Slutsats

I denna studie har det framkommit att det behövs en hel del fortsatt arbete gällande inkludering, delaktighet och jämlik deltagande när det handlar om barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott. Detta med tanke på att denna studie visar på att samtliga organisationer arbetar på olika sätt och de har svårt att beskriva vad begreppen inkluderingen och delaktighet betyder samt hur de arbetar med det i sina organisationer. Studien visar också att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte deltar i samma utsträckning i föreningsdriven idrott som övriga befolkningen, med tanke på att i dagens samhälle verkar det finns fler hinder än möjligheter för denna målgrupp. De visar även på att fler samhällsaktörer behöver samverka med varandra för att uppnå en mer jämlik idrott för samtliga grupper inom svenska samhället. Ett sätt för att påverka detta i positiv riktning kan var att arbeta med modeller (Inclusion spectrum samt Empowerment) inom idrottsföreningar som främja inkludering och delaktighet.

35

Referenser

Arnoldsson, J., Lindell, L., Mattson, P., & Svender, J. (2019). Nyanländas etablering i idrottsrörelsen. Centrum för idrottsforskning.

Berg, U, & Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk akvitiet för barn och ungdomar. Hämtad 2019 - 05 - 22 från

http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_u ngdomar_FINAL_2016-12.pdf

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e upplag). Stockholm: Liber AB.

Bult, M. K., Verschuren, O., Jongmans, M. J., Lindeman, E., & Ketelaar, M. (2011).

What influences participation in leisure activities of children and youth with physical disabilities? A systematic review. Research in Developmental Disabilities, 32(5), 1521–1529. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2011.01.045

Egelund, N., Haug, P., & Persson, B. (2016). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. (1:a upplaga) Stockholm: Liber AB

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (Upplaga 4:). Lund: Studentlitteratur AB.

Ekholm, D., & Dahlstedt, M. (2019). Midnattsfotboll – ett svar eller symptom på ojämlikhet? Retrieved from https://centrumforidrottsforskning.se/wp- content/uploads/2019/05/Idrotten-och-ojamlikheten-medlemmarnas-eller-samhallets-intresse.pdf

Faskunger, J., & Sjöblom, P. (2017). Idrottens samhällsnytta.

Folkhälsomyndigheten. (2013). Definitioner. Retrieved from

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/

Folkhälsomyndigheten. (2016). Funktionsnedsättning. Retrieved from

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/fysisk-halsa/funktionsnedsattning/

Geidne, S., & Jerlinder, K. (2016). How sports clubs include children and adolescents

36 with disabilities in their activities. A systematic search of peer-reviewed articles.

Sport Science Review, 25(1–2), 29–52. https://doi.org/10.1515/ssr-2016-0002

Geidne, S., & Jerlinder, K. (2019). Jämlik idrott och funktionsnedsättningar. Retrieved from https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2019/05/Idrotten-och-ojamlikheten-medlemmarnas-eller-samhallets-intresse.pdf

Gratton, C. & Jones, I. (2010). Research methods for sports studies. (2:a upplag).

London: Routledg.

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Retrieved from http://www.idrottsbokhandeln.se/Images/Article/Omslagsbild/Mellan/674.jpg Johnson, C. C. (2009). The benefits of physical activity for youth with developmental

disabilities: A systematic review. American Journal of Health Promotion, 23(3), 157–167. https://doi.org/10.4278/ajhp.070930103

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e upplag).

Stockholm: Studentlitteratur AB.

Kwok Ng, Pauli Rintala, Jorma Tynjälä, Raili Välimaa, Jari Villberg, Sami Kokko, and L. K. (2016). Physical Activity Trends of Finnish Adolescents With Long-Term Illnesses or Disabilities From 2002–2014. Journal of Physical Activity and Health, JPAH Vol., 816–821. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1123/jpah.2015-0539

Lankhorst, K., van der Ende-Kastelijn, K., de Groot, J., Zwinkels, M., Verschuren, O., Backx, F., … Takken, T. (2015). Health in Adapted Youth Sports Study (HAYS):

health effects of sports participation in children and adolescents with a chronic disease or physical disability. SpringerPlus, 4(1), 1–10.

https://doi.org/10.1186/s40064-015-1589-z

Lindberg, L. (2016). Forskningen som haltar [The research that is limping].

Lobenius-Palmér, K., Sjöqvist, B., Hurtig-Wennlöf, A., & Lundqvist, L. O. (2018).

Accelerometer-assessed physical activity and sedentary time in youth with disabilities. Adapted Physical Activity Quarterly, 35(1), 1–19.

https://doi.org/10.1123/apaq.2015-0065

37 Myndigheten för delaktighet. (2016). En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och

hållbart samhälle. Retrieved from

https://www.regeringen.se/4a90ab/contentassets/cee47abfd1ba49bb96542024b6d6 25c6/en-funktionshinderspolitik-for-ett-jamlikt-och-hallbart-samhalle-mfds-forslag.pdf

Myndigheten för delaktighet. (2017). Begrepp. Retrieved from http://www.mfd.se/stod-och-verktyg/begrepp/

Norberg, J. (2014). Statens stöd till idrotten.

Norberg, J. (2019). Idrotten och (o)jämlikheten - en introduktion. Retrieved from https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2019/05/Idrotten-och-ojamlikheten-medlemmarnas-eller-samhallets-intresse.pdf

Odom, S. L., Buysse, V., & Soukakou, E. (2011). Inclusion for Young Children With Disabilities: A Quarter Century of Research Perspectives. Journal of Early Intervention, 33(4), 344–356. https://doi.org/10.1177/1053815111430094

Parasport. (2018). Idrotter. Retrieved from Parasport Sverige website:

http://www.parasport.nu/Idrotter

Persson, R. (2013). Funktionsnedsättning. Retrieved from 1177 Vårdguiden website:

https://www.1177.se/dalarna/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/funktionsnedsattning/

Riksidrottsförbund. (2009). Idrotten vill - Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm.

Riksidrottsförbund. (2015). Verksamhetsinriktning.

Samuelsson, C. (2016). Sämre ekonomi för personer med funktionsnedsättning.

Retrieved from Statistiska centralbyrån website: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Samre-ekonomi-for-personer-med-funktionsnedsattning/

SBU. (2014). Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ meotd. 1–14. Retrieved from https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_bilaga11.pdf Smith, A., & Thomas, N. (2006). Including pupils with special educational needs and disabilities in National Curriculum Physical Education: A brief review. European

38 Journal of Special Needs Education, 21(1), 69–83.

https://doi.org/10.1080/08856250500491849

Socialdepartementet. (n.d.). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Retrieved from

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387

Svenska parasportförbundet. (2015). Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 – 2017. Stockholm.

Vetenskapsrådet. (2011). Vetenskapsrådet God Forskningssed.

Wickman, K. (2015). Experiences and Perceptions of Young Adults with Physical Disabilities on Sports. Social Inclusion, 3(3), 39.

https://doi.org/10.17645/si.v3i3.158

Wolf-Wat, O. (2019). Idrottsrörelsens dubbla uppdrag.

Woodmansee, C., Hahne, A., Imms, C., & Shields, N. (2016). Comparing participation in physical recreation activities between children with disability and children with typical development: A secondary analysis of matched data. Research in

Developmental Disabilities, 49–50, 268–276.

https://doi.org/10.1016/j.ridd.2015.12.004

39

Bilagor