1. Inledning
1.3 Bakgrund
1.3.1 Historik kring miljöarbete Brundtlandkommissionen
1987 presenterade Gro Harlem Brundtland sin rapport ”Vår gemensamma Framtid” under en FN-kommission. Rapporten visar att de resurser som är nödvändiga för liv på jorden så som mark, vatten och luft, är hotade. Förbrukningen överstiger återväxten av naturrikedomar som olja och skog. Det är främst industriländerna som producerar och konsumerar mycket vilket medför utsläpp av föroreningar som i längden inte kan tillåtas. I rapporten nämns även begreppet ”hållbar utveckling”. Det innebär en utveckling som möjliggör för dagens
generation att tillfredställa sina behov utan att därigenom försvåra för kommande generationer att tillfredställa sina behov. Brundtlandkommissionen föreslog att en världskonferens skulle hållas. Uppmaningen resulterade i FN: s konferens om miljö och utveckling som hölls i Rio de Janeiro 1992.
Riokonferensen
Vid konferensen samlades 181 stater, EG samt omkring 120 stats- och regeringschefer. Tre dokument antogs vid konferensen; Riodeklarationen, Skogsprinciperna och Agenda-21.
Riodeklarationen
Riodeklarationen om miljö och utveckling innehåller 27 principer som staterna uppmanas att följa i det långsiktiga miljö- och utvecklingsarbetet. De mest omtalade är:
• Alla stater har rätt att utnyttja sina naturtillgångar men har också ansvar för att inte skada andra staters miljö.
• ”Förorenaren betalar.” Principen, kallad PPP (Polluter, Pays, Principal), innebär att de som förorenar ska betala för den miljöskada som förorsakas.
• Försiktighetsprincipen. Processer där man inte kan överblicka miljökonsekvenserna ska inte startas. Osäkerhet är tillräckligt skäl och vetenskapliga bevis inget krav.
Skogsprinciperna
Dessa principer ger riktlinjer om hur världens skogar ska användas utan att miljön skadas.
Både en konvention om klimatförändringar och biologisk mångfald fanns tillgängliga för underskrift i Rio.
8
Agenda 21
Målet med Agenda 21 är att uppnå en hållbar utveckling på jorden. Agenda 21 är ett
handlingsprogram för hur vi på jorden ska undanröja hoten mot miljön, utrota fattigdom och uppnå ett hållbart samhälle. Agendan innehåller rekommendationer till världens länder. De är inte juridiskt bindande, men Sveriges riksdag har lovat att tillämpa och verka efter dem.
Agenda 21 står för åtgärdslista för nästa århundrade, det 21: a, och innebär att man lägger stor vikt vid det lokala arbetet. Det är i nära relation till människorna, som miljöfrågorna skall drivas. Ansvaret för en hållbar utveckling vilar inte bara på stat och myndighet utan på var och en av oss. Utifrån detta perspektiv åtog Sveriges kommuner sig att senast vid årsskiftet 1995/96 ha påbörjat det lokala Agenda 21-arbetet. Många länder har nu skapat lokala program som bygger på ”Agenda 21” i kommuner och företag [Lokal Agenda 21 för Helsingborg, 2001].
I Sverige har Agenda 21 fungerat som en kraftfull katalysator för nya och ofta innovativa lokala satsningar. En allt vanligare satsning inom kommuner som en följd av lokalt Agenda 21-arbete, är uppbyggnad av miljökompetens och miljöledningssystem för att åstadkomma god miljö och en hållbar utveckling. Om inte Agenda 21 hade antagits vid Riokonferensen så hade troligen inte miljöarbetet i den kommunala sektorn utvecklats i dagens takt.
[Magnusson, 1997]
1.3.2 Vad är ett miljöledningssystem?
Ledningssystem är ett hjälpmedel för att effektivt uppnå organisationens mål och kan utformas med hjälp av standarder. Miljöledningssystemet är till för att minska
miljöbelastningen, men kan också ge andra fördelar då man analyserar sin verksamhet.
