4.1
Nuvarande kapitaltäckningsregelverk
Värdepappersföretag, som i svensk rätt benämns värdepappersbolag, om- fattas i dag på EU-nivå av samma regelverk om kapitaltäckning som kredit- institut, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappers- företag, i det följande benämnd tillsynsförordningen, och Europaparla- mentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, i det följande benämnt kapitaltäckningsdirektivet.
Ändringar i kapitaltäckningsdirektivet har gjorts genom Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella hol- dingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgär- der och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder, i det följande benämnt ändringsdirektivet. Enligt ändringsdirektivet ska de bestämmel- ser som medlemsstaterna inför för att följa det direktivet i huvudsak börja tillämpas den 29 december 2020.
Ändringar i tillsynsförordningen har gjorts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil netto- finansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motparts- risk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporterings- krav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012, i det följande benämnd ändringsförordningen. Ändringsförordningen ska med vissa undantag börja tillämpas den 28 juni 2021.
Kapitaltäckningsdirektivet har i huvudsak genomförts i svensk rätt genom lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag, i det följande benämnd tillsynslagen, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, i det följande benämnd buffertlagen, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden. Tillsynslagen kompletterar även tillsynsförordningen.
Ändringsdirektivet har genomförts i svensk rätt (prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37, rskr. 2020/21:116).
4.2
Ett nytt kapitaltäckningsregelverk för
värdepappersbolag
Europeiska kommissionen har i samråd med Europeiska bankmyndigheten (Eba) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) analyserat om det nuvarande regelverket har en lämplig utformning för värdepappersföretag. Analysen har utmynnat i slutsatsen att regelverket om kapitaltäckning behöver anpassas till värdepappersföretagens egenart och göras mer proportionerligt i förhållande till värdepappersföretagens
Av det skälet har ett nytt EU-regelverk om kapitaltäckning för värde- pappersföretag tagits fram. Regelverket består av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsyns- krav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, i det följande benämnd värdepappersbolagsförordningen, och Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i det följande benämnt värdepappersbolagsdirektivet.
Det nya regelverket om kapitaltäckning för värdepappersföretag täcker samma områden som tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet, men innebär en rad förändringar för värdepappersföretagens del. Vissa stora och systemviktiga värdepappersföretag ska inte tillämpa det nya regelverket utan i stället fortsätta att tillämpa tillsynsförordningen och de nationella reg- ler som genomför kapitaltäckningsdirektivet.
5
Värdepappersbolagsförordningen och
värdepappersbolagsdirektivet
5.1
Inledning
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om änd- ring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, härefter benämnd värdepappersbo- lagsförordningen, innehåller bestämmelser om kapitalbaskrav som avser mätbara, enhetliga och standardiserade delar av företagsrisk, kundrisk och marknadsrisk, krav som begränsar koncentrationsrisken, likviditetskrav, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information. Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, härefter benämnt värdepappersbolagsdirektivet, innehåller regler om värdepappersföretags startkapital, behöriga myndigheters befogenheter och verktyg i tillsynen av värdepappersföretag, och offent- liggörandekrav för behöriga myndigheter när det gäller reglering och till- syn av värdepappersföretag.
Värdepappersbolagsförordningen ska, med några få undantag, börja tillämpas den 26 juni 2021. Medlemsstaterna ska senast den dagen även ha antagit och offentliggjort de bestämmelser som är nödvändiga för att följa värdepappersbolagsdirektivet. Medlemsstaterna ska även, med något undantag, tillämpa bestämmelserna från den dagen.
5.2
Värdepappersbolagsförordningen
5.2.1
Inledning
Värdepappersbolagsförordningen innehåller bestämmelser om bl.a. kapi- talkrav, likviditetskrav, offentliggörande av information och rapporte- ringskrav. Särskilt bestämmelserna om kapitaltäckning innebär föränd- ringar i förhållande till det som i dag gäller för värdepappersföretag och det nya regelverket är särskilt anpassat för verksamheten i värdepappers- företag.
