vägledande domar
av 5 kap. 6 § utlänningslagen
5.3.2 Barn i familj
Liksom i sökandegruppen vuxna har vi kunnat se att hälso-tillståndet varit den enskilda omständighet som legat till grund för flest uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen i sökandegruppen barn i familj när det gäller år 2009 (cirka 46 procent av de beslut som ingått i kartläggningen), se figur 5.7 och tabellerna i bilaga 2. För år 2010 (januari-maj) ser tillämpningen något annorlunda ut eftersom rekvisitet anpassning till Sverige har varit den omständighet som legat till grund för flest uppehållstillstånd, nämligen i 37 procent av besluten. Andelen beviljade uppehållstillstånd på grund av sökandens hälsotillstånd uppgick till 30 procent av besluten, se figur 5.8 och tabellerna i bilaga 2.
Figur 5.7 Uppehållstillstånd barn i familj 2009
46,2%
10,3%
23,1%
7,7%
5,1%
7,7%
Hälsotillstånd Anpassning till Sverige Situation i hemlandet Samlad bedömning Verkställighetshinder
UT efter preskription av avlägsnandebeslut utan sökandes förskyllan
Figur 5.8 Uppehållstillstånd barn i familj 2010
30%
37%
6%
9%
9%
0%
9%
Hälsotillstånd Anpassning till Sverige Situation i hemlandet Övriga Beslut Samlad bedömning Verkställighetshinder
UT efter preskription av avlägsnandebeslut utan sökandes förskyllan
Hälsotillstånd
När det har varit ett barns fysiska hälsotillstånd som Migrations-verket har ansett som synnerligen ömmande har barnet i regel lidit av ett allvarligt sjukdomstillstånd eller funktionshinder som varit dokumenterat i intyg. I de flesta fall har det saknats vård i hemlandet eller så har den bedömts som bristfällig.
Även psykisk ohälsa har varit ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd för barnen i familj och mestadels har det i
vilka sjukdomstillstånd som ans
att knyta an och ta hand om sitt barn samt att
dessa fall inte funnits vård i hemlandet eller så har vården bedömts som bristfällig, se tabellerna i bilaga 2. I några fall har vi kunnat se att det varit föräldern i familjen som lidit av en livshotande eller svår psykisk sjukdom. Migrationsverket har i regel när det gällt psykisk ohälsa hos den vuxne och barnet beaktat att den uppkommit genom traumatiska händelser i hemlandet. I några avgöranden har Migrationsverket beaktat andra omständigheter av ömmande art, som moderns oförmåga att knyta an till ett barn med särskilda behov och i ett annat fall föräldrarnas bristande förmåga till omsorg över barnet. I likhet med besluten i sökandegruppen vuxna, där prövningen också har avsett barn, har vi kunnat se att Migrationsverket för det mesta tagit hänsyn till barnets fortsatta psykosociala utveckling och livskvalitet, att barnets hälsa förbättras samt att barnet utvecklats positivt i Sverige med den behandling hjälp som barnet fått. Av tabellerna i bilaga 2 framgår närmare
etts som synnerligen ömmande.
Ett exempel på beslut från 2009 som rört barnets hälso-tillstånd gällde en pojke, född 2008, från Uzbekistan. Pojken hade Downs syndrom och problem med sköldkörteln, vilket innebar att han troligtvis behövde medicin för detta under hela sitt liv. Pojken behövde även livslång habilitering. Av landinformationen framgick att vården i hemlandet var bristfällig. Migrationsverket kunde inte utesluta att barnets psykosociala utveckling och livskvalitet skulle påverkas vid ett återvändande. Migrationsverket beaktade även att pojkens mor hade viss oförmåga
pojken var liten.
I ett annat beslut meddelat 2009 led pojken, född 1996, och hans syster av psykisk ohälsa. Syskonen var apatiska och säng-liggande. Enligt den läkare som undersökt pojken led han av PTSD, anpassningsstörning och depression. Flickan hade en liknande diagnos. Läkaren hade även funnit att föräldrarna upp-visat klara tecken på omsorgssvikt och att barnens tillstånd bedömdes vara bestående så länge familjen upplevde ett hot om avvisning. Migrationsverket konstaterade att vård visserligen
mande omständigheter att up
pojken svi
i hemlandet för den livshotande sjukdom som flic
fanns att tillgå i hemlandet, om än med vissa brister, men att även händelser i barnens hemland legat till grund för den psykiska ohälsan. Med hänsyn till att det fanns risk för att barnets psykosociala utveckling kunde komma att skadas vid ett återvändande till hemlandet och med beaktande av de omständigheter som bidragit till barnens allvarliga hälsotillstånd, förelåg sådana synnerligen öm
pehållstillstånd skulle beviljas.
