Resultat

3.1 Arbetsgång

Från och med årsskiftet 04/05 påbörjade vi vårt examensarbete inom VÄO som bestod i att hjälpa till vid uppstarten av det praktiska miljöledningssystemet. Vår uppgift har främst varit att fungera som samordnare för hela VÄO:s miljöarbete.

Vi ingick i VÄO:s samordningsgrupp som diskuterade hur miljöarbetet skulle bedrivas. Då blockindelning hade gjorts erbjöds fyra utbildningsträffar för att få kontinuitet i miljöarbete.

Förslaget togs upp med ledningen inom VÄO och godkändes. Miljöledningsgruppen diskuterade även uppbyggnad av VÄO:s intranätsida för att förmedla och underlätta kommunikationen.

Kommentar: Man valde att anordna 4 utbildningsträffar per block för att miljöarbetet hela tiden skulle hållas levande och inte avstanna. Att använda intranätet för att förmedla information har fungerat väldigt bra i många avseende, där det funnits datortillgång. För att kommunikationen via intranätet ska vara optimal krävs mycket bra struktur.

Innan utbildningsträffarna påbörjades fick vi i uppdrag att skriva ihop en lathund för verksamhetsbeskrivning och tidigare/nuvarande miljöarbete, som skulle skickas ut till alla enheterna via e-post. Ambitionen var att enheterna skulle vara färdiga med sin

verksamhetsbeskrivning och tidigare/nuvarande miljöarbete till det första utbildningstillfället.

Kommentar: När man inför ett MLS ska projektledarna göra allt för att underlätta arbetet ute på enheterna. Därför gjordes en lathund för att konkretisera de uppgifter som skulle görs.

Utbildningsträffarna för 120 personer hölls av TH, RW och av oss. Vid första träffen gick vi grundligt igenom hur ett MLS är uppbyggt, genom PowerPoint-presentation. En mall på en miljöutredning visades för att de skulle få en uppfattning om vad som ska ingå i utredningen.

Miljöförvaltningen har tagit fram en checklista och ett statistikunderlag som ska omfatta den information som en miljöutredning kräver.

Kommentar: Miljöledningssystemets uppbyggnad gicks igenom vid utbildningen för att deltagarna skulle få en insikt i vad ett MLS innebär och för att få förståelse för det fortsatta arbetet. Checklista och statistikunderlag är material som används för att rikta utredningen åt rätt håll.

26

Checklista och statistikunderlag har TH och RW sammanställt genom exempel från andra kommuner, bland annat från Lund. Statistikunderlag och checklistan har behandlats under utbildningarna. Vid varje träff delades uppgifter ut till enheterna som skulle vara gjorda till nästa tillfälle. De första uppgifterna som delades ut var vatten, energi och avfall. Tanken var att enheterna skulle fylla i checklistan och statistikunderlag samt att utforma en liten brödtext om varje område. Allt material som enheterna fått fram e-postades eller skickades till oss via internposten. Vi vidarebefordrade allt material till TH som publicerade det på intranätet.

Kommentar: Att dela ut uppgifter vid varje träff medför att enheterna måste vara

engagerade och vilja förstå. Alla färdiga uppgifter som inkommer till oss bokförs för att kunna följa deras arbete.

För att underlätta kommunikationen så använde vi oss av kommunens intranät. Där fanns information till miljöarbetet och miljöutredningen, bland annat lathund, Räddningstjänstens miljöutredning, miljöombudslista för hela förvaltningen, schema över utbildningsdagarna samt ett bildspel om MLS. VÄO:s intranätssida delades in efter de olika blocken, där möjlighet fanns att länka sig vidare till varje enhets påbörjade miljöutredning.

Kommentar: Anledningen till att varje enhets miljöarbete läggs ut på intranätet är att de ska känna att deras material faktiskt skapar en miljöutredning. Därmed finns det även möjlighet för enheterna att få idéer till sin egen miljöutredning genom att studera andras, vilket kan underlätta arbetet.

Många av enheterna är inhysta i stora fastigheter och har på det sättet svårt att få tag på uppgifter om fastigheten. Förbrukningslistor angående avfallsmängd, vatten-, värme-, och energiförbrukning har tagits fram centralt och lagts ut på intranätet.

