och Steg 5 Bedöm kvaliteten och relevansen av primär studierna samt Steg 5 Välj och summera data från studieområdet/na

Ett tillvägagångssätt då primärstudier som skall användas för värdetransfere- ringen identifieras är att omgående ta fram en detaljerad tabell över tillgänglig information för respektive studie och utifrån denna information ta bort de studier som inte skall inkluderas i transfereringen.

Då Tabell 1–3 visar att det finns relativt många potentiella primärstudier väljer vi att exkludera primärstudier som är äldre än 10 år redan i detta stadie. (Värderingsstudier äldre än 10 år skall enbart i undantagsfall användas för värdetransferering. Exempelvis om inga andra relevanta primärstudier finns tillgängliga (se även Del IV Kapitel 5).

En genomgång av de primärstudier som tagits fram görs för att ta reda på när primärstudierna genomförts (snarare än publicerats). Efter denna genom- gång återstår fyra relevanta primärstudier, vilka presenteras i Tabell 4. Notera, Eggert och Olsson (2003) och Eggert och Olsson (2009) presenterar resultat från samma studie. Då Eggert och Olsson (2009), är publicerat i vetenskaplig tidsskrift (till skillnad från Eggert och Olsson (2003)) väljer vi att använda den i vår transfereringsstudie.

Till skillnad från i Tabell 1–3, så inkluderar Tabell 4 även information om den population som inkluderades i värderingsstudien (Population), vilken typ av publikation (Publikation) det är samt vilket år studien genomförts (Årtal).

Samtliga värderingsstudier som presenteras i Tabell 4 berör vattenkvalite- ten i Östersjön eller något annat vatten som gränsar till Sveriges kust. Tabell 4 visar att alla publikationer som presenteras i tabellen innehåller värderings- studier som genomförts på svenska invånare. Detta med undantag från vär- deringsstudien som presenteras i Kosenius (2010), vilken gjorts på finska medborgare. Värdetransferering skall helst göras mellan länder (områden) som har så lika kulturella förhållanden som möjligt (se även Del IV Kapitel 5). Det kan antas att Sverige och Finland har relativt lika kulturella förhållanden. Vi väljer därför att inkludera Kosenius (2010) för vidare analys. Ahtiainen et al. (2012) innehåller värderingsstudier från alla länder runt Östersjön. Vi väljer att inkludera resultat från Sverige, Tyskland, Finland och Danmark.

När det gäller kvaliteten på dessa fyra primärstudier, det vill säga deras till- förlitlighet anser vi att samtliga studier kan anses vara tillförlitliga. En viktig indikation på en studies tillförlitlighet är att den är publicerad i en referee- granskad tidsskrift. Om den inte är det, vilket är fallet för en av våra fyra primärstudier, hänvisar vi till Soutukorva och Söderqvist (2005). Här presen- teras en checklista för vilka kriterier en värderingsstudie bör uppfylla för att anses vara tillförlitlig.

Studieområdet/na och policyområdet bör vara så lika varandra så möjligt. Förutom kulturella likheter, avses här variabler så som resursen av intresse, utgångsläget innan åtgärden, storleken på förändringen samt riktningen av förändringen, vilken typ av värden som är inkluderade (användarvärden, exis- tensvärden) samt vilken typ av population som ingått i studien. I Tabell 6 sum- meras information, för de återstående primärstudierna, för ett antal variabler

Tabell 4 Värderingsstudier på vattenkvalitet som är mindre än 10 år gamla

Författare Population Publikation Publikationsår Årtal Vad som värderas

Eggert, Håkan Olsson, Björn Invånare i Västra Götaland och Halland Refereegranskad tidsskrift 2009 2002 Vattenkvalitet i marinaområden Östberg, Katarina Hasselström, Linus Håkansson, Cecilia Två olika populationer. Population 1:

Personer som bor i västra delarna av Västra Götaland, inklusive Göteborg

Population 2:

Personer som bor nära studie området (8 fjordar). Arbetsrapport; Refereegranskad tidsskrift 2010 a b; 2012 2009 Vattenkvalitet i marinaområden på Västkusten och Östkusten

Kosenius, Anna Kaisa Finska invånare Refereegranskad tidsskrift

2010 2009 Vattenkvalitet i Östersjön Ahtiainen et al. (2012) Invånare från samtliga

länder runt Östersjön

Arbetsrapport 2012 2012 Vattenkvalitet i marinaområden, hela Östersjön

som kan vara relevanta vid beslut om vilka primärstudier som skall användas vid värdetransfereringen. I Tabell 5 definieras dessa variabler. Om tanken är att en annan transfereringsmetod (alternativt om det är oklart vilken metod som skall användas) än punktvärdestransferering skall göras, kan det vara av intresse att ta fram än mer detaljerad information om respektive studie. Förslagsvis kan samma information som presenteras i ValueBaseSWE _{tas fram.}

I Tabell 6 presenteras även information om estimaten för medel betalnings- viljan samt estimatens konfidensintervall.

