Hinder för delaktighet och inkludering

En respondent berättar att ekonomin är ett hinder för denna målgrupp. De statliga medlen som går till parasporten i Sverige både i förhållande till den andel procent av befolkningen som har en funktionsnedsättning samt i jämförelse med andra europeiska länder ansågs vara alltför låg

”Som det ser ut idag så går ju, den statliga pengen runt 2.4 – 5 % […] I Norge och Nederländerna där märker man 10 % vilket är ganska logiskt om man pratar om att 10 % av svenska befolkningen har någon form av

funktionsnedsättning” (Linn, gruppintervju 1).

Fem respondenter menar att denna målgrupp är särskilt ekonomisk utsatt då många av personer med funktionsnedsättning har en inkomst t.ex. i form av aktivitetsersättning.

Denna målgrupp har ofta svårigheter med förmågan att betala extra aktiviteter och ” att

19 säga det här stoppa undan 10 kronor i veckan så att du kan åka med på cup i sommar det funkar ju inte, de går inte” (Leif, gruppintervju 2) Två av respondenterna berättar att de har försökt ta ut olika avgifter såsom medlemsavgift men att det är svårt när inte ens hälften av medlemmarna kan betala. Tre respondenter förklarar att de bland annat har träningsavgifter mellan femhundra och tusen kronor och medlemskap på 150 kronor per år och att det är svårt med att få in den avgiften. Samma respondenter yttrade sig om att i sådana här lägen handlar det om att laget eller föreningen jobba in externa pengar för at åtminstone kunna betala in medlemsavgiften så att deltagarna blir försäkrade sedan får man prioritera resterande ekonomiska utgifterna ”Jag har aldrig varit med om att vi har gjort en vinst, utan frågan är ju hur mycket förlust kan vi göra i år, så funkar den här verksamheten, så skulle jag vilja beskriva den” (Hans, gruppintervju 2). Att ta för låga avgifter i en idrottsförening menar en respondent kan bidra till en negativ syn från resterande samhälle ”Jag kan känna så att är man för billig med avgifter och allting sånt där då blir det nästan att allt blir en gratisresurs” (Urban, gruppintervju 2). En annan berättar att det finns så svåra val som tränare och ledare för denna målgrupp och att man ibland måste göra val som kanske inte alltid är rättvist för resterande deltagare i laget

”Du har en grupp […] som kommer och är med på allt men aldrig har en spänn, de kan ju vara en ihoprullad sängmadrass direkt hemifrån och i bästa fall en 50 lapp och vara på fotbollsläger en vecka […] frågan är ju då ska man stå i bussdörren och säga kliv av […] de blir en liten annan

dimension i frågeställningen […] man måste ha en liten bank för det om det ska kunna få och fungera, rättvist eller inte det går att diskutera” (Leif, gruppintervju 2).

En respondent förklarar att en av anledningarna till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte har samma förutsättningar är många men ett av de stora problemen är kostnaderna och de långa resorna. ”De är jättelånga resor för att få utbyte i tävling och träning, det gäller väldigt många idrotter” (Linn, gruppintervju 1).

6.2.2 Tillgänglighet

En respondent lyfter fram tillgängligheten som ett hinder för delaktighet, han menar att om en individ inte ens har möjligheten att ta sig in i arenan så är det problematiskt att

20 känna sig delaktig i verksamheten. En annan respondent menade att i vissa lokaler är tillgängligheten ett problem för denna målgrupp, där det inte finns tillgång till varken ramper, hissar eller toaletter som är anpassade. Samma respondent menar att kommunen får vissa belopp som kallas anpassningsmedel och utifrån det måste prioritera vad som behöver tillgänglighetsgöras i första hand. En annan respondent berättade att inom deras förening pratar de mycket om inkludering och har försökt anpassa deras verksamhet för denna målgrupp genom att ta bort exempelvis staket så att alla ska kunna ta sig till anläggningen. En respondent förklarar att för många barn och ungdomar med

funktionsnedsättning så får de vara med i vanliga idrottslag och känna delaktighet, tills det uppkommer en tävlingssituation där exempelvis ett lag ska tas ut. Då platsar inte dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning längre, vilket upplevs som ett hinder för tillgängligheten i ett lag menar respondenten.

”När det väl kommer till kritan och börja snacka om att det ska tas ut lag […] då finns de där ljuva fina orden om delaktighet då försvinner dom ganska fort och de är ju ett hinder […] så är det ju överlag i idrottssverige”

(Rickard, gruppintervju 2).

Många av dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning har börjat sin verksamhet i en vanlig förening förklarar en respondent, han menar att vid 12 – 13 års ålder börjar utslagningen för denna målgrupp. Anledningen till detta är oftast blir fler och mer avancerade övningar i lagen vilket innebär att dessa barn och ungdomar med

funktionsnedsättning oftast inte har möjligheten att fortsätta, de är då denna målgruppen kommer till oss. Två respondenter förklarar att många av dessa idrotter som finns för denna målgrupp inte finns i alla städer eller län vilket innebär att många barn och ungdomar med funktionsnedsättning får åka långa resor när det kan för att kunna vara med i en idrottsförening ”Som är med och spelar med oss, som kan inte träna

kontinuerligt men kommer dit någon gång och tränar” (Anders, gruppintervju 2). En annan respondent nämner att inom föreningsidrotten så bedrivs det 71 olika idrotter inom idrottsfamiljen medan för denna målgrupp så bedrivs det ca 15 – 20 olika idrotter.