Kommentar: Att ta fram förbrukningslistor centralt ansågs nödvändigt, för att bespara enheterna tid och tålamod. Man ville även undvika alla enheters telefonsamtal till kundtjänst, för att få tag i uppgifter.

Vi erbjöd handledning till de enheter som kände att de var i behov av extra stöd. De har då haft möjlighet att fråga oss om något varit oklart i exempelvis statistikunderlag och

checklistan.

Kommentar: Många enheter föredrar den personliga kontakten som är möjlig vid

handledning. Oftast upplever de att arbetet med miljöutredningen är stort och komplicerat, men efter att vi gått igenom checklista och statistikunderlag så tydliggörs bilden av vad som skall göras och det känns då genomförbart.

27

Vid värderingen av miljöaspekterna som sker till hösten skall samordningsgruppen och två (miljöintresserade) personer från varje block ingå. Då planeras att man även ska ta fram övergripande- och detaljerade miljömål samt handlingsplaner. Samordningsgruppen ska arrangera två träffar, den första för redovisning av miljöutredningen och den andra träffen för att komma med förslag till handlingsplaner. Vid dessa två träffar delas hela organisationen in i två grupper. Grupp1 omfattar hela Handikappsomsorgen, Rehabgruppen och

Myndighetsenheten. Grupp 2 omfattar hela Äldreomsorgen.

3.2 Resultat av Intervju

För att få en verklighetsförankring av hur miljöledningsarbetet upplevs ute i verksamheten har vi intervjuat fyra personer från ledningen, tre enhetschefer, tre miljöombud och tre i

personalen som inte var insatta i miljöarbetet.

Ledningen

Ledningen förknippar ordet miljö med miljöledningsarbetet som bedrivs, naturen, resurser och tillgångar. Ledningssystemet sätts i samband med ett strukturerat och systematiskt arbetssätt samt att man kan styra och kvalitetssäkra miljöarbetet. Två av fyra ser ingen

skillnad på miljöarbetet i hemmet respektive på arbetet. Resterande tar mer ansvar hemma och känner att det är mer hanterbart där. Samtliga instämmer i att det är viktigt att arbeta med miljöfrågor för att vi ska ta ansvar för våra handlingar och ha en bra värld att lämna över till våra barn och barnbarn. Alla fyra har besökt VÄO:s intranätssida för att studera miljöledning.

Det negativa med att införa ett MLS är att arbetsbelastningen ökar, men samtliga är ändå positiva till införandet och anser att det är bra med ett enhetligt ledningssystem i kommunen.

Samtliga känner sig delaktiga i miljöarbetet och skulle vilja satsa mer på det om resurser fanns. Två av fyra tycker att kunskaperna om miljöledningsarbetet har förändrat deras vanor vid inköp av varor både till förvaltningen och till hemmet. Samtliga ser positivt på det fortsatta arbetet inom förvaltningen men endast en har fått insikt om hur det ska bedrivas.

Organisationen runt om miljöarbetet har fungerat bra och att en samordningsgrupp har funnits till hjälp har underlättat arbetet. Tre av fyra känner till kommunfullmäktiges beslut om

införandet av ledningssystemet som togs 1999 och samtliga var positiva till det. Alla känner ett stort ansvar att miljöarbetet kommer in i det normala arbetet och att det inte tar för mycket tid av verksamhetens tilltänkta uppgifter. Vinsten med miljöarbetet anses vara att enheterna känner samhällsnytta och att det är en nödvändighet för vår överlevnad. Tre av fyra har fått Agenda 21-utbildning och hälften har sett filmerna hot, hopp och handling.

Enhetschefer

Enhetscheferna tänker på arbetsmiljö, luftföroreningar, vatten och natur när de hör ordet miljö. Ett MLS uppfattas som ett styrsystem, kretslopp samt ett redskap att värna om miljön.

