5.1. Design
För att kunna besvara studiens syfte, om hur olika organisationer arbetar med att
inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott gjordes en empirisk undersökning i form av en kvalitativ gruppintervjustudie. En kvalitativ intervjustudie valdes för att få så intressanta och informationsrikt material som möjligt av respondenterna. Intervjuformen i denna studie var två gruppintervjuer vilket innebar att ett antal personer skulle diskutera olika frågeställningar med varandra. Anledningen till att gruppintervjuer valdes i denna studie var för att spara tid på genomförande av antal intervjuer men också för att det fanns svårigheter angående detta ämne vilket innebar att individerna behöver diskutera med varandra för att få möjligheten att se saker på andra sätt (Bryman, 2016). Svårigheterna kring ämnet kunde innebära att vissa respondenter inte ville besvara vissa frågor på grund av bakomliggande orsaker, då underlättade det att genomföra gruppintervjuer vilket gav samtliga respondenter möjligheten att utveckla sina svar på ett bekvämt sätt. Som moderator i
gruppintervjuerna handlade det om att sköta intervjuerna utan att vara för styrande och låta respondenterna diskutera utifrån frågorna som framkommer. Fördelarna med att ge respondenterna fria tyglar är att moderatorn har möjlighet att hitta vad respondenterna upplever vara intressant och viktigt i respektive frågeställning (Bryman, 2016).
Gruppintervjuerna var semistrukturerade för att underlätta att diskussionerna hölls inom det ämnet som studien undersöker. Respondenterna får därmed större möjligheter att ge mer utförliga svar när det fanns en viss på förhand struktur att utgå från i intervjun. Den semistrukturerade intervjun ger även möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna för att få fram djupare information i intervjuerna (Bryman, 2016; Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale & Brinkmann, 2014).
5.2. Urval
Respondenterna till denna studie valdes utifrån ett strategiskt urval, vilket innebär att författaren själv bestämmer vilka respondenter som ska delta i studien (Hassmén &
Hassmén, 2008). Rekryteringen skede genom att författaren hade kunskap om vad det fanns för organisationer som var anpassade till studiens syfte samt att det framkom förslag från handledaren under studiens gång. Inklusionskriterier som låg till grund för studien var att respondenterna skulle vara från olika organisationer som på olika sätt
12 arbetar med barn och ungdomar i föreningsdriven idrott. Dessa personer skulle därför besitta kunskap om hur deras organisation arbetar med frågor som har med inkludering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom idrotten. Totalt deltog
respondenterna från sju organisationer i studien. Gruppsammansättningen för
intervjuerna valdes genom ett homogent urval, vilket innebär att de två grupperna sattes samman utifrån deras olika roller inom organisationerna. Deltagarna fick fiktiva namn på grund av konfidentialitet. Respondenterna i den första gruppintervjun kallas i detta arbete för Nina, Ulla och Linn. Nina arbetar som chef på kultur och fritid hos
kommunen med att tillgängliggöra lokaler/arenor och med bidragshantering för både föreningar, organisationer eller privatpersoner. Den andra representanten Ulla, är idrottskonsulent hos ett regionalt idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna med inriktning mot parasporten. Den sista representanten i denna gruppintervju Linn och arbetar som idrottskonsulent på parasportförundet i regionen. Fem respondenter deltog i den andra gruppintervjun och de kallas här Urban, Hans, Anders, Rickard, Leif. Urban är ordförande för en stor idrottsförening inom ”normalidrotten”, föreningen äger och driver egna anläggningar. Den andra representanten Hans, arbetar hos en förening som fokuserar på idrott för personer med funktionsnedsättning. Hans har 20 års erfarenhet av att arbeta med idrottsfrågor med där här målgruppen och har varit ordförande i
dåvarande handikappidrottsförbund. Den tredje respondenten Anders, han är ledare, tränare och sitter i styrelsen för en förening inom parasporten. Den fjärde respondenten Rickard, arbetar på parasport och är kanslist, tränare och ledare för en
parasportförening. Den sista respondenten är Leif som är ledare samt hjälper till med det administrativa inom samma förening som Anders.
5.3. Bortfall
Totalt kontaktades 11 olika verksamheter via e-post och via telefonsamtal under perioden för studien, med information om studien samt en förfrågan om intresse till deltagande i studien fanns. Anledningen till att 11 olika varsamheter kontaktades var på grund av att det fanns svårigheter att få tag på potentiella respondenter, därför valde författaren att kontakta fler organisationer för att säkerställa att det skulle finnas en grund för denna studie. Av dessa tänkbara respondenter var det tre som inte svarade, vilket resulterade i ett bortfall på tre organisationer. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) framkommer det att det finns olika typer av bortfall vilket kan påverka studier på olika sätt. Bryman (2016) menar att det kan uppstå en felkälla som inte rör själva
13 urvalsprocessen som kan uppstå när respondenter till studien väljs ut, att vissa
respondenter exempelvis vägrar samarbeta vilket kan innebär att respondenterna inte vill svara på vissa frågor. Eller att de inte går att nå eller inte kan hittas för intervjun, vilket var fallet i denna studies bortfall.