Genom att strukturera sitt miljöarbete finns det möjligheter att effektivisera sitt arbetssätt och ge en värdefull kompetensutvecklig för de anställda. Arbetet skapar också gemenskap när man samarbetar och hjälps åt att lösa problem.
Varför MLS?
Idag är det viktigt för företag och organisationer att ha ett fungerande miljöarbete, eftersom allmänheten börjar få upp ögonen för de miljöproblem som modern teknik och civilisation ställer till med. Miljötänkandet är numera en naturlig del av våra liv. Producentens kvalitet på produkter och varor blir därmed viktigare ur miljösynpunkt. I samband med
produktutveckling har aktörerna på marknaden sett sin chans att tjäna pengar eller väcka uppmärksamhet. Detta har lett till massproduktion av vissa varor så som leksaker och
elektriska apparater. Denna omvärdering har medfört att kvaliteten på varorna har blivit sämre vilket påverkar miljön negativt. Bristfälliga analyser och viss optimism kan leda till mindre genomtänkta beslut. Ett exempel på det är när PCB5 började användas, vilket inledningsvis var bra, men visade sig få förödande konsekvenser för miljön. Genom ett ledningssystem för miljön kan företag motverka hastiga och felaktiga beslut eftersom miljöpåverkan alltid ska beaktas vid produktutveckling.
Idag bedriver flera företag ett framgångsrikt miljöarbete utan att ha ett MLS, men med ett ledningssystem kan det vara lättare att marknadsföra sitt miljöarbete. Ett sådant system skapar trovärdighet och bekräftar hur miljösituationen ser ut på företaget/organisationen [AB
Svenska Miljöstyrningsrådet].
5 PCB: polyklorerade bifenyler, organiska föreningar som framställs genom klorering av bifenyl.
9
Det finns en rad olika motiv bakom en kommuns intresse för MLS:
• Att få struktur på miljöarbetet.
• Att redovisa resultaten i miljöarbetet på ett sätt som gör det möjligt att följa utvecklingen år från år.
• Att höja kunskapsnivån om miljöfrågor
• Att förnya Agenda 21-arbete, så att gjorda framsteg kan befästas och utvecklas vidare.
• Att skapa samverkan och samsyn i den organisation som en kommun är, och samtidigt öppna för miljösamverkan med näringsliv samt med andra kommuner, vilket
underlättas av att alla ”talar samma språk”.
• Att kommunen genom att föregå med gott exempel inspirerar det lokala näringslivet till att införa miljöledningssystem och på så sätt höjer sin kompetens och
konkurrenskraft.
• Ekonomiska besparingar [Svenska kommunförbundet, 1998]
1.3.3 ISO 14001/EMAS
ISO, International Organization for Standardization, är en världsomspännande
sammanslutning av nationella standardiseringsorgan med 151 länder. 1993 tog ISO fram en internationell standard för miljöfrågor efter påtryckning av framstående internationella företagsledare. Standarden kallas för ISO 14000-serien och är grundläggande standarder för miljöledningssystem. Arbetet med serien pågår kontinuerligt och idag finns det nitton standarder för vägledning och tolkning samt sex tekniska rapporter. ISO 14001 utgör ett paraply under vilket alla andra standarder och tekniska rapporter finns. Det Svenska miljöledningsprojektet bedrivs av SIS, Swedish Standards Institute. I december 2003 fanns det 66 070 ISO 14001 certifierade organisationer i världen varav 3404 var etablerade i Sverige [ISO 14001, 2005]. 2005 var 3116 organisationer EMAS-registrerade i Europa varav 99 i Sverige [EMAS, 2005].