5.2.2
Ett nytt sätt att beräkna kapitalkraven
Det EU-rättsliga kapitaltäckningsregelverk som värdepappersföretagen omfattas av i dag utgår från kreditinstitutens verksamhet. Kapitalkraven anger minimikrav på hur mycket kapital av olika slag som institut måste hålla vid varje tidpunkt för att täcka risker i sina tillgångar. Det är risker för förlust i samband med utlåning (kreditrisk) men även marknadsrisker och operativa risker. En viktig komponent för att komma fram till vad som är tillräckligt kapital är värderingen av tillgångarna och riskerna i dem. Stora delar av regelverket utgörs därför av regler om värdering av olika tillgångsslag och riskerna i dem. De riskvägda tillgångarna ska sedan täckas av kapital i viss omfattning. I nu gällande regelverk utgörs ett värdepappersbolags tillgångar till stor del av fordringar av olika slag, på olika motparter och med olika löptider, dvs. tillgångar som normalt sätt utgör en stor del av ett kreditinstituts exponeringar. Visserligen finns en del proportionalitetsregler och lättnader för värdepappersföretagen men själva utgångspunkten – relationen mellan kapital och riskvägda till- gångar, främst i form av krediter – är i flera delar inte särskilt relevant för värdepappersföretag, i synnerhet inte för företag som varken sysslar med kreditgivning eller handel för egen räkning med finansiella instrument.
Det nya kapitaltäckningsregelverket för värdepappersföretag har därför en helt annan utgångspunkt. Det är fortfarande fråga om att företaget ska ha tillräckligt kapital, men inte i förhållande till riskvägda tillgångar, utan i förhållande till de risker (bl.a. kundrisker) som är förknippade med den verksamhet som är typisk för värdepappersföretag, t.ex. kapital- förvaltning, hantering av kunders order, handel för egen räkning och förvaring av kunders medel och finansiella instrument. I värdepappers- bolagsförordningen finns regler för hur man beräknar omfattningen av de olika verksamheterna, som kallas K-faktorer i förordningen, och rela- tionen till värdepappersföretagets kapitalbas.
Medan reglerna om vad värdepappersföretagets kapital ska vara tillräck- ligt i förhållande till är helt andra än reglerna för kreditinstitut, är reglerna om kapitalets kvalitet i många avseenden desamma. Det är i båda fallen fråga om att kapitalet ska ha en viss kvalitet och kapitalbasen ska bestå av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapital. Dessa delar av kapitalet definieras på samma sätt i tillsynsförordningen och i värdepappersbolagsförordningen, med vissa avvikelser och undantag i värdepappersbolagsförordningen.
5.2.3
Inga krav på kapitalbuffertar och bruttosoliditet
I det nuvarande kapitaltäckningsregelverket ställs krav på att institut, dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag, ska ha extra kapitalbuffertar bestå- ende av kärnprimärkapital för att stärka det finansiella systemets mot- ståndskraft mot systemrisker. Det är fråga om kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk kapitalbuffert, systemriskbuffert och kapitalbuffertar för systemviktiga institut. Genom det nya kapitaltäckningsregelverket för värde- pappersföretag kommer buffertkraven inte längre att gälla för dessa.
Det nuvarande regelverket ställer också krav på att instituten ska ha en viss bruttosoliditet. Detta mått anger institutens egna kapital i förhållande till deras totala tillgångar, inklusive åtaganden utanför balansräkningen och oavsett risk. Tanken med detta mått är att utgöra en säkerhetsspärr till de riskviktade kapitaltäckningskraven. Något krav på bruttosoliditet ställs dock inte på värdepappersföretag enligt de nya reglerna.
5.2.4
En enklare likviditetsreglering
Liksom tillsynsförordningen innehåller värdepappersbolagsförordningen krav på bolagens likviditet. De nya reglerna innebär dock en förenkling i förhållande till de nuvarande reglerna. Ett värdepappersföretag ska ha lik- vida tillgångar motsvarande en tredjedel av kravet baserat på fasta omkost- nader. Ett värdepappersföretag kan tillfälligt, efter godkännande av den behöriga myndigheten, minska mängden likvida tillgångar.
5.2.5
Lättnader vid tillräckligt enkla gruppstrukturer
Liksom i dagens kapitaltäckningsregler ska kraven enligt kapitaltäcknings- reglerna för värdepappersföretag tillämpas på gruppnivå, om ett värde- pappersföretag ingår i en koncern. Enligt värdepappersbolagsförordningen kan dock den behöriga myndigheten besluta att tillämpa vissa förenklingar och lättnader i kraven på tillräckligt enkla gruppstrukturer där det inte föreligger några väsentliga risker för kunder eller för marknaden som motiverar gruppbaserad tillsyn.
5.2.6
Offentliggörande av information
För att hantera kraven på tillräckligt kapital finns i dagens kapitaltäck- ningsregelverk en rad regler om offentliggörande av information om bolagets kapitalbas och metoder för att uppfylla kapitalkraven, hur till- synen ska bedrivas både nationellt och i fråga om gränsöverskridande före- tagsgrupper och lämpliga sanktioner vid överträdelser. Motsvarande regler finns även i kapitaltäckningsregelverket för värdepappersföretag men anpassade efter det sätt på vilket de företagen ska beräkna kapitalkraven. Exempelvis behöver små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag inte tillämpa kapitalkraven beräknade på K-faktorer.