5.4. Genomförande och datainsamling
Inför intervjuerna upprättades en intervjuguide (Bilaga 1) som blev utgångspunkten för de två gruppintervjuerna. Frågorna som formulerades i intervjuguiden var anpassade utifrån syfte och frågeställningar för att erhålla så god information som möjligt.
Intervjuguiden testades i form av en pilotintervju innan urvalsgruppen intervjuades men inga omfattande ändringar gjordes i intervjuguiden. Respondenternas kontaktuppgifter hittades med hjälp av de olika organisationernas internetbaserade hemsidor. Därefter kontaktades respondenterna via e – post och via telefonkontakt för att få förfrågan om deltagande i en intervjustudie. Ett informationsbrev (Bilaga 2) skickades ut via e – post till de potentiella respondenterna där de fick ytterligare information om studiens syfte och innehåll. Respondenterna fick möjligheten att meddela ett datum och en tid som passade dem, och utifrån allas önskemål bestämdes en dag och tidpunkt för
intervjuerna. Vid båda intervjutillfällena fick respondenterna en muntlig genomgång av informationsbrevet för att påminnas om studiens innehåll och att deltagandet var frivilligt och gick när som helst att avbrytas. Därför delades en samtyckesblankett (Bilaga 3) ut, där respondenterna skulle skriva under för godkännande av deltagande i studien.
Den första gruppintervjun skede under vecka 15 med respondenter från kommunen, parasportförbundet och SISU Idrottsförbund. Intervju genomfördes i ett mötesrum i ett centralt beläget stadsbibliotek. Platsen valdes för att intervjun skulle ske i en lugn miljö och där risken för eventuella avbrott som skulle kunde tänkas påverka intervjun
minskades. Intervjun med dessa tre respondenter varade i 70 minuter.
Den andra gruppintervjun skede under vecka 19 och innehöll respondenter från fyra olika föreningar, varav tre föreningar är anslutna till parasporten Sverige samt en förening som tillhör ”normalidrotten”. Denna intervju utfördes i ett konferensrum hos idrottsförbundets kansli, vilket innebar att också den intervjun skede i en lugn miljö.
Intervjun med dessa fem respondenter varade i 98 minuter. Båda intervjuerna spelades in via en röstinspelning på mobiltelefonen för att underlätta nästa steg i studien.
14
5.5. Analys
För att analysen skulle kunna genomföras så transkriberades gruppintervjuerna. Detta var ett förberedande steg innan analysen kunde påbörjas (Hassmén & Hassmén, 2008).
Efter avslutade intervjuer genomfördes transkriberingen. Transkriberingen innebar att författaren ordagrant skrev ner vad som sades under intervjuerna. Eventuella
kroppsspråk och gester utelämnades från transkriberingen. Däremot skrevs
informationen ner med hög detaljrikedom för att hålla sig så nära det som sagt under intervjuerna, detta innebar att skiljetecken användes för att tydliggöra vad som avses i text (Hassmén & Hassmén, 2008). Den analys som användas i denna studie var en kvalitativ innehållsanalys vilket innebar att författaren la stor vikt på upprepad läsning av det transkriberade materialet för att kunna identifiera meningsenheter i texten som i senare skede kunde kodas (SBU, 2014). Kodning handlar om att man knyter samman en eller flera nyckelord till ett textutdrag för att underlätta kommande analys (Kvale &
Brinkmann, 2014). Några förutbestämda koder hade författaren bestämt, de skulle utgå från de frågeställningar och de centrala begreppen som fanns i studien; inkludering, delaktighet, jämlikt deltagande, hinder och möjligheter för inkludering och delaktighet.
Genom kodning kunde varje rubrik få underkategorier (Hassmén & Hassmén, 2008).
