Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva hur olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i föreningsdriven idrott. Frågeställningarna är: Vilka möjligheter eller hinder finns det för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att vara delaktiga föreningslivet? Vad betyder jämlikt deltagande för de olika organisationerna? Vad betyder begreppen inkludering och delaktighet för de olika organisationerna?

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte har samma förutsättningar som alla andra inom föreningsdriven idrott. Resultatet visar även på att möjligheter och hinder till inkludering går hand i hand. Det

framkommer också att organisationerna har svårigheter att förklara hur de arbetar med inkludering och delaktighet för denna målgrupp inom idrott.

7.1.2 Delaktighet och inkludering

Inkludering och delaktighet är komplexa begrepp. Norberg (2019) beskriver det som att det handlar om hur en verksamhet organiseras och tar hänsyn till att alla individer är olika och behöva olika förutsättningar. Det visar även denna studie på, då samtliga respondenter upplevdes ha svårt för begreppen och hur man skulle förhålla sig de.

Faskunger och Sjöblom (2017) beskriver att ökad inkludering innebär ökad delaktighet, dock behöver inte ökad delaktighet innebära ökad inkludering. Detta är något som denna studie också bekräftar att det kan vara inkluderande att vara i en exkluderande grupp. I tidigare forskning av Norberg (2019) framställer han att inkludering och delaktighet kan leda till samhällsproblem såsom utanförskap, mobbning osv. I denna studie förklarar en respondent att inkluderingsfrågan är så pass stor att det inte enbart bör uppges som en fråga för idrottsrörelsen utan istället anges som en samhällsfråga i stort. Dock framkommer det inte någon sådan information från respondenterna i resultatet vilket författaren tycker är intressant. I denna studie hade samtliga

28 respondenter svårt att både förklara hur deras verksamhet arbetade med begreppen samt vad inkludering och delaktighet innebär inom idrottsrörelsen. Vilket är ett intressant resultat med tanke på att samtliga organisationer hade svårigheter att förklara hur det arbetar med inkludering och delaktighet inom deras verksamheter för att få barn och ungdomar med funktionsnedsättning att vara aktiva i föreningsdriven idrott. Tidigare forskning (Ekholm & Dahlstedt, 2019; Geidne & Jerlinder, 2019; Norberg, 2019) förklarar vikten av inkludering och delaktighet och att de är en viktig del inom föreningsdriven idrott framför allt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning som inte har samma förutsättningar som andra. Utifrån denna information verkar det som att fler organisationer inom föreningsdriven idrott i Sverige måste lägga ett större fokus på hur man arbetar med inkludering och delaktighet. Med tanke på att inkludering och delaktighet är grunden till hur en grupp fungerar och hur individer känner

gemenskap i en grupp (Norberg, 2019). Ett förslag till att få fler organisationer att bli mer medveten om vikten av inkludering och delaktighet kan vara att använda sig av olika modeller. Tidigare forskning (Geidne och Jerlinder (2019); Norberg (2019) beskriver två vanliga modeller som idrottsföreningar kan ta del av för att främja inkludering och delaktighet, modellen inclusion spectrum samt Empowerment – modellen. Ett annat förslag för att öka kännedomen angående dessa begrepp och dess innebörd handlar om att idrottsföreningar och andra organisationer måste diskutera dessa begrepp i en större utsträckning som i sin tur ökar kan leda till en ökad medvetenhet om hur man kan arbeta med inkludering och delaktighet inom

föreningsdriven idrott. Utifrån det resultatet och tidigare forskning (Norberg, 2014, 2019) svårt att dra en konkret slutsats dock går det att dra en parallell att med tanke på verksamheters kunskap om inkludering och delaktighet bör alla potentiella hjälpmedel användas för att främja dessa begrepp och dess betydelse.

7.1.3 Hinder och möjligheter för delaktighet och inkludering

Det är klart att det finns möjligheterna att delta i föreningsdriven idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och att de bör vara oändliga och de hinder som finns i samhället bör minskas. Men tyvärr är det inte så det ser ut i dagens

idrottsföreningar. Geidne och Jerlinder (2016, 2019) beskriver i deras studier att det finns ett flertal hinder som påverkar barn och ungdomar med funktionsnedsättning till deltagande i föreningsdriven idrott, denna målgrupp har en ökad risk att hamna i utanförskap, att ha lågt självförtroende eller självkänsla. Detta var dock inte något

29 resultatet i denna studie visade på, istället handlade hindren om ekonomi och

tillgänglighet något som överensstämmer med studierna Geidne och Jerlinder (2019);

Wickman (2015); Wolf-Wat (2019). Majoriteten av respondenterna i denna studie förklarade att ekonomin är ett stort problem inte enbart hos idrottsföreningarna utan även för personer med funktionsnedsättning. Det är även något som Samuelsson (2016) förklarar, att personer med funktionsnedsättning ofta har det tufft ekonomiskt. De är dubbelt så vanligt att de inte har kunnat betala sina räckningar i förhållande till den övriga befolkningen i Sverige (Samuelsson, 2016).

