7. Metodologiska överväganden
7.5 Bearbetning av material
Det insamlade materialet är först bearbetat var för sig genom att alla anteckningar har renskrivits och videosekvenserna har transkriberats. Videoobservationerna av gruppaktiviteter är transkriberade i detalj. Ljud; tal; miner; händelser och rörelser. Som exempel följer här ett utdrag ur det transkriberade materialet oredigerat. Vuxna benämns som V1 och V2. Barnen som f för flicka och p för pojke, sedan med ett nummer efter. Kodningen är enbart för att jag skulle komma ihåg vem som var vem, siffran betyder inte ålder. Punkter inom parantes betyder en sekund per punkt. Text inom asterisker är beskrivning av vad personen gör och inte tal.
#00:02:19-5# f: *tar p3 s ben i sitt knä*
#00:02:19-5# p3: *ler* skrattar
#00:02:21-6# p1: de blåa...
#00:02:23-5# p2: hmm *böjer sig ner mot mattan*.
#00:02:23-8# p3: tar tag i f1 arm.
#00:02:23-5# V2: p3?
#00:02:26-5# p2: jag kommer *ohörbart*
#00:02:26-6# V2: kunde kunde V1 gjort på nåt annat sätt?
#00:02:31-6# p1: nej
#00:02:31-6# p3: skakar f1 arm
#00:02:33-2# V2: nej
#00:02:34-9# f1: Vad sa du f2?
#00:02:38-8# V1: p3 (..) och f1
#00:02:39-8# p2: jag kommer på blå. *pekar på nåt utanför bild* (Utdrag ur transkribering från 20 sek videosekvens, 20121118).
Arbetet med transkriberingen var krävande men också lärorikt då det ledde till en nära analys av materialet samtidigt som arbetet med transkriberingen genomfördes. Jag har dock valt att inte redovisa den detaljerade transkriberingen i sin helhet i resultatdelen, där är det talet och enbart handlingar som ingår i den centrala interaktionen som redovisas.
Från de inspelade samtalen med sessionerna av stimulated recall är enbart talet transkriberat. Även dessa är transkriberade från video varför talet skrivs som det är talat. Exempel ur orginaltext:
#00:07:23-8# Elsa: Om man inte vill menar du?
#00:07:26-0# f1: Mhm så kan man fråga fröken om man får byta teatrar av sig själv.
#00:07:30-6# Elsa: Aha om man får göra en annan sorts teater?
#00:07:35-9# f1: Mm som man kan få stämma och andra barn kan också få stämma.
#00:07:41-6# Elsa: Så barnen kan bestämma hur teatern ska va?
#00:07:44-0# f1: Mm
(Utdrag ur videotranskribering från 20 sek videosekvens 20121118).
Ovanstående text är relativt exakt återgiven i resultatdelen, jag har dock tagit bort tidsangivelserna samt rättat där uttal eller avkortade ord gör texten svårläst.
Fältanteckningarna är gjorda med penna och papper samt under pågående samtal varför dessa inte kan sägas vara en exakt återgivning av samtalet. Förkortningar, betydelsebärande ord och meningar har antecknats som ett stöd för minnet. Dessa har sedan legat till grund för ett återskapande av samtalet i full text. I de fall som barnens bilder finns med och hör ihop med texten är de insatta i samma dokument som anteckningarna så att dessa kan analyseras gemensamt.
7.5.1
Analysprocessen
Alvesson och Sköldberg (2009) menar att en forskare med en etnografisk ansats tolkar sitt material redan i insamlingsmomentet och kan därför inte inta en helt objektiv hållning till materialet men trots detta går det inte att förkasta en formaliserad analysprocess. Under analysprocessen blev jag inspirerad av den hermeneutiska cirkeln. Enligt Alvesson och Sköldberg (ibid) består den innersta hermeneutiska cirkeln av helhet - delar, förförståelse - förståelse, den mellersta cirkeln består av tolkningsmönster, föranalys, dialog och text och den yttre av olika kategorier. De menar att dessa olika element och teman kan kombineras på olika sätt, för att ge tyngd åt varandra eller som motsatser. Den inre cirkeln är den fundamentala och innebär ett växlande mellan delar och helhet och förförståelse och förståelse. Den yttre cirkeln ger utrymme för olika kombinationer av befintliga teman men även möjligheter att lägga till nya teman. Enligt Östlund (2012) är en central utgångspunkt i interaktionella studier en öppenhet i databearbetning varför inga färdiga teman eller kategorier används. Istället används materialet vägledande i arbetet med att hitta teman. Mitt tillvägagångssätt har
varit sådant att jag utifrån mitt material har försökt kategorisera liknande situationer och mönster i barnens uttalanden, barnens fotografier, mina egna fältanteckningar och videobservationer. Här är ett urval av teman följda av nyckelord som jag på ett tidigt stadium hittade i materialet:
• Egna saker: leksaker, hyllan, nagellack, fina snoddar i håret, A fotar sina hyllor • Viktiga saker: ömtåliga saker, vuxensaker, kaffebryggaren, låsta skåp/dörrar • Vänskap: imitera, turas om, tillsammans, tycka om stället där man kan vara två, A
fotar barnen
• Barnens sätt att skapa sig själva mer utrymme: bryta mot regler, kasta bollen i taket
• Lustfyllda aktiviteter: imitera varandra, ”jag älskar min förskola”
• Genus: inte få vara med, inte tycka om ett rum, inte känna att man gör rätt • Miljö: barnens upplevelser av rummen
• Fröken vill mig väl: ”de gör de för att det är kul för barnen” • Ålder: Stor och liten har olika perspektiv, visar olika saker
Utifrån ovanstående teman försökte jag därefter hitta mönster. Liknande typer av situationer och mönster av likhet eller olikhet. I dessa mönster försökte jag sedan hitta olika perspektiv, vända och vrida på teman och nyckelord, låta orden byta plats och tolka samma situation utifrån ett annat tema. Denna del av processen var som att titta i ett kalejdoskop, beroende på vilka delar som kombineras eller vilket perspektiv som intas framträder olika bilder och varje situation går att tolka på flera olika sätt.
Tack vare att jag påbörjade analysen av materialet under tiden som jag också samlade in nytt material kunde jag till viss del fokusera insamlingen något på vissa områden. En längre studie skulle ge möjlighet till ytterligare fördjupning utifrån en första analys.
När jag har sedan har analyserat materialet djupare har jag jobbat mycket med jämförelser mellan de olika källorna, videomaterialet, intervjuerna och fältanteckningarna. De teman som jag har valt att redovisa har framförallt valts mot bakgrund av att de förekom i flera typer av insamlat empiriskt material.
8. Resultat
Presentationen är uppdelad i tre områden som besvarar mina frågeställningar, där jag vill beskriva hur jag har förstått barnens perspektiv på delaktighet. Alla namn i texten är fingerade utom mitt eget. Jag har valt att skriva vuxnas namn med VERSALER för att underlätta för läsaren. Symbolen (…) betyder att inte hela samtalet är redovisat. Text mellan asterisker, * *, är beskrivningar av vad någon gör när det ingår i kommunikationen. Ibland krävs ett förtydligande om vem kommunikationen riktar sig till, då skrivs denna inom parantes.