott i en förening ger många fördelar. Barn och ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter och i organiserad sport har högre nivåer av fysisk aktivitet än de som inte deltar i dessa former av fysisk aktivitet. Detta innebär att de barn och ungdomar som deltar i dessa aktiviteter ökar både livskvalitén, individen får en förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt samt att prestationen förbättras (Lankhorst et al., 2015; Woodmansee, Hahne, Imms, & Shields, 2016). I dessa sammanhang ges möjlighet att utveckla en social kompentens genom att umgås med kamrater, hitta personliga intressen, samtala med andra samt lösa konflikter (Bult, Verschuren, Jongmans, Lindeman, & Ketelaar, 2011; Lankhorst et al., 2015; Wickman, 2015).
Det finns olika hinder som kan påverka barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i föreningsdriven idrott. Ekonomi är ett av de grundläggande hindren för personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat finnas hos personen själv i
6 form av låg motivation eller lågt självförtroende. Tillgången och närheten till
föreningsliv och anläggningar kan vara en annan begränsning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i föreningsdriven idrott. Det finns även en rädsla att låta barn och ungdomar med funktionsnedsättning delta i idrott då det finns en risk att bli retad. Den fysiska tillgängligheten är även det ett problem för målgruppen då den är väldigt varierande (Geidne & Jerlinder, 2019; Wickman, 2015).
2.3 Parasporten
När det kommer till hur idrott som riktar sig specifikt till individer med
funktionsnedsättning har organiserats är det svårt att fastställa en exakt tidpunkt men man brukar utgå från några milstolpar. År 1892 bildades en av de första
idrottsföreningar, IK Hephata för denna målgrupp. Under år 1930 deltog bland annat Sverige i den första internationella organisationen (Comité international des sports silencieux) för personer med funktionsnedsättning På 1950 – talet uppstod det ett ökat intresse för sporten, det startades bland annat upp en regelbunden träningsverksamhet i Malmö och Göteborg, denna träningsanläggning hade simning, bordtennis samt
bågskytte för individer med funktionsnedsättning. Svensk handikappförbundet (SHIF) bildades år 1969 och 2015 bytte organisationen namn till Parasport Sverige och
Parasport Paralympiska kommitté (Faskunger & Sjöblom, 2017). Idag finns det totalt 18 idrotter som står under parasportförbundet, dock finns det ytterligare idrotter för
individer med funktionsnedsättning som bedrivs av andra specialidrottsförbund inom Sverige (Parasport, 2018). Parasportpolitiska programmet framställs som en lösning för ett av Sveriges största påverkningsbara problem, det som Faskunger och Sjöblom (2017) menar handlar om folkhälsan hos individer med funktionsnedsättning. Detta program samverkar även med olika lagar i Sverige, bland annat Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ligger till grund för individer med funktionsnedsättning och dess möjligheter till ett fungerade liv (Socialdepartementet, n.d.). Programmet består av sex punkter; Idrotten måste nå ut, Tillgänglighet – alla ska kunna vara med, Utbildning och forskning har stor betydelse, Ekonomin och
organisation, Förebilder – paraeliten och ett samhälle för alla. Om samhällsaktörer och andra intresseorganisationer i Sverige skulle samverka med varandra kommer det leda till bättre förutsättningar för denna målgrupp och steget mot en förbättrad folkhälsa fortsätter (Faskunger & Sjöblom, 2017).
7
2.3. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar med funktionedsättning
Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper i samhället som inte är
tillräckligt fysisk aktiva i förhållande till de allmänna rekommendationerna kring fysisk aktivitet (Johnson, 2009). I nyare forskning av Lobenius-Palmér, Sjöqvist, Hurtig-Wennlöf, & Lundqvist, (2018) presenteras att var femte ung människa med
funktionsnedsättning mellan 16 till 29 år aldrig motionerar, vilket är dubbelt så många som övriga individer i samma ålder. Lobenius-Palmér et al., (2018) menar att det finns skillnader mellan olika grupper av funktionsnedsättning. Personer med autism rör sig mindre än dem som har en fysisk funktionsnedsättning eller en utvecklingsstörning.
Detta innebär att individer med funktionsnedsättning har en ökad risk för sjukdomar och ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt, bland annat sjukdomar såsom övervikt, hjärt och kärlsjukdomar samt diabetes mellitus (Geidne & Jerlinder, 2016; Lobenius-Palmér et al., 2018).
2.3.1. Fysisk aktivitet
De allmänna rekommendationerna kring barn och ungdomars fysiska aktivitet bör vara 60 minuter/dag av måttlig till kraftig fysisk aktivitet, då talar man om aerob träning.
Dessutom bör muskelstärkande aktiviteter ingå i träningen minst tre gånger i veckan utöver den aeroba träningen (Berg & Ekblom, 2016; Ng, Rintala, Välimaa, Tynjälä, Villberg, Kokko & Kannas, 2016). Dock framkommer det att barn och ungdomar som inte når den allmänna rekommendationerna kring fysisk aktivitet på grund av
exempelvis funktionsnedsättning bör vara aktiva i den mån tillståndet medger (Berg &
Ekblom, 2016).