5.2.7
Vissa värdepappersföretag ska följa det
nuvarande kapitaltäckningsregelverket
Enligt värdepappersbolagsförordningen ska vissa värdepappersföretag följa det nuvarande kapitaltäckningsregelverket i stället för det nya. Det rör sig enbart om värdepappersföretag med tillstånd till handel för egen räkning eller för garantiverksamhet för finansiella instrument eller place- ring av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande. Dessutom måste vissa andra förutsättningar vara uppfyllda i fråga om storlek på till- gångar eller systemviktighet. I vissa fall kan även den behöriga myndig- heten (i Sverige Finansinspektionen) tillåta att ett värdepappersföretag med något av de nämnda tillstånden tillämpar det nuvarande kapitaltäck- ningsregelverket om det är ett dotterföretag som omfattas av den grupp- baserade tillsynen av ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag.
Genom värdepappersbolagsförordningen har det även gjorts en ändring i tillsynsförordningen som innebär att värdepappersföretag som har något av de nämnda tillstånden och även mycket stora tillgångar i stället ska utgöra kreditinstitut, vilket innebär att de ska tillämpa det nuvarande kapitaltäckningsregelverket. De anpassningar av svensk rätt som behöver göras för dessa värdepappersföretag kommer att behandlas i ett annat sammanhang (se avsnitt 3).
5.3
Värdepappersbolagsdirektivet
5.3.1
Startkapital
Värdepappersbolagsdirektivet innehåller nya regler om värdepappersföre- tagens startkapital. Reglerna är utformade så att det ställs olika krav på startkapitalets storlek beroende på värdepappersföretagets verksamhet. Ett värdepappersföretags startkapital ska enligt direktivet bestå av kärnprimär- kapital, övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplemen- tärkapital.
5.3.2
Bolagsstyrning och riskhantering
I värdepappersbolagsdirektivet finns regler om intern styrning, insyn och riskhantering. De innebär i huvudsak att värdepappersföretag ska ha infört sunda, effektiva och heltäckande arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätta hålla internt kapital och likvida tillgångar som är tillräckliga för att täcka de risker som företaget kan innebära för andra eller som företaget självt är eller kan bli exponerat för. Dessa regler gäller inte för små och icke-sammanlänkade värdepappers- företag. Enligt direktivet får dock den behöriga myndigheten besluta att även sådana företag ska tillämpa vissa av de reglerna.
5.3.3
Ersättningsregler
I värdepappersbolagsdirektivet finns det regler om ersättning till personer i ledande befattning och vissa andra personalkategorier i avsnittet om intern styrning, insyn, riskhantering och ersättning. De reglerna är inte tillämpliga på små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag.
Det är fråga om krav på ersättningspolicy, vad som ska gälla i fråga om ersättning för företag som tar emot extraordinärt offentligt stöd, krav på att vissa värdepappersföretag ska upprätta en ersättningskommitté samt detalje- rade regler om rörlig ersättning.
5.3.4
Tillsyn
I värdepappersbolagsdirektivet finns regler om utseende av behöriga myndigheter och om deras befogenheter. Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska utföra de uppgifter som framgår av direktivet och värdepappersbolagsförordningen. Medlemsstaterna ska bl.a. se till att myndigheterna har alla nödvändiga befogenheter för att säkerställa att värdepappersföretagen uppfyller kraven enligt regelverket och att företagen förser myndigheterna med den information som behövs för att bedöma detta. I direktivet finns även regler om tillsyn av värde- pappersföretagskoncerner.
5.3.5
Samarbete och informationsutbyte
Värdepappersbolagsdirektivet innehåller även regler om gränsöver- skridande samarbete som i huvudsak innebär att de behöriga myndig- heterna ska samarbeta, utbyta information och delta i den verksamhet som bedrivs av Europeiska bankmyndigheten (Eba) och inom tillsynskollegier.
5.3.6
Sanktioner
I värdepappersbolagsdirektivet finns en rad nya regler som syftar till att säkerställa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder. Direktivet innehåller, förutom en minimilista på vilka sanktioner och åtgärder som ska finnas tillgängliga för de behöriga myndigheterna, även regler om vilka som omfattas av sanktionerna och åtgärderna och vilka kriterier som bör beaktas vid beslut om sanktioner och åtgärder.
116