Tabell 5 Definition av variabler

Publikationsår Året då studien publicerades. Publikation Typ av publikation.

Källa Var studien publicerades.

Årtal År då värderingsstudien genomfördes. Värderingsmetod Typ av värderingsmetod som används. Typ av studie Hur studien gjordes (intervjuer etc.) Vara/tjänst Vilken vara/tjänst som värderas. Område Var denna vara/tjänst värderas.

Utgångsläge Utgångssituationen innan förändringen (status quo).

Riktning av förändring Om förändringen är en ”förbättring” eller en ”försämring” (vad som anses vara en förbättring, alternativt en försämring, kan variera mellan

respondenter).

Förändring Förändringen som värderas.

Population Vilken population som ingår i värderingsstudien. Sampelstorlek Storleken på det sampel som ingick i studien. Urvalsprocess Hur urvalet gick till.

Svarsfrekvens Hur många av de som ombads vara med i studien som genomförde den. Betalningsätt Hur varan/tjänsten skall betalas (exempelvis via skatt).

Typ av värde Vilka värden som värderas; existensvärden, användarvärden. Värderingsestimat Den typ av värderingsestimat som presenteras i publikationen.

Uppskattat värde Uppskattade värden, så som mean WTP, median WTP och marginal WTP. Övrigt Innehåller information om mer detaljerad information om studien som finns

presenterad i publikationen.

Innehåller information om studien uppfyller de kriterier som en värderings- studie bör uppfylla för att anses vara tillförlitlig Soutukorva och Söderqvist (2005).

Tabell 6 Information om primärstudierna a. Ahtiainen et al.

Publikationsår 2012 Publikation Arbetsrapport

Källa Var studien publicerades Årtal 2012

Värderingsmetod CV

Typ av studie Webbenkät (för alla 9 länder kring Östersjön) eller intervjuer (Lettland, Litauen och Ryssland)

Vara/tjänst Vattenkvalitet

Använder en femgradig vattenkvalitetsskala som är framtagen av HELCOM. Denna skala är baserat på påbud om förbättrad vattenkvalitet i EU:s Marina Direktiv, vilken i sin tur relaterar till påbuden om en förbättrad vattenkvalitets- status i EU:s vattendirektiv. De olika nivåerna i HELCOM:s vattenkvalitetsskala går att relatera till effekterna på 1.vattnets klarhet 2. blomningar av blågröna alger 3. undervattensängar, 4. fiskens artsammansättning och 5. djupa havs- bottenängar. Dessa fem attribut är de som används i Athianen et al. för att illustrera vattenkvalitetstatusen i olika områden i Östersjön.

Område Hela Östersjön.

Utgångsläge Olika vattenkvalitetsnivåer i olika områden. Varierar från den bästa till den sämsta nivån.

Riktning av förändring En förbättring

Förändring Två scenarier. I det första sceneriet går man från dagens vattenkvalitets status i Östersjön till en status 2050 där flera av områdena har blivit en nivå bättre. I det andra sceneriet går man från dagens status i Östersjön till en status 2050 där flera områden har blivit en till två nivåer bättre.

De fem olika attributen vid de fem olika nivåerna, från bästa till sämsta: 1. Klart, I huvudsak klart, Lätt grumligt, Grumligt, Mycket grumligt 2. Ovanligt, Ibland, De flesta somrar, Varje sommar, I stora områden varje

somma

3. Utmärkt skick, Ojämn vegetation, Täcker en liten yta, Täcker en liten yta-dåliga lekområden för fisk, Nästan borta

4. Torsk strömming och abborre vanliga, Torsk strömming och sill vanliga, Mindre torsk men strömming och abborre vanliga, Mindre torsk strömming och abborre, Nästan ingen torsk mindre strömming och abborre

5. Minskad syrehalt förekommer inte-bottenlevande djur är vanliga, Minskad syrehalt i stora områden-bottenlevande djur är vanliga, Ofta total avsaknad av syre i stora områden- vissa bottenlevande djur är sälsynta, Ofta total avsaknad av syre i stora områden-vissa bottenlevande djur har försvunnit, Alltid total avsaknad av syre i stora områden – i många områden finns inga bottenlevande djur