Det finns möjligheter att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott om kunskapen och erfarenheten ökar så ökar också chansen till att lättare få målgruppen att känna sig inkluderade och delaktiga. Vilket respondenterna i denna studie också förklarar. Vikten av att det finns en ledare med kompetens om funktionsnedsättning ansågs vara viktigare än att kompetensen angående idrott. Vilket bekräftas från tidigare forskning Geidne och Jerlinder (2016); Wickman (2015) där vikten av tränare med tillräcklig kompetens är viktig för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska få så goda möjligheter till inkludering. Utifrån detta verkar det som att det är viktigt att det finns ledare och tränare med kompentens om denna

målgrupp och idrotten. Därför är utbildning inom inkludering och delaktighet i föreningsdriven idrott viktig. Dessa utbildningar ska leda till att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att känna tillhörighet och gemenskap. Detta kan i sin tur leda till att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning får möjlighet att vara aktiv i föreningsdriven idrott på samma villkor som andra barn och ungdomar. I resultatet i denna studie förklarar fyra respondenter att det finns en stor ledarbrist inom idrotten, en av respondenterna förklarade att det är en större ledarbrist än vad det är lokalbrist för den här målgruppen. Vidare menar respondenterna att inom

normalidrotten är den traditionella ledarrekryteringen barnens föräldrar dock visar tidigare forskning att det inte finns samma möjlighet inom parasporten (Geidne &

Jerlinder, 2016; Parasport, 2018).

Något som också var framträdande i studien var att två respondenter inte såg några större hinder för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i

föreningsdriven idrott, respondenterna förklarande istället att de hade ett

möjlighetsfokus. Detta är något som skiljer sig från vad tidigare forskning visats, där finns det istället ett stort fokus på de hinder som finns (Geidne & Jerlinder, 2019;

30 Lobenius-Palmér et al., 2018; Wickman, 2015; Wolf-Wat, 2019). Att fokusera på att utgå från ett möjlighetsfokus inom föreningsdriven idrott kan upplevas som positivt då huvudfokuset handlar om att se vilka möjligheter finns det samt vad ska vi förändra för att göra detta möjligt. Att visa målgruppen med funktionsnedsättning att det finns många möjligheter och mycket är möjligt är en viktig tanke att bära med sig. Då många ledare eller organisationen runt dessa barn och ungdomar ofta framföra det som

begränsar en målgrupp ger ett negativt inflytande (Geidne & Jerlinder, 2019; Wickman, 2015). Vilket kan leda till att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning slutar med föreningsdriven idrott. Om man istället fokusera på de positiva möjligheterna så kan det leda till att fler fortsätter att vara aktiva i föreningsidrotten. Det är dock viktigt att se de hinder som finns och arbeta för att minska dem, vilket kan ge en ökade

möjligheter till denna målgrupp att delta i föreningsdriven idrott.

Svenska parasportförbundet (2015) beskriver att dem håller på att genomgå en utvecklingsfas inom föreningsdriven idrott. Denna utvecklingsfas ska leda till att inkludera idrotter inom parasportförbundet till ordinariespecialförbund och inom riksidrottsförbunds verksamheter. Detta är något som även tas upp i denna studie., Samtliga respondenter diskuterade denna fråga och det framkom blandade åsikter från respondenterna. Några ansåg att det var positivt att idrotter skulle flyttas över till

specialförbunden då de ansåg att barn och ungdomar med funktionsnedsättning skulle få bättre förutsättningar och jämlika villkor som normalidrotten. Några andra respondenter menade dock att det krävs ett stort arbete för att denna målgrupp inte ska glömmas bort i de ordinarie SF då denna målgrupp behöver andra förutsättningar både inom tävling och träning. Tidigare forskning visar på det att inkludera målgruppen med

funktionsnedsättning i olika SF ska ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning möjligheten att få bättre förutsättningar till en jämlik idrott (Parasport, 2018; Svenska parasportförbundet, 2015).

7.1.4 Jämlikt deltagande

Norberg (2014, 2019) hänvisar till att de demografiska och socioekonomiska

skillnaderna i det svenska samhället påverkar möjligheten till ett jämlikt deltagande i föreningsdriven idrott. Då det visar att de med större ekonomiska förutsättningar har större möjlighet till deltagande i idrott och att barn och ungdomar med

funktionsnedsättning inte får samma förutsättningar (ibid). Det är något som även denna

31 studie visar på, då samtliga respondenter upplevde att målgruppen inte deltar i

föreningsdriven idrott med samma förutsättningar som andra barn och ungdomar.

Vidare visar resultatet på att fler anpassade verksamheter måste tillkomma för att få fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning delaktig i föreningsdriven idrott. Detta går att koppla till studierna Arnoldsson, Lindell, Mattson, och Svender (2019); Geidne och Jerlinder (2019); Norberg, (2019) som visar på att idrottsrörelsen behöver hitta nya vägar att förändra föreningsdriven idrott, fler verksamheter behöver samverka, detta krävs att framsteg görs för att få en mer jämlik idrott för alla. Framsteg som handlar om att alla ska ha samma möjlighet till att idrotta utifrån sina egna villkor.

Med tanke på att jämlikt deltagande inom idrottsrörelsen är ett stort problem inte enbart för idrottsrörelsen utan även för samhället då tidigare forskning Riksidrottsförbund, (2015); Wolf-Wat (2019) förklarar att en jämlik idrott ger fler individer möjligheten till ett aktivt liv i föreningsdriven idrott. Detta går även att koppla till denna studie då samtliga respondenter förklarade att om alla som idrottade skulle få samma förutsättningar till en jämlik idrott så skulle fler barn och ungdomar vara aktiva i

föreningsdriven idrott. Wolf – Wat (2019) förklarar även att detta skulle ge möjligheten till en ökad folkhälsa i Sverige.