ISO 14001
Standarden ISO 14001 riktar sig till alla företag och organisationer oavsett storlek och verksamhetsinriktning. Miljöledningssystemet ska utgå från den egna verksamheten och vara en hjälp i att effektivisera och organisera miljöarbetet. Detta leder till att företaget gör
ständiga förbättringar samt att omvärlden får ett mått på hur väl miljöarbetet fungerar.
Momenten som finns beskrivna i ISO 14001 kan samordnas med andra ledningssystem för till exempel kvalitet och arbetsmiljöfrågor. Standarden syftar till att kontinuerligt minska
verksamhetens totala miljöbelastning. Den ger även ledningen en god kontroll över
miljöarbetets utveckling när det gäller både resultat och kostnader. Utifrån detta får företaget eller organisationen en trovärdighet i miljöarbetet och en förbättrad kommunikation gentemot kunder och andra företag.
Standarden bygger på fem grundelement som följer en logisk struktur vid införandet av miljöledningssystemet. Strukturen är uppbyggd enligt PDCA-cykeln. PDCA står för Plan-Do-Check-Analyse, på Svenska planera, genomföra, följa upp och utvärdera. En kort beskrivning på de fem olika grundelementen följer nedan.
10
Figur av PDCA- Cykeln
Steg 1: Upprätta en miljöpolicy
Miljöpolicyn är ledningens redskap för att visa vad som är viktigt och är det högsta styrande dokumentet i miljöarbetet. Företaget har en stor frihet att utforma policyn efter egna
önskemål, men det finns dock några fastställda krav som måste uppfyllas. Policyn bör återge hur företaget ska efterleva lämplig lagstiftning och innefatta uppgifter om ständiga
förbättringar. Policyn ska vara offentlig och peka på företagets betydande miljöaspekter.
Steg 2: Planera verksamheten
Företaget ska identifiera, värdera och prioritera miljöaspekterna. Med en miljöaspekt avses aktiviteter som har eller kan ha inverkan på miljön. Det vill säga omgivningen där
förvaltningen verkar vilket omfattar luft, mark, vatten, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa. För de aspekter som anses vara betydande ska det sedan upprättas konkreta och mätbara miljömål. Därefter formuleras övergripande och detaljerade mål samt handlingsprogram för hur dessa ska uppnås.
Steg 3: Genomförandet
Vid genomförandet kan företaget börja tillämpa handlingsprogrammen för miljömålen. Där ska det anges en tidplan och vem som ansvarar för att miljömålet blir uppfyllt. All personal ska vara utbildad i ledningssystemet och känna till miljöpolicyn. Företaget ska fastställa och säkerställa styrning och dokumentation av miljöledningssystemet. Det ska även finnas en nödlägesplan för oförutsägbara händelser.
Steg 4: Följa upp och kontrollera arbetet
För att arbetet ska vara fruktsamt och utvecklas ska företaget skapa rutiner för att följa upp och utvärdera det som tidigare planerats och införts. Att övervaka och mäta resultaten är en förutsättning för att kunna reagera snabbt om t ex lagstiftningen ändras eller om verksamheten överskrider uppsatta gränser. Regelbunden revision är därför en viktig stöttepelare i
miljöledningssystemet. Revisionen är en periodisk kontroll av att alla gör som det har bestämts i handlingsplanerna. Kontroll och uppföljning ska ske kontinuerligt för att en årlig utvärdering av miljöarbetet ska kunna genomföras. Det ska även skapas rutiner för utredning och åtgärder om fel upptäcks så att de inte begås igen.
11
Steg 5: Utvärdera och ständigt förbättra arbetet
Det sista steget är ledningens genomgång av utvärderingen från revisionen som bör resultera i åtgärder. Här skapas förutsättningarna för att företaget ska kunna leva upp till sitt åtagande om ständig förbättring. [SIS, Swedish Standards Institut]
EMAS
EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme som på svenska översätts till EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. EMAS och ISO 14001 är mycket lika
varandra men inte helt identiska. Skillnaden är att EMAS förutom de fem grundelementen kräver en miljöutredning samt en årlig miljöredovisning. Initiativtagandte till EMAS kom från myndigheter på det europeiska planet och till ISO 14001 från det internationella planet.
