• No results found

11.1 Allmänt

Fortbildning av egen personal är ett arbetsgivaransvar och åvilar därför arbetsgivaren att vid behov se till att arbetstagaren får erforderlig utbildning.

I dag vet vi, genom enkätundersökning av MSB, att räddningstjänsterna har en betalningsvilja motsvarande 1 500-2 000 kr för en kurs.

Oavsett på vilket sätt en utbildning genomförs så är det förenat med kostnader för den som skall genomföra kursen likväl för den som skall genomgå

densamma. Den mest kostnadseffektiva kursen är den som ”iordningställs” en gång och som sedan kan repeteras många gånger utan att det uppstår några kostnader för genomförandet.

MSB får enligt 28 § instruktionen ta ut avgifter (storlek enligt beslut) för utbildningar som myndigheten bedriver med följande undantag:

 Utbildningar enligt 1 § förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor

a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare

c. Skorstensfejartekniker

d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och

20 Enheten för Utbildningssamordning

e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

 Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän

 Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare

(Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

11.2 Kostnader för system

Sammantaget kan man säga att det finns tre valmöjligheter för att upprätta en fortbildningsportal nämligen:

1. En egenkonstruerad portal

2. Att ansluta till något på marknaden förekommande system (ingen tillgång till källkoder)

3. Att ansluta till en ”öppen källkods” lösning

Beroende på val så blir kostnaden olika. Generellt kan sägas att det dyraste blir att bygga själv. För detta alternativ har kostnaderna uppskattats till 5-7

miljoner kronor.

Att ansluta sig till en ”öppen källkods” lösning är inte förknippad med någon kostnad att tanka hem programmet. Denna lösning kräver ändå att någon gör anpassningar dels vid uppstart och dels i förvaltningsskedet. Detta uppskattas till 700 000 kr/år.

Det som förmodligen är mest kostnadseffektivt är att ansluta sig till någon på marknaden förekommande lösning. Kostnader för att ansluta sig till ett på marknaden befintligt system är ofta relaterat till hur många användare som ansluter sig till systemet. Det är en stor spridning på kostnad/elev. Gjord undersökning visar att ett tillräckligt bra system skulle få en kostnad på 120 kr/år och elev. Till detta kommer kostnader för streamingserver och

driftskostnader ca 700 000 kr/år

11.3 Kostnad för framtagandet av kurser

Nyckeltal för kostnaden till att ta fram en utbildningsmodul på 45 minuter ligger i ett spann mellan 250-350 000 kr. Kostnaden är beroende av hur mycket faktaunderlag som skall tas fram samt hur komplext man väljer att presentera framtaget material.

11.4 Vad skall kommunerna betala

En möjlig finansieringsmodell för att få tillgång till de webbaserade kurserna, exklusive instruktörsutbildningar, kan vara att det skulle vara en fast

grundkostnad på 14 000 kr per organisation och år. Till detta kommer en rörlig del som utgörs av antalet personer som ansluter till systemet. Denna rörliga del skulle kunna vara 900 kr/elev och år.

Instruktörsutbildningar ingår inte i ovanstående utan dessa kostnadssätts och belastar kunden i varje enskilt fall som idag.

Nedan följer simulering av kostnader och intäkter med olika antaganden.

11.4.1 Intäkter

Det finns i dag 176 räddningstjänstorganisationer i Sverige varav den minsta har 14 anställda och den största har 679 anställda. Totalt antal anställda inom räddningstjänsten är strax över 16 000. Detta inkluderar såväl förebyggande som skadeavhjälpande verksamhet. Därutöver finns drygt 2 400 organiserade i räddningsvärn.

Om man i simulering av intäkter tänker sig att anslutningsgraden varierar från 20 % till 40 % och den fasta kostnaden är 14 000 kr och den rörliga delen är 900 kr/deltagare och år blir intäkterna enligt nedan.