Cheferna ser en viss skillnad på miljöarbetet i hemmet och på arbetet. Två anser att man kan påverka flera på arbetet och anses därför viktigare. Alla tycker att arbetet med miljöfrågor är viktigt för att våra barn och barnbarn ska få en bra miljö att vistas i. Man måste börja tänka mer globalt och påverka tekniken i rätt riktning. Samtliga har besökt VÄO:s intranätssida och tycker att den har varit till stor hjälp. Införandet av MLS är positivt eftersom det gör oss medvetna och är ett instrument för att aktivt kunna arbeta med miljön. Alla känner sig delaktiga i miljöarbetet och medarbetarna tycker att det är intressant men kräver mycket tid.

Miljöarbetet har gjort samtliga mer medvetna vid inköp privat men på arbetet styrs de av upphandlingsavtal. Två av tre ser positivt på det fortsatta miljöarbetet inom förvaltningen och känner till hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. De tycker att utbildningens längd, innehåll

28

och uppgifter har varit bra. Samtliga känner att de har fått den hjälp och stöd de behövt från oss och att organisationen med inskickade uppgifter fungerat bra. Alla känner uppmuntran från ledningen men tycker det är synd att de inte har deltagit i utbildningen. Enhetscheferna tycker att deras ombud har engagerat sig i miljöarbetet och att kommunikationen har fungerat bra. Samtliga chefer känner ansvar för att deras enhet följer med i miljöarbetet men upplever att det inte finns tid avsatt för arbete med miljöfrågor. Två av tre känner gemenskap med andra chefer som arbetar med miljöledningssystemet och uppmuntrar varandra. Samtliga har fått Agenda 21-utbildning och två av tre har sett filmerna ”hot, hopp och handling”.

Miljöombud

Miljöombuden tänker på naturen, luften, vattnet, sopsortering och kretslopp när de hör ordet miljö. Ledningssystemet förknippas med avfallshantering och att skapa rutiner i förvaltningen för ett fortsatt bra miljöarbete i framtiden. Samtliga tycker att miljöarbetet är viktigare på arbetet nu när det har kommit igång på allvar men tror att det kommer att smitta av sig hemma. Alla tycker det är viktigt att arbeta med miljöfrågor eftersom de tänker på hur barnbarnen ska få det när de växer upp. En av tre har använt sig av VÄO:s intranätssida.

Samtliga tycker det är positivt att införa ett ledningssystem, bara man får verktygen och möjligheten att jobba med det. Kollegornas uppfattning är blandad. De har inte fått så mycket information och är rädda för en ökad arbetsbelastning. Kunskaperna om ledningssystemet har givit en ny syn på miljöarbetet. Samtliga upplever det stimulerande att vara ombud och känner sig delaktiga i miljöarbetet. Innan miljöutredningen påbörjades upplevde de att arbetet skulle vara stort och att mycket praktiskt arbete skulle krävas. Utbildningsträffarna anses vara strukturerade. Alla tycker att arbetet har bedrivits på ett bra sätt men att fler datorer hade underlättat arbetet. Miljöarbetet har bidragit till att man blivit mer uppmärksam vid inköp.

Ingen av ombuden tycker det är betungande att arbeta med ledningssystem och ser positivt på det fortsatta arbetet inom förvaltningen. Samtliga ombud blev tillfrågade om de ville vara ombud och skulle även ställa upp igen. Två av tre har fått grepp om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas och tycker att upplägget på utbildningsträffarna har varit bra och lärorika. Alla tycker att vi har varit till stor hjälp och att det fungerat bra med att skicka in uppgifterna till oss. Samtliga känner att ledningen har uppmuntrat miljöarbetet och att samarbetet med enhetschefen har fungerat bra. Det finns inte tid avsatt eller resurser för miljöarbetet utan det är en prioriteringsfråga.

Personal som ej är insatt i miljöarbetet

De som inte är insatta i arbetet med miljöledningssystemet förknippar ordet miljö med sopsortering, föroreningar, ozonskiktet och att vi ska vara rädda om miljön i vår omgivning.

