Samlad bedömning

Utvärderingsutredningen anförde i sitt slutbetänkande att prövningen enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen bör ske med beaktande av all information om sökandens förhållanden och inte begränsas till de i lagtexten angivna omständigheterna.

Enligt Utvärderingsutredningen var det troligen så att ärenden där omständigheterna anses motivera ett uppehållstillstånd oftare innehåller ett bredare spektrum av sakförhållanden av öm-mande karaktär, medan det i avslagsbesluten redan på grund av någon eller samtliga de omständigheter som ska beaktas enligt lagrummet inte anses föreligga med tillräcklig styrka (SOU 2009:56 s. 374).

I de bifallsbeslut som vi har gått igenom har Migrationsverket ofta gjort en sammantagen bedömning av sökandens hälsotillstånd tillsammans med sökandens anpassning till Sverige eller dennes situation i hemlandet. I dessa fall har det också funnits medicinsk dokumentation till styrkande av hälso-tillståndet. Sökandens höga ålder har tillsammans med bräcklig hälsa utgjort synnerligen ömmande omständigheter i flera beslut.

Ett annat utmärkande drag i denna kategori beslut har varit att det i flertalet fall, som avsett barn i familj, har saknats uppgift om tillgång till vård i hemlandet. En annan omständighet som varit återkommande i flera beslut har varit föräldrarnas oförmåga att ta hand om sitt barn och i det sammanhanget har man ibland vägt in behovet av stöd från anhöriga eller samhället. Enligt vår uppfattning ger undersökningen stöd för att sådana sak-förhållanden som ofta har beaktats som ömmande har varit hänförliga till relationen eller avsaknaden av relation mellan föräldern och barnet. I flera fall har förälderns oförmåga i sammanhanget berott på dennes egen sjukdomsbild, varvid man har gjort en sammantagen bedömning av familjens situation.

Även ett barns relation till en annan vuxen och den skada som kan uppkomma vid en separation, tycks vara en sådan situation som beaktats särskilt. Besluten av denna karaktär har dock varit så få att det är svårt att dra några slutsatser utifrån dem.

Vi delar Utvärderingsutredningens uppfattning att Migra-tionsverket i sitt beslutsfattande har haft sin utgångspunkt i de omständigheter som särskilt ska beaktas enligt lagrummet. Det kan förklaras med att sökanden oftast åberopar omständigheter som hänför sig till de tre rekvisiten i lagtexten och att en stor mängd omständigheter av ömmande karaktär går att hänföras till dessa. Kartläggningen ger emellertid även stöd för att Migra-tionsverket, särskilt när prövningen avsett barn, har beaktat sökandens situation som helhet. I flera av besluten som rört barn har detta explicit framkommit genom att Migrationsverket framhållit att man beaktat familjens situation eller föräldrarnas oförmåga att tillgodose barnets behov vid ett återvändande till hemlandet.

En övervägande del av bifallsbesluten från 2009 och 2010 i sökandegruppen vuxna där Migrationsverket gjort en samman-tagen bedömning har varit sådana beslut där ett tidigare avlägsnandebeslut preskriberats på grund av sökanden. I regel har sökanden i dessa fall beviljats uppehållstillstånd i på grund av anpassningen till Sverige och sin situation i hemlandet. Särskilt i de beslut som gällt barn, har vistelsetiden fått en central betydelse i bedömningen tillsammans med övrig anpassning i form av exempelvis skolgång och arbete. I likhet med vad vi tidigare konstaterat förefaller Migrationsverket bevilja uppehålls-tillstånd i förhållandevis stor utsträckning med hänsyn till sökandens anpassning i Sverige, i de fall där ett tidigare avlägsnandebeslut preskriberats och oberoende av om sökanden själv agerat på sådant sätt att verkställighet inte kunnat ske.

I de beslut där Migrationsverket har gjort en sammantagen bedömning, alltså i såväl bifalls- som avslagsbesluten, har det varit svårt att se om Migrationsverkets tillämpning varit enhetlig, eftersom situationen i varje ärende är unik. Vi kan dock se en tendens att bevilja uppehållstillstånd för hälsotillstånd av mindre allvarlig karaktär när det funnits ett medicinskt underlag och sökanden dessutom har haft en svår situation i hemlandet utan exempelvis anhöriga, anpassat sig i Sverige eller har varit äldre.

Samma omständigheter förekommer också i de avslagsbeslut

som vi har studerat, även om det i avslagsbesluten oftare har saknats medicinsk dokumentation över de enklare hälso-tillstånden än i bifallsbesluten, se nästa avsnitt. Migrations-överdomstolen har hittills inte gett mycket vägledning för hur man ska bedöma sådana situationer då sökanden åberopar flera olika omständigheter, men ingen omständighet ensam är tillräcklig för uppehållstillstånd( jfr dock MIG 2007:33 och MIG 2007:48, se kapitel 3). Frågan är hur Migrationsverket ska se på en situation när sökanden exempelvis gör gällande att han eller hon lider av någon sjukdom som inte ensamt är tillräckligt för uppehållstillstånd, men samtidigt åberopar anpassning till Sverige eller sin situation i hemlandet. Ska uppehållstillstånd beviljas om sjukdomen visserligen inte är så allvarlig, men tillståndet i hemlandet är tämligen svårt och vad gäller i så fall om tillståndet i ett annat land är något bättre, men sökanden som kommer därifrån är något mer sjuk? Ett prejudikat på området kan givetvis inte täcka varje tänkbar situation och frågan är kanske vilket värde ett prejudikat skulle kunna få, annat än för principerna för själva bedömningen. Med tanke på detta är det också förklarligt att Migrationsverkets bedömning av sådana fall då flera ömmande omständigheter åberopas varierar något, även om en stringent och enhetlig rättstillämpning givetvis bör eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt. Om den variation i rättstillämpningen som vi har funnit är godtagbar eller inte, är inte en fråga som vi har i uppdrag att ta ställning till.

När det gäller de beslut där sökanden beviljats uppehålls-tillstånd i huvudsak på grund av verkställighetshinder var andelen sådana beslut större år 2009 än aktuell period 2010 när det gäller vuxna och tvärtom när det gäller barn i familj.