I ett beslut från 2010 beviljade Migrationsverket uppehålls-tillstånd för en pojke, som enligt den medicinska dokumenta-tionen led av allvarlig psykisk ohälsa. Det framgick vidare att det fanns vård att tillgå i hemlandet. Migrationsverket beaktande sådana omständigheter som att sjukdomstillståndet kontinuerligt försämrats och till viss del hade sin grund i händelser i hemlandet, samt att moderns förmåga att ta hand om
ktade och att hon därför behövde stöd från samhället.
I ett annat beslut från samma år där den medicinska dokumentationen i viss mån varit tvetydig i frågan om det fanns vård i hemlandet för den aktuella sjukdomen, tolkade Migra-tionsverket intygen till sökandens fördel. Beslutet gällde en flicka som led av cystisk fibros. I ett albanskt läkarintyg framgick att det inte fanns specialiserad vård att tillgå i Albanien, vilket krävs för patienter som har cystisk fibros. Från en annan källa gick att utläsa att behandling mot sjukdomen gick att få i Albanien men att standarden inte nådde upp till internationell vårdkvalitet. Migrationsverket ansåg att det inte fanns adekvat vård att tillgå
kan led av.
I ytterligare ett beslut från 2010 omfattade prövningen en familj där pojken led av en grav hörselskada. Ett tidigare avlägsnandebeslut mot familjen hade preskriberats på grund av att familjen hållit sig passiva vid verkställighetsförsök och Migrationsverket fann därför att det inte fanns hinder mot att på nytt besluta i utvisningsfrågan. Av beslutet framgick i sak att pojken var i behov av omfattande habiliteringsstöd vid sidan av sin utbildning vid specialskola för döva och hörselskadade barn.
veckling riskerade att skadas vid ett åter-vän
verket även tagit hänsyn till bar
förelegat, se vidare under rubriken samlad bedömning.
Anpassning till Sverige
-lan
Migrationsverket kom fram till att funktionsnedsättningen inte utgjorde ett livshotande tillstånd men att vården i pojkens hemland inte kunde leda till en förbättring och att den vård som var tillgänglig för minoritetsgrupper inte motsvarade pojkens omfattande behov. Vidare bedömde Migrationsverket att pojkens psykosociala ut
dande till Kosovo.
Vi har kunnat se att Migrationsverket i vissa av de beslut där barn ingått i prövningen tagit hänsyn till att vård och behandling i Sverige skulle komma att leda till en påtaglig förbättring av barnets hälsotillstånd samt att
nets psykosociala utveckling.
Slutligen bör nämnas att Migrationsverket också regelmässigt beaktat rekvisitet hälsotillstånd i de beslut där verket efter en sammantagen bedömning funnit att synnerligen ömmande om-ständigheter
I fyra beslut (eller cirka 10 procent av besluten) från år 2009 har Migrationsverket ansett att familjen anpassat sig till Sverige i sådan utsträckning att synnerligen ömmande omständigheter förelegat. Det förhållandet att barnet gått i förskola eller skola, fått kamrater och lärt sig det svenska språket har vägts in i bedömningen, liksom familjens vistelsetid i Sverige. Även den vuxnes anpassning genom arbete eller universitetsstudier har beaktats. I två beslut har vi kunnat se att Migrationsverket tagit hänsyn till andra omständigheter, exempelvis att barnets relation med moderns sambo påverkas vid ett återvändande till hem
det eller att modens anknytningsförmåga till barnet sviktat.
I ett av besluten hade det tidigare avvisningsbeslutet mot familjen preskriberats och föräldrarna ansågs vara orsaken till att verkställigheten inte kunnat genomföras. Med hänsyn till att barnet, en pojke född 2004, gått i förskola i Sverige och
behärsk-rnets bäs
r möjligheten att komma öv
llstånd med stöd av 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen.