Population Alla 9 stater som gränsar till Östersjön, drygt 90 miljoner: Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige. Här tittar vi enbart på Finland, Tyskland, Sverige och Danmark

Sampelstorlek Danmark 1061, Finland 1645, Tyskland 1495, Sverige 1003 Urvalsprocess Danmark och Finland: Slumpmässigt urval från Web-panel, 18-74 år;

Tyskland: Slumpmässigt urval från Web-panel, 18-70 år; Sverige: Slumpmässigt urval från Web-panel, 18+ år

Svarsfrekvens Danmark 38.2 Finland 39.4 Tyskland 32.5 Sverige 34.0 Betalningsätt Betala skatt varje år under sin livstid, per person Typ av värde Användarvärde, existensvärde

Värderingsestimat mean WTP

Uppskattat värde Sverige: 67 Euro Tyskland 18 Euro Finland: 34 Euro Danmark: 34 Euro Övrigt Publikationen innehåller även annan detaljerad information om studien.

b. Eggert och Olsson

Publikationsår 2009

Publikation Tidsskrift, refereegranskad Källa Marine Policy

Årtal 2002

Värderingsmetod CE (choice-experiment) Typ av studie Enkätstudie (med post) Vara/tjänst Vattenkvalitet

Här definieras vattenkvaliteten i ett badområde (mer än 100 besökare på en ”vanlig” sommardag) med hjälp av ett av EU fastställt mått för god- känd badvattenvattenkvalitet. Godkänd badvattenkvalitet har ett vatten som ej överstiger en viss nivå av bakterier, kemikalier och andra komponenter.

Område Skagerrak och Kattegatt (Svenska västkusten).

Utgångsläge Dagens situation- 12 procent av badområdena uppfyller inte den givna nivån för godkänd badvattenkvalitet.

Riktning av förändring Förbättrad situation.

Förändring Till 1998 års nivå- 10 procent av badområdena uppfyller inte den givna nivån för godkänd vattenkvalitet.

alternativt till 1995 års nivå- 5 procent av badområdena uppfyller inte den givna nivån för godkänd vattenkvalitet.

Population Permanentboende i Västra götaland och Halland (Området har cirka 1 miljon människor mellan 20-64 år gamla).

Sampelstorlek 800 personer

Urvalsprocess Slumpmässigt urval av individer mellan 18-65 år. Svarsfrekvens 43 procent

Betalningsätt Avgift för ett år för alla bosatta individer mellan 18-65 år i det aktuella området.

Värderingsestimat Medel marginell betalningsvilja (WTP) i svenska kronor. Typ av värde Användarvärde, existensvärde.

Uppskattat värde Två olika metoder användes för att estimera betalningsviljan vilken blev 573 (382-924) SEK respektive 639 (382-924) SEK per person och år. Inom parantes presenteras ett 95 procentigt konfidensintervall. Estimaten avser en förbättring från dagens vattenkvalitetsnivå till 1995 års nivå.

Övrigt Publikationen innehåller även annan detaljerad information om studien. Värderingsstudien anses vara tillförlitlig.

c. Östberg, Hasselström, Håkansson

Publikationsår 2010; 2011; 2012 Publikation Tidsskrift, refereegranskad

Källa Kommande i Journal of Ènvironmental Management. Årtal 2009

Värderingsmetod CV (contingent valuation) och CE (choice experience). Typ av studie Web-panel baserad enkätstudie.

Vara/tjänst Vattenkvalitet- samma definition som eftersöks i Himmerfjärdsfallet. Det svenska Naturvårdsverket har tagit fram en norm för fem olika vatten- kvalitetsnivåer. Definitionen av vattenkvalitet i denna studie baseras på dessa vattenkvalitetsnivåer. De olika nivåerna beskrivas i denna studie med hjälp av bilder och information om siktdjup, tillgång till blåstång

och graden av överväxt av så kallade fintrådiga alger. Område Kustområdet innanför öarna Orust och Tjörn (nära Göteborg). Utgångsläge Vattenkvalitetsstatusen i området varierar mellan mycket låg, låg och

måttlig.

Riktning av förändring Förbättrad situation.

Förändring Två vattenkvalitetsnivåer bättre.

Population Två olika populationer. Population 1: Personer som bor i västra delarna av Västra Götaland, inklusive Göteborg (Ej lokalbor). Population 2: Personer som bor i närområdet (Lokalbor).

Sampelstorlek 297 Lokalbor och 506 Ej lokalbor.