Båda strävar dock efter samma mål, att förse näringslivet med ett effektivt verktyg i miljöarbetet. ISO 14001 ställer inga krav på tredjepartscertifiering6 men EMAS kräver
däremot att miljöledningssystemet, revisionen och miljöredovisningen granskas och godkänns av ett ackrediterat certifieringsorgan. EMAS ställer krav på funktioner som måste efterlevas i varje EU-land. I Sverige är AB Svenska Miljöstyrningsrådet registreringsorgan, SWEDAC ackrediteringsorgan och NUTEK har som uppgift att hjälpa företag att införa MLS. ISO 14001 är huvudsakligen avsett som ett internt ledningsverktyg för att kvalitetssäkra det egna miljöarbetet. EMAS är, förutom detta, också avsett som ett kommunikationsmedel då företaget publiceras offentligt i EMAS - registret.
Förordning EMAS antogs den 29 juni 1993 av EU:s miljöministrar och trädde i kraft som Svensk lag i april 1995. Ursprungligen är EMAS ett inslag i EU-kommissionens femte
aktionsprogram ”mot en hållbar utveckling”. Syftet är att stimulera organisationer att utveckla sitt miljöarbete på ett organiserat och enhetligt sätt utöver de krav som lagstiftningen ställer.
EMAS arbetar utifrån principen ”hellre förekomma än förekommas”. Det vill säga att aktivt ta itu med de miljöproblem man har istället för att passivt vänta tills krav från lagstiftning eller kunder kommer. Företag som ansluter sig till EMAS kan få en bättre relation med sina kunder, investerare och aktieägare. Det brukar också ge ett starkt engagemang bland de anställda eftersom gemensamma mål sätts upp i miljöarbetet. Ett effektivt MLS leder ofta till mindre slöseri av råmaterial och energi vilket också medför att avfall minskar. Allt detta ger besparingar och sänker den totala kostnaden för företaget.
Inställningen till företag som är EMAS-registrerade är positiv, vilket är fördelaktigt och kan ge ett försprång på en marknad som har en allt hårdare konkurrens. Vid införandet av ett MLS länkas olika aktörer samman och företag kan ställa krav på miljöarbetet hos sina underleverantörer, distributörer och entreprenörer. Företag som har tillstånd för sin verksamhet och årligen har tillsyn, brukar bli positivt bemötta och relationen till tillsynsmyndigheten brukar underlättas.
Ett EMAS-godkänt företag får ett registreringsnummer i det officiella svenska och europeiska registret och publiceras internationellt på Internet. Där finns information om företaget och dess miljöarbete. Därmed får företaget använda den officiella EMAS logotypen i samband med information och
marknadsförning. Figur av EMAS logotypen
12
6 Certifieringen genomförs av en fristående och oberoende part.
I EMAS-förordningen ingår de grundelement som enligt ISO 14001 ska ingå i ett MLS (se stycket om ISO 14001). Företaget ska även genomföra en miljöutredning, vilket ger en heltäckande analys av miljöförhållande som förknippas med verksamheten. Den ger också en bra bild över företagets miljöpåverkan och vilket arbete som måste tillföras.
EMAS-förordningen kräver också att företaget årligen lämnar in en miljöredovisning. Redovisningen ska innehålla företagets mål om ständiga förbättringar, policy, miljöprogram samt resultatet av föregående års miljöarbete. Den ska granskas och godkännas av en miljökontrollant som är ackrediterad av SWEDAC och dessutom är helt oberoende av företaget. Genom
miljöredovisningen kan andra företag och kunder följa hur det enskilda företaget prioriterar och bedriver sitt miljöarbete. [Piper et al, 2002]
1.4 Landskrona Kommun