Bearbetning, analys och presentation av data

Utmärkande för datamaterialet vid kvalitativa studier är att det är myck- et omfångsrikt. Vid första anblicken verkar det därför vara en näst intill omöjlig uppgift att systematisera materialet. I kvalitativ metodlitteratur förekommer ibland begreppet datasammanfattningsmetod och avser då det tillvägagångssätt med vars hjälp data sammanfattas och organiseras till ett för den aktuella studien meningsfullt sammanhang för att därefter analyseras (Burgess, 1984; Eneroth, 1984).

6.5.1 Bearbetning och analys av det empiriska materialet

i vår licentiatavhandling

Dataunderlaget, som presenterats i vår licentiatavhandling bestod av långa (situationerna) och korta (händelserna) nedtecknade beskrivningar av skeenden samt av till text överförda intervjuer. Datasammanfattning- en inleddes med att varje observation kodades för att senare kunna sammanföras med den intervju som genomförts i anslutning till observa-

tionen. Varje intervjuperson tilldelades ett fingerat namn. Anledningen till detta var att vi inte vill röja kvinnornas identitet, men de fingerade namnen syftade även till att ge en personlig relief mot vilka kvinnorna framträdde i texten. Inspirerade av Lindgren (1992) konstruerades en fiktiv organisation, en så kallad typklinik. Skapandet av denna innebar att vi kunde reducera empirin från basenhet A och B till ett gemensamt material. Typkliniken kan även ses som ett sätt att skydda vårdpersona- lens anonymitet (Albinsson & Arnesson, 1997). Fortsättningsvis kom- mer vi i denna avhandling att genomgående att använda begreppet typ- klinik.

Parallellt med genomförandet av observationer och kvalitativa inter- vjuer påbörjades analysarbetet. En viktig utgångspunkt vid analysen av vårt empiriska material var att förstå kvinnornas upplevelser och erfa- renheter utifrån deras egen synvinkel. Efter varje observation och inter- vju lästes textmaterialet i sin helhet och i marginalen skrev vi ner den omedelbara upplevelsen av observationen och intervjun. Exempel på sådana markeringar var: ”Vad händer här”? ”Handlar detta om genus”? ”Detta känns viktigt”! Vad är det egentligen som sägs”? ”Vad betyder detta ?” Med hjälp av denna läsning kunde vi dessutom reflektera över hur vi förde fältanteckningar och formulerade frågor under intervjuerna. På så sätt utvecklades och förfinades successivt forskarrollen. När hela datamaterialet var insamlat påbörjades en samlad analys av hela mate- rialet. Resultatet av denna analys framlades i en licentiatavhandling (Al- binsson & Arnesson, 1997).

6.5.2 Bearbetning, analys och presentation av det

empiriska materialet i föreliggande avhandling

Det empiriska materialet har i föreliggande avhandling åter analyserats. Syftet med denna analys var att fördjupa förståelsen och söka alternativa tolkningar. Den kvalitativa metodens analys- och tolkningsfas är, enligt Ely (1993), inte helt lätt att beskriva. Detta beror på att de olika stegen inte klart kan urskiljas då faktainsamling och analys är ständigt pågåen- de aktiviteter som flyter in i varandra. Analysprocessen skall således ses som vägledning för forskaren så att hon/han kan vidareutveckla sin fak- tainsamling mot nya idéer, insikter, aningar och frågor. Den analysstra- tegi som vi har använt vid vår förnyade analys illustreras med nedanstå- ende bild.

Steg 1

Genomläsning av de till text överförda observationerna. Notering av tankeenheter

Steg 2

Markering av text som handlar om genus, organisation och makt/motmakt

Steg 3

Utformning av en citatlista Steg 4

Genomläsning av de till text överförda kvalitativa intervjuer- na/samtalen

Notering av tankeenheter Steg 5

Markering av text som handlar om genus, organisation och makt/motmakt.

Steg 6

Utformning av en citatlista. Steg 7

Helhetsanalys där analysen av observationerna och de intervjuer- na/samtalen sammanförs.

Steg 8

Analys med utgångspunkt i avhandlingens organisations-, genus-, och maktperspektiv.

Figur 4. Analysprocessens olika steg

Analysen bestod av flera steg där steg 1 till 3 behandlade observationer- na och steg 4 till 6 de kvalitativa intervjuerna/samtalen. De avslutande stegen, steg 7 och 8, var en helhetsanalys där analysen av observationer- na och de kvalitativa intervjuerna/samtalen sammanfördes.

Steg 1, analysprocessen, inleddes med att vi var och en för sig läste igenom samtliga observationer. Syftet med denna läsning var att få en

helhetsbild av situationerna och händelserna. Under denna process ska- pade vi, inspirerade av Lofland och Lofland (1984), olika tankeenheter. Tankeenheterna markerades i marginalen och dessa var samspel, roller, relationer, dominans, påverkan, strategi, taktik, reaktion, position, be- slutsfattande och språk.