Urvalsprocess Slumpmässigt utvalda personer över 18 år i panelen. Svarsfrekvens 31.1

Betalningsätt Avgift per månad och hushåll under 20 års tid.

Värderingsestimat CV: medel betalningsvilja (WTP) i kr/månad per hushåll under 20 år. CE: medel marginella WTP i kr/månad per hushåll under 20 år. Typ av värde Användarvärde, existensvärde.

Uppskattat värde CV

Lokalbor: 102.06 (87.26-116.85) kr/månad/hushåll (Östberg et al. 2012) Ejlokalbor: 92.63 (81.46-103.80) kr/månad/hushåll (Östberg et al. 2012)

CE

Använder två olika statistiska metoder för att estimera betalningsviljan. (Östberg et al. 2011).

Lokalbor: 490.23 (426.42-560.23) kr/månad/hushåll; 489.14 (416.12-564.38) kr/månad/hushåll.

Ej lokalbor: 440.82 (390.55-491.21) kr/månad/hushåll; 438.87 (385.92-489.87) kr/månad/hushåll.

Inom parantes presenteras ett 95 procentigt konfidensintervall.

Övrigt Publikationerna innehåller även annan detaljerad information om studien. Värderingsstudien anses vara tillförlitlig.

d. Kosenius

Publikationsår 2010

Publikation Tidsskrift, refereegranskad.

Källa Ecological Economics 69, sidor 528-538.

Årtal 2009

Värderingsmetod CE (choice experience) Typ av studie Enkätstudie (med post)

Vara/tjänst Begreppet vattenkvalitet är här uppdelat i fyra olika attribut: 1. Grad av sikt en meter från botten i termer av hur väl bottnen syns 2. Antal så kallade Cyprinidsfiskar

3. Statusen för blåstång

4. Frekvens av massiva blomningar av blå-gröna alger Område Finska gulfen

Utgångsläge 1, 2, 3, 4. Det värsta scenariot för varje attribut. Riktning av förändring (ar) 1, 2, 3, 4. Förbättrad situation.

Förändring 1. Syns tydligt. Syns ganska tydligt. Syns inte alls. 2. Få. Många. Väldigt många.

3. Bra. Lite försämrad. Mycket försämrad.

4. Var 1–4 de dag. Var 5–21de dag. Var 22–60de dag. Population Finska medborgare mellan 18 och 80 år.

Sampelstorlek 1900

Urvalsprocess Ett slumpmässigt urval av finska medborgare mellan 18 och 80 år. Samplet var stratifierat beroende på om individerna bor permanent vid kusten, bor vid kusten på deltid alternativt bor inte vid kusten. Svarsfrekvens 42.70 %

Betalningsätt Skatt per hushåll per år under 20 års tid. Typ av värde Användarvärde, existensvärde.

Värderingsestimat Marginella medel WTP.

Uppskattat värde Det finns uppskattade värden för när de olika attributen förändras samtidigt. Men inte för när enbart ett av attributen ändras. Vidare är de attribut som presenterade för respondenterna översatta till ”ekologiska termer”, där attribut 1, 2, 3 är direkt kopplade till statusen av blåstång och en måttlig förbättring ungefärligt kan sägas motsvara den näst bästa nivån i betalningsviljestudien och en stor förbättring ungefär kan sägas motsvara den bästa nivån i betalningsviljestudien. Den marginella medel WTP för en måttlig förbättring av statusen av blåstång, samtidigt som förekomsten av blågröna alger minskar måttligt, är uppskattat till mellan 271.1 Euro och 405.2 Euro per person och år, beroende på vilken metod som används för att uppskatta värdet. Den marginella medel WTP för en stor förbättring av statusen av blåstång, samtidigt som förekom- sten av blågröna alger minskar betydligt, är uppskattat till mellan 332.0 Euro och 448.1 Euro per person och år, beroende på vilken metod som används för att uppskatta värdet.

Övrigt Publikationen innehåller även annan detaljerad information om studien. Värderingsstudien anses vara tillförlitlig.

SUMMERING

Eggert och Olsson (2009)

Då Eggert och Olsssons studie på vattenkvalitet inte är kopplat till varken siktdjup, fintrådiga alger eller blåstång är det svårt att länka den definition på vattenkvalitet som de använder till den definition på vattenkvalitet som efter- söks i Himmerfjärdsfallet. Därmed exkluderas Eggert och Olssons studie från vidare analys.