Utlänningens situation i hemlandet
närmare hur besluten fördelat sig pro
ade svenska bättre än ryska ansåg Migrationsverket att barnet hade sådan anknytning till Sverige att ett uppbrott sannolikt skulle påverka pojkens hälsa och utveckling menligt. Vid en sam-mantagen bedömning av dessa omständigheter samt till ba
ta förelåg därför synnerligen ömmande omständigheter.
I 37 procent av besluten som ingått i kartläggningen från år 2010 har uppehållstillstånd beviljats på grund av sökandens anpassning till Sverige. Med några få undantag har vi funnit att det förelegat ett tidigare avlägsnandebeslutet som preskriberats på grund av sökanden. Det tycks förhålla sig så att Migrations-verket, vad gäller besluten från 2010, beaktat den totala vistelsetiden i Sverige, som uppgått till mellan fem och sju år i besluten. I vissa fall har verket motiverat beslutet med att prövningen avsett barn. Migrationsverket har därutöver lagt vikt vid omständigheter som barnets ålder, att barnet gått i skola eller förskola i Sverige, vilket utvecklingsskede barnen varit i samt kulturella skillnader som försvåra
erens med familjen i hemlandet.
I flertalet beslut har hela familjen beviljats uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen. I några fall har föräldrarna till barnen istället beviljats uppehållsti
Som tabellerna i bilaga 2 utvisar har Migrationsverket i elva beslut, varav de flesta av besluten meddelats 2009, beviljat uppe-hållstillstånd på grund av sökandens situation i hemlandet som avgörande omständighet. Gemensamt för de flesta av besluten från 2009 och 2010 har varit att familjerna varit hemmahörande i Somalia och Migrationsverket har i sina beslut hänfört sig till den svåra humanitära situationen där, särskilt för små barn. Av figur 5.7 och figur 5.8 framgår
centuellt på respektive år.
kunde komma att lida skada beviljades pojken och
tällt i hemlandet samt att de inte hade släktingar i Afghanistan. Synnerligen ömmande omständigheter förelåg därför.
gens situation i hem
ligt för barnets hälsa och utv
I det ena beslutet från 2010 gällde det en pojke, född 1997, från Somalia där Migrationsverket konstaterade att det humani-tära läget i hemlandet hade försämrats under de senaste två åren.
Läget bedömdes som bestående under överskådlig tid. Barn var enligt Migrationsverket extra utsatta i den svåra situationen som rådde i Somalia. Med hänsyn till att barnets framtida psyko-sociala utveckling
hans mor uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen.
I det andra beslutet från samma år rörde det en flicka från Afghanistan, född i Sverige 2009. Migrationsverket konstaterade att familjen inte kunde påräkna att få sitt behov av omvårdnad tillfredss
Övriga beslut
I tre avgöranden, eller i nio procent av besluten från 2010, har vi funnit att Migrationsverket huvudsakligen lagt omständigheter som inte nödvändigtvis går att hänföra till rekvisiten hälso-tillstånd, anpassning till Sverige och utlännin
landet till grund för bedömningen att uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av 5 kap. 6 § utlänningslagen.
I två avgöranden saknade de biologiska föräldrarna, som befann sig i Sverige, förmåga att ta hand om barnet. I det ena fallet rörde det sig om en pojke, född 2009, som blivit omhändertagen enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det hade framkommit av utredningen i ärendet att barnet haft begränsad umgänge med föräldrarna sedan födseln. Ett återvändande till hemlandet Bangladesh tillsammans med föräldrarna bedömdes verka skad
eckling. Av beslutet framgick att brodern och föräldrarna hade lagakraftvunna utvisningsbeslut.
tion för uppehållstillstånd med hänsyn till att
I det sista avgörandet rörde det sig om en flicka, född 2008, från Bosnien-Hercegovina. En närmare redogörelse över beslutet
arande rubrik för sökandegruppen vuxna.
rande had
samt att familjen saknade socialt nätverk där. I det andra fallet I det andra beslutet gällde det en pojke, född 2004, som haft kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin sedan späd ålder på grund av föräldrarnas psykiska ohälsa. Migrationsverket ansåg att barnet inte levde under optimala hemförhållanden och att han behövde stöd från BUP och förskola. Verket kom fram till att det var mycket osäkert om pojken skulle få socialt skydd samt sina grundläggande behov tillgodosedda i hemlandet, eftersom föräldrarna saknade förmåga att på egen hand sörja för detta, och att pojken skulle lida avsevärd skada av att återvända till hem-landet. Det bör även nämnas att Migrationsverket konstaterat att det inte förelåg presum
tidigare avvisningsbeslut hade preskriberats, se närmare angående uppehållstillstånd efter preskription av avlägsnande-beslut i avsnitt 5.3.1.
