Sammanfattning av steg-för-steg-proceduren
Möte 4: Enveco, Skärholmen, november
8. Beräkning av projektets nyttor och kostnader
I detta steg ska projektets nyttor och kostnader beräknas, dvs. de samman- ställda konsekvenserna ska i mesta möjliga mån monetariseras, dvs. uttryckas i monetära termer (se exempel i fallstudie 1, 2, 4 och 5). Vidare bör osäker- heten i de monetariserade konsekvenserna beskrivas. Bedömningen i steg 6 av vilka konsekvenser som sannolikt är dominerande respektive obetydliga kan användas som hjälp för prioriteringen i arbetet med att monetarisera. Förekomsten av inflation gör att det finns en skillnad mellan nominella mone- tära belopp (rörliga priser) och reala monetära belopp (fasta priser). För de senare har effekten av inflation rensats bort, t.ex. med hjälp av konsument- prisindex. Det är vanligt att kostnader och nyttor uttrycks i fasta priser i en CBA. Det är inte fel att istället uttrycka dem i rörliga priser, men det är viktigt att vara konsekvent så att det inte uppstår någon blandning av nominella och reala monetära belopp, se även t.ex. de Rus (2010).
Finansiell analys
Steg 8 bör inledas med en finansiell analys, dvs. det utreds vilka finansiella effekter som projektet får för olika aktörer. Analysen visar exempelvis hur hus- hållens privatekonomiska situation påverkas, hur företag och/eller branscher påverkas företagsekonomiskt och vilka finansiella effekter som uppstår för den offentliga sektorn, t.ex. för kommuner, landsting, regioner och staten. Förekomsten eller införandet av styrmedel kan ha stor betydelse för hur olika aktörer påverkas finansiellt. De finansiella effekterna för olika aktörer kan betyda mycket för deras inställning till projektet, varför en sådan sortering lämpligen ingår i fördelningsanalysen. Se även steg 9 och del IV, kapitel 4. De finansiella effekterna ger i vissa fall underlag för den samhällsekonomiska analysen, men eftersom de finansiella effekterna ska visa hur pengaflöden
påverkas av projektet finns även viktiga skillnader. Exempelvis påverkas finan- siella effekter av vilken ränta som olika aktörer måste betala eller erhåller, och denna räntesats kan skilja sig från den diskonteringsränta som är relevant att använda i den samhällsekonomiska analysen; se t.ex. Just et al. (2004). Samhällsekonomisk analys
Vad som eftersträvas i den samhällsekonomiska analysen är en beräkning av nuvärdet av nyttor respektive kostnader. Strukturen i tabell 4 är en enkel illus- tration av att beräkningen förutsätter kunskap om olika nyttors och kostna- ders storlek och om tidpunkterna för när dessa nyttor och kostnader infaller. Med ledning av detta kan nettonuvärdet beräknas. För fördelningsanalysen i steg 9 krävs vidare att nyttor och kostnader kan sorteras utifrån vilka aktörer som får nyttor och vilka som drabbas av kostnader.
Nettonuvärdet (NNV) för ett projekt kan allmänt skrivas som:
∑
=−
+
=
T t t t t tK
N
r
NNV
0)
(
)
1
(
1
där Nt och Kt är nyttor i kronor respektive kostnader i kronor i tidsperiod t
(vanligen år) av att genomföra projektet, rt är diskonteringsräntan i tidsperiod t och T är tidshorisonten. En real diskonteringsränta används om kostnader
och nyttor uttrycks i fasta priser, och en nominell diskonteringsränta används om kostnader och nyttor uttrycks i löpande priser. Se vidare t.ex. Just et al. (2004, kapitel 14), Johansson och Kriström (2012, kapitel 4) och de Rus (2010) för val av diskonteringsränta för den samhällsekonomiska analysen.
Om NNV>0 är projektet samhällsekonomiskt lönsamt, och ju högre posi- tivt värde, desto bättre är projektet ur samhällsekonomisk synvinkel. Kom ihåg att beräkningen av nyttor och kostnader och därmed av NNV alltid sker i förhållande till referensalternativet, så tolkningen av ”bättre” är alltså alltid relativt referensalternativet.
Det är inte ovanligt att olika projektalternativ, dvs. olika sätt att genom- föra projektet, jämförs med varandra, t.ex. olika sträckningar inför ett beslut om en ny väg- eller järnvägsförbindelse. Då behöver projektalternativen rang- ordnas, och rangordningen sker utifrån storleken på NNV. I beslutssituationer där det endast finns en viss begränsad budget tillgänglig kan det vara motiverat att rangordningen istället sker utifrån kvoten mellan nytta och kostnader. Se t.ex. Pearce et al. (2006) för diskussion och exemplifiering.
Tabell 4. Möjlig uppställning för beräkning av nettonuvärdet. Årligt värde Under vilka år? Nuvärde Nyttor Nytta nr 1 4 0 Nytta nr 2 2 1-50 Nytta nr 3 1 1-50 Nytta nr 4 0,5 1-50 osv.