I steg 2 sammanfördes tankeenheterna med begreppen organisation, genus och makt/motmakt. Konkret innebar det att flera tankeenheter hade inslag av såväl organisation, genus som makt. Därefter lästes tex- ten ånyo och våra markeringar jämfördes. Dessa överensstämde till stora delar med varandra. En trolig anledning till detta var att texten baserades på en gemensam upplevelse. I det 3:e steget överfördes markeringarna i form av citat till en lista så att samtliga citat kunde överblickas.

Analysen av de kvalitativa intervjuerna/samtalen i steg 4 inleddes med att vi var och en för sig läste samtliga intervjuer. Syftet med denna läsning var att få en helhetsbild av intervjuerna. En del av de tankeenhe- ter som markerades i marginalen vid analysen av observationerna åter- kom här, men även andra tillkom. Exempel på nya tankeenheter var medvetenhet, bekräftelse, egna strategier, upplevelser av arbetssituatio- nen samt betydelsefulla andra upplevelser. I steg 5 sammanfördes tanke- enheterna med organisation, genus och makt/motmakt. Därefter lästes texten på nytt av oss båda. Tillsammans blev våra markeringar tämligen omfattande, men resulterade till sist i en total citatsamling i form av en lista, steg 6.

Det 7:e steget omfattade en analys av det totala insamlade materialet. I denna slutfas av analysarbetet söktes mönster, förståelse och innebör- der i det empiriska materialet. Med hjälp av kodning och fingerade namn kunde varje observation och därpå följande intervju sammanföras. Observationer och intervjuer kompletterade ofta varandra och gav en bild av organisationens och genus betydelse för maktutövning inom typ- kliniken. Efter förnyad läsning av citatlistorna bildades och ombildades olika teman. När vi vid denna läsning försökte samla materialet i syfte att finna mening fann vi 23 teman, något som vi ansåg vara alldeles för många. Dessutom insåg vi att vissa teman hade en tydlig inbördes rela- tion och att de därför var svåra att skilja från varandra. Exempel på så- dana teman som var svåra att skilja åt var formell makt och tillskriven makt. De frågor som då restes var: Var våra tolkningar rimliga? Fanns det alternativa tolkningar? Efter omtolkningar och reducering kvarstod slutligen åtta teman, vilka utgör avhandlingens resultatdel. Dessa teman

blev: organisation i förändring, över- och underordning, språk och kul- tur, genusrelation, kvinnors uppfattning om mäns utövande av makt, information och makt, kvinnors utövande av makt samt kvinnors ut- övande av motmakt.

I steg 8 sökte vi olika tolkningar av resultatet och våra teman analyse- rades med hjälp av teoretiska begrepp. Syftet med denna analys var att fördjupa förståelsen och fånga den kvalitativa mångfalden. Därmed för- sökte vi undvika problematiken med snedvriden subjektivitet, vilket innebär att forskaren enbart fokuserar det som stödjer den egna tolk- ningen och bortser från alternativ förståelse av det empiriska materialet (Eneroth, 1984; Kvale, 1997).

Vid resultatredovisningen presenterades data hämtad från observatio- nerna. Denna text innehöll beskrivningar av situationer och händelser men även citat från studiens kvinnor och män. Några av våra observera- de situationer återkommer under mer än ett tema. Anledningen till detta är att de innehöll flera inslag av maktutövning. Dessutom återgavs från de kvalitativa intervjuerna de citat som dokumenterade kvinnornas upp- fattningar. I en kvalitativ studie måste intervjucitaten betraktas som av- görande, då de utgör en viktig del av undersökningens resultat. Det har därför inte varit helt friktionsfritt att balansera citat med övrig skriven text. För många citat kan uppfattas som förvirrande och medföra att tex- ten blir svårläst. Citaten bör heller inte vara för långa, eftersom det då är lätt att tappa den röda tråden i framställningen. Vår förhoppning vid presentationen av resultatet är att kvinnorna i så stor utsträckning som möjligt skall framträda som närvarande för läsaren i texten, varför deras uttalanden i princip har återgivits oredigerade. Vid valet av citat har för- sök gjorts att synliggöra studiens samtliga kvinnor, men trots detta finns en viss övervikt av uttalanden av de kvinnor som talade mycket under intervjuerna. I flera fall uttryckte kvinnorna samma eller likartade erfa- renheter. De citat som bäst förmedlade upplevelsen eller känslan valdes då ut. I vissa situationer har det emellertid bedömts som nödvändigt att presentera flera citat i syfte att få fram olika nyanser av en upplevelse.