Kosenius (2010)

Kosenius definition av vattenkvalitet är länkat till siktdjup och förekomst av blåstång och är därmed länkat till den definition av vattenkvalitet som efter- söks, dvs. relaterar till Naturvårdsverkets definition på vattenkvalitet och därmed till vattendirektivet. Dock, området som studeras är betydligt större än Himmerfjärden, inte desto mindre skiljer sig populationsstorlekarna mellan fallet Himmerfjärden och Kosenius (2010) sig åt väsentligt. Därmed exkluderas Kosenius (2010) från vidare analys. (se Kapitel X för vidare förklaring till varför dessa variabler påverkar att studier kan exkluderas från värdetransfereringen) Ahtiainen et al. (2012)

Ahtiainen et al.s definition av vattenkvalitet är länkat till siktdjup och vegeta- tion och är därmed länkat till den definition av vattenkvalitet som eftersöks, dvs. relaterar till Naturvårdsverkets definition på vattenkvalitet och därmed till vattendirektivet (och det marina direktivet). Dock, området som studeras är betydligt större än Himmerfjärden, inte desto mindre skiljer sig popula- tionsstorlekarna mellan fallet Himmerfjärden och Ahtiainen et al. (2012) sig åt väsentligt. Därmed exkluderas Ahtiainen et al. (2012) från vidare analys. Östberg et al. (2010; 2011;2012)

Östberg et al.s definition av vattenkvalitet är densamma som används i Himmerfjärden. Vidare, det område som studeras är av ungefär samma storlek som Himmerfjärden. Utgångsläget är i princip detsamma som i Himmelfjärden, dvs. vattenkvaliteten varierar mellan Mycket dåligt,

Dåligt och Måttligt. Riktningen på förändringen är densamma som i

Himmelfjärdsfallet liksom förändringen av vattenkvalitetsstatusen, dvs. en förbättring med två nivåer. Populationerna liknar också varandra och båda studierna innehåller både användarvärden och existensvärden. Denna studie passar således mycket bra för värdetransferering till Himmerfjärden. Steg 6 Transferera värdeestimat från studieområdet till policyområdet

VAL AV ENHET

Då värdetransfereringen avser att inkludera såväl indirekta som direkta användarvärden så bör betalningsvilja per hushåll/individ och år/mån använ- das vid transfereringen. Östberg et al. (2010; 2011; 2012) presenterar en medel betalningsvilja per månad och hushåll.

Användandet av betalningsvilja per år och hushåll i en värdetransferering skulle ge ett konservativt mått. Det tidigare beror på att respondenter tendera att ange en högre betalningsvilja per år om de ombeds att ange sin betalnings- vilja per månad istället för en klumpsumma per år. Här väljer vi dock att använda oss av kr/mån/hushåll då det är det mått Östberg et al. (2010; 2011; 2012) använder.

VAL AV TRANSFERERINGSTILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Punktvärdestransferering används. Punktvärdestransfererering

Om det finns fler än ett intressant studieområde eller estimat i litteraturen, skall värdena rangordnas. Intervallets lägsta och högsta värden kan ses som en slags känslighetsanalys av värdetransfereringen. Medelvärdet för samtliga värden är det punktvärde som skall transfereras.

I fallet Östberg et al. (2010; 2011; 2012) kan värdena från CE-metoden anses vara mer tillförlitliga än de från CV-metoden. Detta då CE modeller, som i detta fall, ofta kan förklara betydligt mer av vad som driver betalnings- viljan än CV-modellerna (CE-studier är dock mycket mer kostsamma att genom- föra än CV-studier.) CV värdena exkluderas därför från analysen.

Värdet som transfereras skall korrigeras för den tid som gått mellan det att värderingsdata samlats in och transfereringen sker. Det nationella konsument- prisindexet skall användas för att översätta värdeestimaten från studieområdet /områdena till dagens penningvärde. För populationerna Lokalbor och Ej lokalbor presenteras i Tabell 7 värderingsmetoden som har används för att ta fram betalningsviljan, de uppskattade värdena då värderingsstudien gjordes, de korrigerade värdena för pris- och inkomstförändringar samt medelvärdet av de korrigerade värdena. Värdena är rangordnade från lägsta till högsta värdet.

Tabell 7 Summering av värden till punktvärdestransferering

Studie Förändring Population Metod Värde (2009) (kr/mån/hushåll) Korrigerat värde (2012) (kr/mån/hushåll) Östberg, Hasselström, Håkansson (2010; 2011; 2012) Förbättrad vattenkvalitet med två nivåer Lokalbor CE 489 514 CE 490 515 Medelvärde 489 514 Ej lokalbor CE 439 461 CE 441 463 Medelvärde 440 462

In document Samhälls­ekonomiska analyser av miljöprojekt (Page 142-151)