7.1 Allmänt
Förutom att utveckla befintliga kurser och för att ta fram nya kurser måste det finnas en funktion som analyserar och bedömer vilka befintliga utbildningar som behöver omarbetas och förnyas samt vilka nya utbildningar som skall utvecklas och vilka utbildningar som ska utgå. I detta ingår även att bedöma hur fortbildningarna ska tillhandahållas för att uppfylla målet med hög kvalitet och hög tillgänglighet.
För att säkerställa kvaliteten i utbildningen måste det finnas en process för hur ny utbildning tas fram och hur befintliga utbildningar underhålls och
uppdateras. (se punkt 8.3)
7.2 Process för framtagande av fortbildningar
Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”, genomförande samt utvärdering.
Det är flera olika aktörer i denna process och det är viktigt att alla är med från början när en utbildning tas fram detta för att säkerställa relevansen i
utbildningen.
7.2.1 Behovsstyrd fortbildning
Ett av målen med fortbildningsportalen är att framtagna utbildningarna ska vara behovsstyrda. I dag analyseras behovet i stort sett endast av MSB genom enkätundersökning till kommunerna och dess räddningstjänster. Det behöver vara ett samspel mellan myndigheten och kommunerna vid analysen av vilket behov av utbildning som föreligger. Det är risken i kommunen som skall styra vilken utbildning som krävs i respektive kommun. Här finns en koppling till analysfunktionen, UB-analys, som på sikt ska tillhandahålla en övergripande förmågeutvecklingsplan. Planen kan vara utgångspunkt för en mera detaljerad utveckling och beskrivning av specifika utbildningsbehov.
Under 2014 har ett Räddningstjänstråd startas. Räddningstjänstråd torde vara ett forum där samråda inför strategiska beslut där olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen skulle kunna
hanteras. Det kan vara lämpligt att framkommet behov, via analyser från MSB eller andra, tas upp i Räddningstjänstrådet alt. i utbildningsrådet för att
”dömas av” och prioriteras för vidare handläggning. En sådan konstruktion skulle kunna se ut enl. nedanstående figur.
Undergrupperna, här endast exempel, och är inte permanenta utan sammansätts när någon utbildning skall produceras.
Behovet av fortbildning kan initieras av flera olika intressenter såväl interna som externa. Det interna kan bero på att nya metoder och ny teknik har kommit fram och behöver föras ut till räddningstjänsterna. Det externa kan vara exempelvis att nya medarbetare inom räddningstjänsten inte har tillräckliga kunskaper inom något specifikt område. Intressenter, förutom MSB, kan vara SKL, Kommunernas räddningstjänster, räddningstjänstrådet, m.fl.
7.2.2 Faktainsamling för fortbildningar
När beslut fattats om att skapa någon utbildning så är det viktigt att säkerställa att utbildningen får en hög kvalitet och relevans. Det viktigaste är då att
säkerställa att faktainnehållet är rätt och att det hänger ihop med den utbildning som ska skapas.
Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer som besitter stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från användarna. Sammanhållanade av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakten som finns för ämnesområdet.
I en sådan grupp ska de allra bästa inom olika sakområden inom räddningstjänsten kunna delta på del av tid med att skapa bra och kvalitetssäkrade utbildningar.
7.2.3 ”Paketering” av fortbildningar
En viktig del i utbildningen är hur den presenteras för den studerande.
Utbildningarna ska paketeras så att de uppfattas som aktuella och attraktiva med hög kvalitet.
Detta ger vid handen att ”förpackningen” skall göras av personal som har hög kompetens inom detta område. Kompetensen innefattar såväl pedagogik som teknik.
I arbetet med att paketera en utbildning krävs noggrannhet och systematik varför det är nödvändigt att följa ett processmönster.
Nedanstående finns ett exempel på hur en produktionsprocess kan se ut.
Bilden beskriver hur Grade arbetar i en process med att paketera utbildningar.
Vid detta arbete används ett s.k. inmatningsverktyg och som i vissa fall är systemberoende. Möjligheten att MSB bygger ett eget inmatningsverktyg kan i detta fall vara ett alternativ då det kan användas i andra befintliga MSB-system så som RIB och därmed kopplas detta till Kvalitetssäkring räddningsledare och Förmågebeskrivningen. Som mervärde kan även fortbildningar nyttja verktyget och få en enhetlighet i hur kurserna förpackas, även om produktionen skulle upphandlas.
7.2.4 Genomförande av fortbildning
För att tillhandahålla fortbildningar med hög tillgänglighet, krävs någon form av plattform. I dessa sammanhang talar man om ett s.k. LMS. Ett LMS kan ses som en lärplattform eller utbildningsplattform som omfattar hela processen från framtagande av kurs, utförande och bedömning, samt administration.
Lärplattformen kan ofta användas som stöd för alla typer av utbildning, från traditionell klassrumsundervisning, blandad undervisning och i online miljöer.
Det är alltså en del av LMS: et som används för att kommunicera fortbildningen.
Det finns olika vägar att gå för MSB. Vilka olika webbaserade program och verktyg som ska användas i framtiden för att tillgodose kraven på en modern fortbildningsportal behöver fastställas. På kort sikt kan en upphandling göras av en befintlig plattform, som kan härbergera de kurser som tagits fram i projektet. Den kan då även utgöra ett lärande för MSB:s och deltagande
räddningstjänsters personal. På lång sikt behöver Fronter eller någon ny plattform upphandlas eller en kombination då grund- och vidareutbildning ställer andra krav än fortbildning.
7.2.5 Utvärdering av fortbildning
Det är viktigt att MSB är lyhörd för användarna av systemet varför det borde skapas ett s.k. användarforum med öppna dialogmöten minst en gång per år där både sakinnehåll och presentationstekniken skall diskuteras. För dessa möten ansvarar MSB.
Utvärdering av sakinnehåll görs i samband med framtagande av sakinnehållet i utbildningarna. (Se 7.2.2 Faktainsamling)