21 6.2.3 Övergång från parasport till svenska fotbollsförbundet och

innebandyförbundet

En respondent menar på det att det finns både fördelar och nackdelar med i respektive förbund, svenska fotbollsförbundet och svenska innebandyförbundet ” Fördelarna är kanske att det finns fler resurser […] det man är rädd för är att vi kanske ska bli bortglömda där” (Ander, gruppintervju 2). En annan respondent pratar om att det är mycket oklarheter angående överflyttningen till förbundet då man har pratat om det under en längre tid men att det aldrig blir av. En annan menar att det har pratats om detta ända sedan 2013, då dåvarande svenska handikappidrottsförbundet ville sluta med särlösningar och att samtliga idrotter skulle in i respektive specialförbund. Men

processen står fortfarande och stampar, respondenten menar att detta låter som en omtänksam idé men att det kanske istället bryter ner parasporten

”Otacksam kan jag tycka att vi har hållit på så länge för det här bryter ner oss […] många gånger har man uttalar någonting som är såhär, det här ska vi göra, åsså blir det inget för man lägger inga resurser på det här […] det är ett sätt att värdera våran idrott också som jag är otroligt kritiskt till, hur man gör” (Hans, gruppintervju 2).

Två respondenter menar på det att denna övergångsprocess måste finnas med i alla verksamhetsplaner, på det sätt föreningar arbetar så att denna målgrupp inte glöms bort, då det är ett väldigt stort arbeta som är i utvecklingsprocess ” Så att vi inte tar ett steg tillbaka nu när vi är så pass långt fram” (Ulla, gruppintervju 1). Tre respondenter förklarar att det kanske inte är så lätt som det låter med överflyttningen till

fotbollsförbundet och innebandyförbundet, framför allt när man börjar prata om tävlingsverksamheten, att det skiljer sig från hur den normala idrotten tävlar. Denna målgrupp behöver lite olika nivåer på divisioner medan i dessa förbund pratar man om raka serier vilket respondenterna menar inte fungerar för dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

6.2.4 Ledarens betydelse

Ledarna har väldigt stor betydelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktig i föreningsdriven idrott ansåg respondenterna. Det råder stor

ledarbrist inom idrotten och framför allt för denna målgrupp och det ses som ett stort

22 problem. En respondent yttrar sig om att det kanske är en större ledarbrist än vad det är lokalbrist. ”Jag tror nog att det är svårare att hitta människor som tar hand om denna målgrupp” (Leif, gruppintervju 2). Anledningen till denna ledarbrist kan vara flera ”I den traditionella ledarrekryteringen inom normidrotten handlar det ju ofta om barnens föräldrar, den möjligheten är ju inte lika stor hos oss” (Hans, gruppintervju 2). Fyra respondenter förklarar att denna målgrupp kräver mycket och menar att föräldrarna ibland behöver komma iväg och ha egen tid vilket oftast sker när barnen är på träning.

”Många av barnens föräldrar har fullt upp 24/7 golv till tak va […]

andningshålet men hittar […] jag kanske kan komma iväg 1 timme och handla och då ställs de ännu större krav på föreningar” (Hans,

gruppintervju 2).

Samtliga menar att många gånger behövs det någon form av stomme och kontinuitet bland dessa grupper och de menar att det blir svårt när det kommer enstaka ledare då och då. Två respondent menar på det att det finns de som är duktiga ledare men gällande denna målgrupp handlar det om så mycket mer, som ledare behöver man ha lite kunskap om vad en funktionsnedsättning är men också hur laget fungerar. ”De är ju kompetens vi söker […] när vi söker en ledare till vår verksamhet så söker vi en LEDARE, vi söker ju inte idrottskompetensen i första hand” (Anders, gruppintervju 2). En respondent berättar att det är svårt att enbart ha den där ledarrollen i laget utan att ledarna blir så mycket mer än bara ledare, vilket han förklarar är svårt i vissa situationer. Han klargör att de får jobba med många barn som är väldigt trasiga, vilket innebär att det är svårt att inte ta på sig andra roller också såsom föräldraansvaret eller den där fritidskompisen

”Vi måste vara tydliga i våra roller” (Hans, gruppintervju 2). Samtliga fyra respondenter menar på det att det har varit med om väldigt mycket i deras

organisationer och att de som ledare har en stor betydelse för dessa barn och ungdomar.

En respondent berättar att denna målgrupp har stor tillit till oss som ledare ”Så kommer de till oss och berättar men sen har de föräldrar, men till föräldrarna då säger dom ingenting” (Anders, gruppintervju 2). En annan respondent berättar att det är svårt att stå rakryggad i vissa situationer när man som ledare får reda på saker från dessa barn och ungdomar ”Det handlar om att jag ska förstå det också […] allt från akuta

uttryckningar mitt i nätterna till att man fått reda på övergrepp så kan det se ut” (Hans,

23 gruppintervju 2). Samtliga respondenter förklarar att deras organisationer är väldigt betydelsefulla på olika sätt för denna målgrupp

”Mycket skulle avta om inte vi fanns där, tror jag […] asså det är ju eldsjälar, de är ju de som är där och brinner för det här, för mig är det här farligaste personen som finns även inkluderad mig själv för slocknar jag så kan allting annat också de” (Hans, gruppintervju 2).