7. Metodologiska överväganden
8.2 Olika barns skilda perspektiv på delaktighet
8.2.1 Olika perspektiv på delaktighet – ålder
Veckans valtavla är en aktivitet där pedagogerna på Månen ger barnen möjlighet att välja mellan på förhand utvalda aktiviteter. Denna aktivitet ger olika möjligheter till inflytande för olika barn och vid olika tillfällen. Så här uppfattar Anna 5 år valtavlan:
”Anna: Och här är det vad man ska välja var man vill vara någonstans ELSA: Vem bestämmer det?
Anna: Det är barnen som bestämmer. Men om man inte hinner så kan de vuxna lägga en annanstans. Men om man vill vara på en annan så kan man fråga en vuxen så kan man det.”
(Stimulated recall, intervju med Anna 5 år, 2012-11-06)
Anna tycker att det är barnen som bestämmer i denna aktivitet. Hon uppfattar barnens val som fritt och hon uttrycker att barnen har stora möjligheter att ändra de vuxnas val eller förslag. Hon säger att om man inte hinner välja, jag tolkar det som att hon kanske inte alltid är på plats i samlingen när det är dags för val, så kan de vuxna bestämma åt barnet. Detta kan dock barnet senare ändra på genom att protestera mot det som de vuxna har bestämt. Enligt Eriksson (2009) är ett sätt för barn i förskolan att påverka verksamheten att protestera mot det som de vuxna har bestämt. De vuxna behöver kunna ändra sina planer. Jag såg också exempel på att pedagogerna ändrade valmöjligheterna om de uppmärksammade ett för dagen stort intresse hos barnen så att de då kunde välja detta.
Utifrån mina observationer av valtavlan framstår det tydligt att de små barnen blir mer styrda än de stora. Vid ett tillfälle när de gör sina val på valtavlan har pedagogerna redan bestämt var de små ska vara.
”När Ylva 2 år ska välja sätter hon sin lapp under bilden på leran. MARIA: Ska du ta… Fast vi tänkte ju…va?
MARIA: Du Ylva? Vill du följa med AIDA ut? Och leka på gården? (gör tecknet för ute)
Ylva: Mm
MARIA: Mm, ska vi sätta den här hos Elin6?
Pedagogen flyttar Ylvas lapp till rutan under bilden på utevalet.” (videodokumentation, barnens valtavla 2012-11-15)
Innan valstunden denna dag förde pedagogerna en diskussion om huruvida det var okej att välja åt de yngre barnen och därigenom ta bort deras valmöjlighet. På grund av att två pedagoger var borta den här dagen valde de att göra så denna gång. I diskussionen uttryckte samtliga pedagoger att de ville låta även de små barnen välja men för att kunna erbjuda de äldre barnen aktiviteter bestämmer de till sist att barnen som är under 3 år får vara ute på gården. Enligt Westlunds (2011) studie nämner pedagoger just personalbrist som en faktor de menar leder till att barn får minskat inflytande, vilket denna situation kan illustrera. Det som jag reflekterat över är om det är rimligt att se det som en självklarhet att det är just de yngre barnens inflytande som ska begränsas. Samtidigt kan man också göra kopplingar till Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2010) där det står att barn ska få ökat inflytande med stigande ålder, vilket i så fall skulle kunna innebära att det är helt legitimt att de äldsta barnen ska ha störst inflytande över verksamheten. Läroplanen (ibid) kan även tolkas som att verksamheten ska tillåta inflytande på den nivån som barnen klarar av och då ska detta inte begränsas utifrån verksamhetens förutsättningar utan efter barnens förutsättning. Verksamhetens begränsningar verkliga men frågan är bara utifrån vilket perspektiv vi hanterar dessa.
Själva samlingen visade också upp skillnader i delaktighet för de små och de stora barnen. Liksom i Westlunds (2011) studie så behövde inte de små barnen delta i samlingen utan de fick lov att gå utanför samlingsringen medan de äldre barnen förväntades kunna sitta med i ringen. Westlund tolkar det som en form av inflytande för de små barnen. Jag menar att det både kan ses som en form av autonomi att kunna avstå samlingen men samtidigt som en låg grad av erkännande då samlingssituationen inte är anpassad för de små barnens behov. Enligt Melins (2009) definition av erkännande ska en person både ses som en tillgång för och räknas som en självklar del av det sociala sammanhanget för att vara erkänd och accepterad.
6
8.2.2 Olika perspektiv på delaktighet – deltagande i denna studie
Som jag tidigare nämnt valde jag att inte ta reda på vilka av barnen som gick på avdelningen på grund av något speciellt behov. Enligt Grey och Winter (2011) har barn med funktionsnedsättning generellt sett en låg grad av deltagande i forskningsstudier och i de fall de deltar så krävs det ett stort mått av tolkning av den vuxne. Av denna anledning valde jag att efter undersökningens slut ta reda på vilka barn som var inskrivna på de så kallade resursplatserna för att kunna jämföra detta med deltagandet i min egen studie.
Av fem barn inskrivna på resursplatser på avdelningen var det ett barn som inte var på förskolan under hela tiden jag var där vilket innebär att det var fyra av barnen inskrivna på resursplatser som var närvarande under min studie. Två av dessa barn, 4 och 5 år gamla, har deltagit aktivt i min studie genom att ta bilder och visa mig runt på avdelningen. Deras medverkan skiljde sig inte från andra barn i samma ålder, vilket är ett annat resultat än i Gray och Winters studie. De övriga två av barnen 3 och 5 år gamla finns bara med i videomaterialet. Det kan jämföras med barnen som var 2 år som med ett undantag finns med i enbart videomaterialet. Detta kan tolkas som en låg grad av delaktighet i undersökningen. Samtidigt är det en svår bedömning att göra då mitt syfte är att ta barnens perspektiv. Westlund (2011) påpekar också svårigheterna att definiera inflytande i relation till begränsning, makt och rätten att vara olika. Enligt Tullgren (2004) innebär bilden av det normala barnet att vara lagom, men också att det ska vara aktivt och socialt och deltagande. Mot bakgrund av detta menar jag att det blir problematiskt att utgå från att det normala är att alla barnen ska vilja och kunna delta lika mycket. Det finns dock enligt Melin (2009) anledning att även bedöma situationer objektivt och inte enbart på en subjektiv upplevelse. Om jag gör en objektiv bedömning, i den mån det går att göra en sådan, var det fyra barn som inte deltog aktivt i denna studie vilket kan tolkas som att de hade en låg delaktighet i studien. Det som de fyra barnen hade gemensamt var att de inte tog initiativ till att delta samt att de har lägre verbal förmåga än de deltagande barnen. I övrigt hade de fler olika än lika egenskaper, till exempel olika kön, personlighet och ålder.