Antaganden intäkter En årlig avgift per organisation En årlig avgift för varje studerande

Räddningstjänstorganisationer i Sverige 176 st

Brandmän i Sverige 16 160 st

Grundavgift 14 000 kr/org

Rörlig avgift 900 kr/elev

Intäkter år 1 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 10% 18 14 000 246 400

Studerande 10% 1616 900 1 454 400

Totalt 1 700 800

Intäkter år 2 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 20% 35 14 000 492 800

Studerande 20% 3232 900 2 908 800

Totalt 3 401 600

Intäkter år 3 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 30% 53 14 000 739 200

Studerande 30% 4848 900 4 363 200

Totalt 5 102 400

Intäkter år 4 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 40% 70 14 000 985 600

Studerande 40% 6464 900 5 817 600

Totalt 6 803 200

Intäkter år 5 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 40% 70 14 000 985 600

Studerande 40% 6464 900 5 817 600

Totalt 6 803 200

11.4.2 Kostnader

De kostnader som uppkommer består i form av arbetstid för framtagande av kunskapsmateriel, att göra presentationer av materialet vilket kan vara animeringar, simuleringar, inspelade föreläsningar etc. Till detta kommer kostnader för distribution av kunskapsmaterielet vilket då sker via webben.

Kostnader för drift och uppdateringar är ytterligare kostnader.

Kostnader för att ta fram ett utbildningsmaterial kan anses som en investering eftersom man kan räkna med att utbildningen är aktuell i fyra år.

Om målsättning är att ta fram 4 utbildningar/år de 5 första åren som vardera består av fyra 45-minuter innebär simulerade kostnader enligt nedan.

Investeringen uppgår till 5 280 000 kr/år vilket innebär avskrivningskostnader på 1 320 000 kr/år.

Den årliga driftskostnaden beräknas till:

Sammantaget ger detta under fem år kostnader respektive intäkter.

Kostnaderna för kursutveckling avser avskrivning enl. ovan.

Antaganden årliga utgifter

Antal [st/år] Antal [st/kurs] Tim [st] Timkostnad [kr/tim) Design [kr/45 min] Summa [kr]

Kursutveckling 4 kurser om 4 * 45 min årligen

Förarbete och underlag till videoproduktion 4 4 400 425 2 720 000

Paketering och design 4 4 160 000 2 560 000

Summa 5 280 000

Drift/underhåll [kr] Portal [kr/elev]

Utbildningsporttal LUVIT, upp till 5000 elever 120

Utbildningsporttal LUVIT, upp till 10000 elever 108

Streamingserver 300 000 kr

Drift och underhåll 425 kr/tim 30% av 1600 tim 204 000 kr

Kostnader under 5 år

År 1 [kr[ År 2 [kr[ År 3 [kr[ År 4 [kr[ År 5 [kr[

Kursutveckling 1, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 2, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 3, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 4, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 5, avskrives på 4 år 1 320 000

Utbildningsportal LUVIT, studerande el ovan 193 920 387 840 581 760 698 112 698 112

Streamingserver Kaltura 8,5 TB 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000

Driftoch underhåll tjänst på 30% 204 000 204 000 204 000 204 000 204 000

Utgifter 2 017 920 3 531 840 5 045 760 6 482 112 6 482 112

Intäkter 1 700 800 3 401 600 5 102 400 6 803 200 6 803 200

Resultat -317 120 -130 240 56 640 321 088 321 088

Accumelerat resultat -317 120 -447 360 -390 720 -69 632 251 456

Grafisk sammanställning över kostnader och intäkter över fem år.

Sammanställning av kostnader – intäkter över fem år visar att systemet har uppnått full kostnadstäckning, under förutsättning att anslutningen blir minst enligt beräkningarna, och ger ett litet överskott vilket kan reinvesteras i andra av utbildningar. Osäkerheten i beräkningarna är om inte anslutningen blir enligt den som antagits.

Related documents