återfinns under motsv
Samlad bedömning
I tre beslut från 2009 och tre beslut från 2010 (januari-maj) har Migrationsverket efter en sammantagen bedömning av sök-andens hälsotillstånd tillsammans med dennes situation i hem-landet funnit att synnerligen ömmande omständigheter förelegat och i ärendena har det funnits medicinsk dokumentation. Det har i fyra av dessa fall rört sig om psykisk ohälsa hos barnet och ibland även hos andra familjemedlemmar. I något avgö
e barnet ett fysiskt funktionshinder där Migrationsverket beaktade barnets goda utveckling i Sverige. I dessa fall har det inte alltid framgått någon uppgift om vården i hemlandet.
I två av dessa beslut från 2009 har barnet eller modern lidit av psykisk ohälsa. I det ena fallet beaktade Migrationsverket att modern hade en oförmåga att ta hand om sin dotter, att den psykiatriska vården i hemlandet Kirgizistan fungerade dåligt
miljens up
örde samt barnets anpassning till Sve
av pojkarnas hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet att synnerligen ömmande omständigheter förelåg.
Uppehållstillstånd efter preskription av avlägsnandebeslut
kription av avlägsnandebeslut, utan att sök
led barnet av psykisk ohälsa och det gjorde även övriga familjen i viss utsträckning. Migrationsverket beaktade i det fallet fa
plevda trauman i hemlandet, avsaknaden av socialt stöd i Kosovo samt att familjen fick hjälp av anhöriga i Sverige.
I ytterligare ett beslut från 2009 gällde det i huvudsak hälso-tillståndet hos en av sökandena. Ett barn i familjen led av en fysisk åkomma. Migrationsverket fann att vården i hemlandet Kosovo var begränsad och att barnet utvecklats positivt i Sverige.
Barnet gick i träningsskola och trivdes och gjorde framsteg i sin utveckling i förhållande till sitt funktionshinder. Vid en samlad bedömning om vilka konsekvenser för barnet det skulle få om insatserna för barnet upph
rige ansåg Migrationsverket att det förelåg synnerligen ömmande omständigheter.
I två avgöranden från 2010 gällde prövningen ett syskonpar, två pojkar från Syrien. Det framgick av den medicinska dokumentationen att pojkarna led av PTSD och uppvisade tecken på allvarlig psykisk störning samt att de vistats i Sverige i sex år, från det att pojkarna var fem respektive åtta år gamla.
Migrationsverket fann vid en samlad bedömning
utan sökandens förskyllan
I sex beslut (tre från 2009 och tre från aktuell period 2010) rörande sökandegruppen barn i familj har uppehållstillstånd beviljats efter pres
anden varit orsak till att verkställigheten av beslutet inte kunnat genomföras.
Ett avgörande från 2010 rörde en flicka, som var född 2007 i Sverige. Av beslutet framgick att familjens ärende preskriberats utan att det berott på dem, bl.a. hade ärendena innefattat felaktiga beslut från Migrationsdomstolen. Familjens ärenden
och familjen ansågs ha fått en sådan anknytning till Sverige att det framstod som inhumant att återförvisa dem till Armenien.
nsverket att verkställighetshindret bedömdes bestå under så lång tid att familjen skulle få en särskild anknytning till Sverige.
grationsverket har tillämpat bestämmelsen när det gäller de ensamkommande barnen framgår närmare av figur 5.9 och figur 5.10.
hade dessutom varit inhiberade under större delen av den tid de haft ett utvisningsbeslut. Enligt Migrationsverket hade flickan vistats i Sverige under lång tid
Verkställighetshinder
Endast i två beslut, som meddelats 2009, ansåg Migrationsverket att det förelåg verkställighetshinder, vilket i sig utgjorde synnerligen ömmande omständigheter. Det ena beslutet gällde en statslös familj från Gaza. Det andra beslutet avsåg en statslös familj vars asylansökan prövats mot Libyen. I det fallet ansåg Migratio