Metoddiskussion

För att kunna besvara syfte och frågeställningar har denna studie haft en kvalitativ ansats med fokus på semistrukturerade gruppintervjuer. Anledningen till att enskilda intervjuer inte valdes var på grund av tidsbrist samt att gruppintervju ger möjligheten till en ökad diskussion angående studiens syfte. Valet av kvalitativt tillvägagångsätt har författaren ansett som det rimliga alternativet till denna studie med tank på att man vill ta reda på hur olika organisationer arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott. Därför hade en enkät inte varit relevant och kunnat besvara studiens frågeställningar på ett bra sätt med tanke på att en enkät inte fördjupar sig i ämnet på samma sätt som en intervju gör i detta fall (Gratton &

Jones, 2010).

Som urvalsmetod till studien valdes ett strategiskt urval (Hassmén & Hassmén, 2008).

Utifrån deltagarnas kunskap inom studiens ämne. Deltagarna var okända för författaren innan studiens start. Vilket gav möjligheten att få fram så god kvalité på studien som

32 möjligt, detta hade inte lyckat lika bra med ett bekvämlighets urval exempelvis.

Könsfördelningen hos respondenterna var ojämnt fördelat med totalt 5 manliga och 3 kvinnliga deltagare i studien. I gruppintervjuerna blev det så att gruppintervju ett bestod av enbart av kvinnor och gruppintervju två av enbart män. Det fanns dock ingen

bakomliggande orsak till denna homogena könsindelning utan intervjuerna delades upp utifrån vilken typ av organisation respondenterna tillhörde. I ena gruppen organiserades de olika organisationerna som arbetar med målgruppen på nära håll och i den andra gruppen fanns de organisationer som arbetar med målgruppen från ett

helikopterperspektiv. Dock kan man diskutera ifall resultatet hade kunnat se annorlunda ut om intervjuerna hade bestått av en jämnare fördelning mellan könen i vardera

gruppintervjun med tanke på att grupperna pratade om olika saker angående vissa frågor. Men med tanke på att syftet i studien inte var att jämföra någon skillnad mellan män och kvinnor genomförde författaren inga åtgärder för detta. Vidar hade resultat kanske blivit annorlunda om man blandat grupperna med olika perspektiv vilket hade lett till andra diskussioner i grupperna.

En pilotintervju genomfördes innan de slutgiltiga intervjuerna skulle äga rum, för att se om intervjuguiden kunde revideras för att bli tydligare (Bryman, 2016; Hassmén &

Hassmén, 2008). Testrespondenten hade dock inte någon större erfarenhet angågående de frågor som ställdes. Detta på grund av att det uppstod tidsbrist för författaren att få tag på en eller flera testintervjupersoner som bisatt kunskap om barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det resulterade i att respondenten inte kunde svara på alla frågor.

Däremot kunde personen berätta om det fanns några oklarheter angående intervjufrågorna.

Genomförandet och kontakten med respondenterna har skett via både mail och samtal via telefon, vilket har varit en fördel i processen då både författaren och respondenterna har haft möjlighet att ställa frågor angående studien både via mail och telefonkontakt.

Dock uppstod det svårigheter angående kontakten mellan vissa respondenter, vilket det finns flera orsaker till som endast går att spekulera kring, detta innebar att det tog totalt fyra veckor mellan första och andra gruppintervjun. Den här tidsförskjutningen kan ha inneburit att intervjufrågorna inte ställdes på samma sätt vilket kan innebära att

respondenterna tolkat något frågeområde olika eller missförstått någon frågeställning.

Under gruppintervjuerna så upplevde författaren att det uppstod en trygg och

33 avslappnad miljö för samtliga intervjupersoner utifrån de kroppsspråk och

ansiktsuttryck hos deltagarna. Något som författaren uppmärksammade efter första gruppintervjun var att respondenterna fann svårigheter att förklara vad de olika

begreppen hade för innebörden, delaktighet, inkludering och jämlikt deltagande. Dock gjordes ingen åtgärd för detta på grund av tidsbrist i denna studie. En åtgärd hade kunnat vara att ge respondenterna i andra gruppintervjun möjligheten att ta del av de olika begreppen innan intervjun vilket hade kunnat leda till mer utförliga svar från respondenterna. Den semistrukturerade intervjuguiden har varit ett bra verktyg för att finna struktur i intervjun, både för författaren men också för respondenterna. Den här formen av intervjuguide möjliggjorde även att deltagarna kunde prata mer fritt och öppet kring de frågor som ställdes istället för att enbart få besvara frågorna i en mer begränsad form. I studien framkom det totalt tre bortfall som skede på grund av att de potentiella respondenterna inte gick att få tag på dessa organisationer, vilket författaren inte kunde påverka (Bryman, 2016).

I studien användes en vedertagen analysmetod (Hassmén & Hassmén, 2008) som kodning samt meningskonceentrering men trots det så upplevde författaren svårigheter kring analysen i arbetet. Anledningen till detta kan ha varit att författaren inte har sådan stor erfarenhet angående tolkning av material vilket kan ha påverkat pålitligheten av resultatet i studien.

För att öka trovärdigheten genom hela studien har analysen lästs igenom ett flertal gånger för att få så god koll på materialet som möjligt samt försök att vara så noggrann i transkriberingen och i analysfas som möjligt. Det är samma författare som har

genomfört samtliga gruppintervjuer och därigenom så minimerar man skillnaderna i genomförandet vilket också ökar pålitligheten av studien. Studiens trovärdighet ökar också på grund av att författaren har försökt beskriva metod delen så utförligt som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014).

De etiska övervägandena i denna studie har varit i fokus under hela studiens gång.

Respondenternas svar har behandlats konfidentiellt samt att respondenternas riktiga namn inte har framkommit i studien kan ha lätt till att författaren har fått ärligare svar angående det frågor som framkommit under intervjuerna. Bryman (2016) nämner att om

34 en studie har utgått från de etiska riktlinjerna så ökar det de etiska integritet samt

kvalitén på studien vilket har gjorts i denna studie.