2.4 Jämlikhet och ojämlikhet inom idrotten
Jämlikhet är ett omfattande begrepp som kan förklaras på olika sätt, men en
övergripande beskrivning handlar om alla individers lika värde. Det är vanligt att man kopplar samman diskrimineringsfrågor med jämlikhet, bland annat individernas
sexuella läggning, funktionsnedsättning, etnicitet och så vidare. I det svenska samhället har inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga ökat, vilket påverkar hälsan negativt samt att det istället skapar större ojämlikheter i samhället (Norberg, 2019). När man pratar om jämlikhet utifrån ett idrottsperspektiv förklaras det som att alla ska känna sig välkomna utifrån individens förutsättningar. Begreppet jämlik idrott innebär att
verksamheten ska vara för alla, men inte att det behöver vara lika för alla individer.
8 För barn och ungdomar med funktionsnedsättning handlar ett jämlikt deltagande om att de ska få delta i den idrottsorganisation som de själv önskar med deras vänner och utifrån deras egna förutsättningar. Dock ser det inte ut så i det svenska samhället, denna målgrupp får inte samma förutsättningar som andra framför allt inte när det handlar om relationen till föreningsdriven idrott (Geidne & Jerlinder, 2019). För att idrottsrörelsen ska uppnå en jämlik idrott kräver det att man hittar nya vägar att gå, att förändra hur föreningsidrotten ser ut idag, det behövs göras framsteg inom denna del för att det ska kunna bli mer jämlikt för ALLA som deltar i en föreningsdriven verksamhet (Geidne &
Jerlinder, 2019).
2.5 Inkludering och delaktighet inom idrotten
Ett annat komplex begrepp är inkludering. Det handlar om hur en verksamhet organiseras och tar hänsyn till att alla individer är olika och behöver olika
förutsättningar. För att kunna delta. Norberg (2019) menar att föreningsidrott främjar både inkludering och integration i samhället. Det finns olika modeller som ska främja inkludering och delaktighet inom idrotten, dessa hjälpmedel är en grund för att kunna anpassa olika verksamheters aktiviteter. Bland annat finns modellen inclusion spectrum som används för att visa hur idrottsföreningar kan tänka angående att inkludera personer med funktionsnedsättning. Denna modell bygger på en skala som förklarar full
inkludering samt full segregering. Modellen bygger på fem kategorier (Geidne &
Jerlinder, 2019).
1. Helt öppna aktiviteter där alla kan vara med. Inga anpassningar utan samtliga deltagare genomför samma aktiviteter.
2. Modifierade aktiviteter där alla genomför samma aktivitet, men utrustning, regler är anpassade utifrån olika förmågor.
3. Parallella aktiviteter för deltagare följer samma aktiviteter, uppdelade i grupper baserade på deras förmågor.
4. Olika aktiviteter genomförs i grupper där samtliga har någon form av funktionsnedsättning.
5. Parasport – anpassad fysisk aktivitet, detta är aktiviteter som i grund och botten är till för personer med funktionsnedsättning.
9 Ett annat exempel är Empowerment – modellen, som bygger på hur tränare/ledare kan utbildas om inkludering och bemötande, stöd i hur man ska anpassa och organisera aktiviteter för denna målgrupp samt design vilket handlar om vem som ska driva aktiviteten alltså hur den utformas (Norberg, 2019).
Ökad inkludering innebär ökat deltagande, dock behöver inte ökat deltagande innebära ökad inkludering. Man kan exempelvis prata om olika verksamheter som har
tillgängliggjort deras lokaler för individer med funktionsnedsättning dock behöver detta inte innebära att aktiviteterna är anpassade för deltagare med och utan
funktionsnedsättning (Faskunger & Sjöblom, 2017).
Inom skolans ramar pratas det mycket om inkludering och det begreppet finns även med i läroplanerna vilket har resulterat positiva framsteg angående inkludering, detta gäller för samtliga elever med eller utan funktionsnedsättning (Geidne & Jerlinder, 2016). De framkommer också att det inte finns någon form av plan angående inkludering inom föreningsdriven idrott vilket innebär att de upplevs som varje enskild klubb att hantera inkludering (Geidne & Jerlinder, 2016). Det finns olika hinder i samhället som påverkar denna målgrupp att delta i föreningsdriven idrott, bland annat handlar det om
otillgängliga lokaler, svårigheter att transportera sig till och från aktiviteten, brist på idrottshjälpmedel, för få anpassade idrottsaktiviteter, mobbning och oerfarna ledare.
Dessa hinder är en bidragande orsak till barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte i lika stor utsträckning är aktiva inom föreningsdriven idrott. (Faskunger &
Sjöblom, 2017; Wickman, 2015). Det finns andra hinder som också påverkar på olika sätt bland annat kan de demografiska och socioekonomiska upplevas som ett hinder då dessa villkor inte är jämt fördelade i det svenska samhället (Norberg, 2014). En
utveckling mot ökade kostnader inom idrotten kommer att förstärka den ojämlikhet som finns i samhället idag (Norberg, 2014).
10