Associationen med ett ledningssystem är sopsortering och att man har kunskap om hur man värnar om miljön. Samtliga tycker att miljöarbetet med sopsortering och diskussionen kring miljöfrågor är lika viktig på arbetet som i hemmet, eftersom man inte vet hur en osund miljö kan påverka oss. Att jobba med miljöfrågor har låg prioritet eftersom de inte ser någon direkt vinst. Samtliga är positiva till införandet av miljöledningssystemet och tycker det är viktigt för Landskrona. Två av tre känner sig delaktiga i enhetens miljöarbete men skulle vilja vara mer engagerade. Alla ser positivt på det fortsatta miljöarbetet inom förvaltningen och vill gärna bli involverade, bara det inte tar för mycket tid av verksamhetens tilltänkta uppgifter.

En av tre har blivit informerade om miljöarbetet på sin enhet. Samtliga tycker att det är viktigt att all personal är miljöengagerad och har ett grundläggande miljötänkande men det får inte gå till överdrift. Två av tre har fått enstaka utbildningar i form av Agenda 21 och filmerna ”Hot, Hopp och Handling”.

29

3.3 Betydande miljöaspekter

Miljöaspekterna i värderingen följer checklistans ordning. För en del miljöaspekter har uppgifter inte kunnat tas fram och benämns då som ”uppgifter saknas”. Genom att belysa dessa miljöaspekter hoppas vi att uppgifter ska kunna tas fram tills nästa år. Vissa

miljöaspekter berör inte alla verksamheter och benämns då, ”inte aktuell”.

Värdering av block 2

Gränsen för betydande miljöaspekter har satts till 15 poäng vilket är cirka 2/3 delar av max poängen. Denna gräns valdes eftersom vi anser att en medelstor eller stor kvantitet av båda parametrarna tillsammans innebär en betydande miljöaspekt (bilaga 7.1).

Block 2:s betydande miljöaspekter är:

• Kompetens/miljöutbildning

Agenda 21-utbildningen som hölls 1994 var en grundläggande miljöutbildning som erbjöds till alla kommunalanställda. Därefter har nyanställningar skett vilket har lett till att många saknar grundläggande miljökunskap. Detta är en indirekt miljöpåverkan¹⁰.

• Energiförbrukning (uppvärmning och elförbrukning)

Eftersom det har varit svårt för enheterna att få fram exakta uppgifter om

energiförbrukning har förbrukningsuppgifterna fått uppskattas. Detta har troligen medfört att man fått något högre siffror än verkligheten.

• Transporter (drivmedel)

Rehabgruppen använder fordon dagligen för att göra hembesök och förmedla hjälpmedel till vårdtagare. Detta är en del av verksamheten och är därför svår att åtgärda. Inom den dagliga verksamheten används en buss för att hämta och lämna deltagarna vid bostaden.

Många av deltagarna förmår inte att ta sig till den dagliga verksamheten själv på grund av funktionshinder.

För dessa icke betydande aspekter ska rutiner tas fram till hösten för att säkerställa att miljösituationen inte försämras:

• Avfall (osorterat och farligt avfall)

• Biologisk mångfald

• Inköp av varor och tjänster

• Papper

• Transporter (körersättning, tjänsteresor och personal som kör enskilt till arbetet)

• Vatten och avlopp

10 Den miljöpåverkan som sker i nästa led genom till exempel beslut och kunskap.

30

3.4 Handlingsplan

Handlingsplanen innebär att ta fram miljömål och tydliggör ansvarfördelning och resurser. I planen ska det anges övergripande mål som sträcker sig över 3-5 år och detaljerade mål som sträcker sig över 1-2 år. Handlingsplaner upprättas för de betydande miljöaspekterna och fungerar som ledningssystemets motor. Vi har arbetat fram förslag på handlingsplaner för de betydande miljöaspekterna transporter, energiförbrukning och miljökompetens inom block 2.

De planer vi tagit fram är endast förslag som ledningen avses fatta beslut om antagande.

Antas planerna så måste ansvariga utses för åtgärderna samt start- och slutdatum upprättas.

(bilaga 7.1).

3.5 Miljöpolicy

En miljöpolicy utgör det övergripande dokumentet som talar om ambitionen och viljan med miljöarbetet. Vi har utarbetat ett förslag på miljöpolicy till VÄO som grundar sig på

Landskrona kommuns miljöpolicy och följer den lokala kravstandarden samt uppfyller kraven i ISO 14001. Om policyn antas ska den göras tillgänglig för alla anställda.

(bilaga 7.2).