Transkriberingen av båda gruppintervjuerna skrevs ut i papperskopior för att underlätta analysen. Därefter lästes intervjuerna igenom ett antal gånger för att finna intressanta citat som skulle vara grunden för resultatet. För att det skulle bli lättare så ströks citaten under med olika färger för att lättare kunna placera in dem i de olika kategorierna men också för att se eventuella skillnader eller likheter mellan de olika respondenterna (Hassmén & Hassmén, 2008). Totalt fanns det fem steg i analysen, steg ett handlade om att författaren läser in sig i datainsamlingen för att uppfatta helhetsbilden, steg två där framställs de naturliga meningsenheterna, i steg tre framställde författaren olika teman eller kategorier, steg fyra handlade om att se att allt besvarar syfte och frågeställningar, steg fem innebar att författaren skulle knyta ihop det centrala i både gruppintervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). I analysen formades det totalt fyra huvudkategorier och tio underkategorier skapades. Huvudkategorierna blev delaktighet och inkludering, hinder för delaktighet och inkludering, möjligheter för delaktighet och inkludering och jämlikt deltagande. Respondenternas svar sorterandes in under passade rubriker, detta
genomfördes med hjälp av meningskoncentrering vilket innebar att författaren kortade ned på respondenternas uttalanden (Kvale & Brinkmann, 2014).
15
5.6. Tillförlitlighet
Benämningen validitet och reliabilitet används i många fall inom kvantitativa studier medan inom kvalitativ forskning används ofta tillförlitlighet. Man brukar tala om att trovärdighet gör sig likt med validitet och pålitlighet med reliabilitet (Bryman, 2016).
Uppfylls inte validitet och reliabilitet i en studie framkommer det att
forskningsresultatet inte är av något vetenskapligt värde (Ejvegård, 2009). Pålitligheten och reliabilitet inom forskning handlar om hur ett resultat kan skapa fullständig och tillgänglig redogörelse för alla steg i forskningsprocessen så att studien kan återges av någon annan vid ett annat tillfälle (Bryman, 2016; Ejvegård, 2009; Kvale & Brinkmann, 2014). Trovärdighet och validitet har i sin tur fokus på huruvida studien mäter det den faktiskt ska mäta (Ejvegård, 2009), i detta fall hur olika organisationer arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott. Det som skrivs nedan har genomförts för att öka pålitligheten. Kvale och Brinkmann, (2014) menar att det finns en viss osäkerhet när det kommer till huruvida den personen som intervjuar verkligen uppfattar vad respondenterna pratar om i intervjun, att det finns en risk att författaren uppfattar vad respondenten påstår beroende på hur författaren agerar i intervjuerna. Med tanke på att samma person har intervjuat båda grupperna i denna studie så har författaren förklarat frågor eller påståenden på liknande sätt inför båda grupperna vilket kan har minskat risken för missförstånd. En semistrukturerad
intervjuguide har använts under båda intervjuerna vilket innebär att samma frågor har ställts under båda intervjuerna. Genom en semistrukturerad intervjuguide har ledande frågor försökt undvikas för att istället fokusera på de öppna frågorna. Detta för att låta respondenterna ge så utvecklande svar som möjligt (Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale
& Brinkmann, 2014). Risken att påverka respondenterna på något sätt minskar exempelvis om intervjuaren har större erfarenhet angående intervjuer. En ovan intervjuare riskerar att omedvetet genom att ge för mycket respons vid respondentens svar alternativt använder ett kroppsspråk som också påverkar (Hassmén & Hassmén, 2008).
5.7. Etiska ställningstaganden
För att säkerställa att respondenternas personuppgifter och åsikter behandlades på ett korrekt sätt, följde studien de fyra etiska principerna för forskning (Hassmén &
Hassmén, 2008). Det vill säga informationskravet, samtyckekravet, nyttjandekravet
16 samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2011). Informations samt
samtyckekraven har tagits hänsyn till genom att respondenterna har fått både muntlig och skriftlig information angående studiens syfte, förfrågan att delta i studien, att studien är helt frivilligt och att det finns möjlighet för respondenterna att bryta deltagandet i studien om de inte känner sig bekväma. När det kommer till
konfidentialitetskravet informerades deltagarna att datainsamlingen endast sågs av författaren samt handledaren, och att ingen personlig information om respondenterna spreds. Dock går det inte att säkerställa att deltagarna i intervjuerna inte sprider vidare det som har diskuterats men det är viktigt att komma ihåg att deltagarna har deltagit utifrån en roll som representanter för en organisation och inte som privatpersoner.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlades in från respondenterna enbart får användas för forskningsändamål (Bryman, 2016; Hassmén & Hassmén, 2008). Denna information angående de fyra etiska principerna framkom via ett informationsbrev som respondenterna hade fått tagit del av tidigare samt innan intervjuernas start för att påminna om vilka krav som gällde för denna studie. Respondenterna fick reda på att insamlad data endast kommer att användas till denna forskning och att filer kommer raderas när studien är godkänd.
17