• No results found

3.1 Bakgrund

Under våren 2011 erhöll UB5 i uppdrag att:

”ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.”

4 Lag 2003-778

5 Avdelningen för Utveckling av beredskap

Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades den 2011-04-26 för MSB:s

ledningsgrupp.

Ledningen gav därefter cUB6 i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete.

Därefter har cUB gett cUB-UTV7, (nuvarande UB-RTJ8) i uppdrag att fortsätta arbetet med effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till

aktiviteter/inriktning.

Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv9 togs fram och beslutades av cUB-UTV den 2013-02-11. Därefter togs förslag fram till projektplan10 som fastställdes den 2013-10-27 av projektägaren cUB, Kjell Wahlbäck.

Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen.

3.2 Problembild

Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara

dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga

materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. MSB:s uppfattning är att genomförande av fortbildningen inom svensk räddningstjänst är ett stort utvecklingsområde.

Fortbildning bör vara en avvägd del mellan egen kompetensutveckling och räddningstjänstens behov.

Många kommuner saknar medel för att göra s.k. mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats.

Redan 2009 i Ds 2009:47, ”Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling” stod att läsa ”Även kommunernas efterfrågan på fortbildning för räddningstjänsten, som är en uppdragsutbildning där kommunerna själva betalar utbildningskostnaderna vid Räddningsverkets och numera MSB:s skolor, har kraftigt underskridit förväntningarna.

Att kommunernas efterfrågan på statligt anordnad utbildning har varit lägre än förväntningar och bedömda behov kan bero på kommunernas ansträngda

6 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

7 Enhetschef för Utveckling av krishantering och räddningstjänst

8 Räddningstjänstenheten

9 Diarienr 2013-844-1

10 Diarienr 2013-844-4

ekonomi. Förhållandet kan också bero på strukturella, organisatoriska trögheter i kommunernas räddningstjänster och att det finns brister i analys och långsiktighet i kompetensförsörjningsfrågorna.”

Det kan konstateras att någon ökning av efterfrågan av fortbildning inte har skett utan snarare har efterfrågan minskat11.

Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra

jämförelser av fortbildningsnivån, mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos räddningstjänstpersonalen är. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurserseffektivt.

Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi.

Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd

räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning på annan ort, är en annan orsak. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts. Demografin, med befolkningsomflyttningar och pensionsavgångar gör även att

räddningstjänsten står inför utmaningar att nå alla som behöver fortbildning.

3.3 Mål och syfte

MSB ska tillhandahålla en kvalitetssäkrad fortbildning som ska bidra till att stärka aktörernas kompetens inom området samhällsskydd och beredskap före, under och efter en olycka.

Det övergripande målet med projektet är att det inom de olika skedena, före-under- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av

räddningsinsatsen.

Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, skall påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas.

11 Se inställda kurser bilaga 1

Strukturkonceptet för fortbildning har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan, ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrad. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat.

3.4 Avgränsning, metod och genomföranade

Arbete med att ta fram ett strukturkoncept för fortbildning är avgränsat till fortbildningar som MSB gör, och kan göra, inom sitt ansvarsområde och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, LSO12, dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att det framtagna strukturkonceptet används för utbildningar inom MSB:s hela ansvarsområde.

Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor13, NKI-undersökning14 samt andra utredningar.

Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer.

Därefter gick en inbjudan till SKL samt riksorganisationen Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet och då främst i kommunala befattningar. I arbetsgruppen har också representant från UB-UTB, UB-USAM, Sandö samt Revinge ingått.

Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har

genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Ett öppet referensgruppsmöte har också genomförts.

Följande personer har ingått i arbetsgruppen:

Lars-Gunnar Strandberg MSB, Räddningstjänstenheten

Per Hulling MSB, Enheten för utbildningssamordning Håkan Lilja MSB, Sandö

Marie Norrby MSB, Räddningstjänstenheten Benny Ljus MSB, IT- Enheten

Lasse Nelsson MSB, Revinge (del av)

12 Lagen om skydd mot olyckor 2003-778

13 Dnr 2013-844

14 Dnr

Jonas Neldenmyr Räddningstjänsten Oskarshamn Magnus Skyttberg Räddningstjänsten Norrtälje Kristoffer Wather Räddningstjänsten Storgöteborg Kjäll-Åke Källström Räddningstjänsten Flen

Related documents