Summa nuvärde för nyttor Kostnader Kostnad nr 1 20 0 Kostnad nr 2 10 2 1 2-50 Kostnad nr 3 5 1-5 Kostnad nr 4 0,5 1-50 osv. Summa nuvärde för kostnader Summa nettonuvärde
Grunden för beräkningen av nettonuvärdet är de regler som härleds i del III. I kapitel 2 i del III härleds t.ex. regler för naturresurser. Vi fokuserar här på projekt som resulterar i en liten (marginell) eller stor (diskret) förändring av en kollektiv nyttighet. Ett exempel på en sådan kollektiv nyttighet kan vara en ekosystemtjänst som inte är föremål för handel på någon marknad. I kapi- tel 3 i del III beskrivs detta som ett litet respektive stort miljöprojekt. Se även kapitel 2 i del III beträffande beskrivningar av små och stora projekt. Givet de förutsättningar som framgår av kapitel 3 i del III är det monetära värdet av miljöprojekt som leder till en miljöförbättring lika med följande:
Litet miljöprojekt: ”Den marginella betalningsviljan för miljöförbättringen
plus värdet av den direkta effekten på produktionen av miljöförbättringen minus direkta projektkostnader. Eventuella prisförändringar kan ignoreras. Orsaken är att jämvikten på marknaden leder till en enveloppegenskap. Projektets värde kan uttryckas som en marginell kompenserande variation. Projektet värderas till utgångslägets priser.” (Del III, kapitel 3)
Stort miljöprojekt (om prisförändringar inte tas med): ”Miljöprojektet
skiftar företagets utbudskurva vilket påverkar producentöverskottet. Till detta läggs konsumentens värdering eller betalningsvilja för [miljö]förändringen. Slutligen dras projektkostnaden av.” (Del III, kapitel 3)
I allmänhet är det en mycket mer besvärlig empirisk uppgift att utvärdera stora miljöprojekt, särskilt om miljöprojektet leder till prisförändringar, se även kapitel 3 i del III. I det senare fallet kan allmän-jämviktsmodeller över ekonomin vara ett redskap för att ta sig an uppgiften. I vilket fall som helst visar reglerna att förutom information om själva projektkostnaden behövs en beräkning av det ekonomiska värdet av miljöförbättringarna för individer och
företag. För att klara av sådana monetariseringar finns särskilda värderings- metoder tillgängliga, se t.ex. NV (2005, 2011). Tillämpningar av sådana värderingsmetoder har resulterat i ett antal olika monetära schablonvärden för olika miljö- och hälsoförändringar, se NV (2009b) och Trafikverket (2012). Dessa kan vara användbara i vissa analyser, men för andra analyser kan det vara nödvändigt att göra nya värderingsstudier eller använda sig av resultat från enstaka tidigare tillämpningar av värderingsmetoder och göra s.k. värdetransfereringar (”benefits transfer”), se kapitel 5 i del IV för detaljer. För att hitta lämpliga värderingsstudier finns databaser till hjälp, t.ex. den svenska ValueBaseSWE, den nordiska NEVD och den globala databasen EVRI.5
Se även kapitel 5 i del IV för exempel på databaser. Innan en studie används för värdeöverföring är det lämpligt att utvärdera dess kvalitet. Ett instrument för en sådan utvärdering finns i NV (2005), och NV (2011) innehåller ett antal rekommendationer beträffande genomförande av värderingsstudier som använder sig av scenariometoder.
Nedan ges i punktform några vägledningar avseende olika överväganden som behövs när NNV beräknas. De gäller för ett litet miljöprojekt och är baserade på de teoretiska resultaten i del III och de förutsättningar på vilka dessa resultat vilar.
UÊ ÀÊ>ÌÌÊvÀÛiÀ}>ÊiÌÌÊ«ÀiÌÊÀBÛÃÊiÊÃ>ÌÃÊ>ÛÊ>ÊÀiÃÕÀÃiÀ]ÊÌ°iÝ°Ê arbetskraft, maskiner och transporter. Den samhällsekonomiska kost- naden för dessa resurser ska mätas som deras alternativkostnad, dvs. det värde som går förlorat genom att resurserna inte används för vad de annars bäst skulle kunna användas för. En beräkning av alternativkostna- den med hjälp av det rådande marknadspriset (se även nedan) är giltig om marknaden för resursen är välfungerande, så att marknadspriset reflekterar resursens samhälleliga värde. Ett exempel på en icke välfung- erande marknad är om det förekommer externa effekter, som i så fall ska värderas separat.
UÊ ->ÌÌiÀÊi`vÀÊÊÌÞ«v>iÌÊÃi`ÛÀ`}>ÀÊÊi]ÊÌ°iÝ°Ê}iÊ}ii- rella indirekta skatter (moms), löneskatter (arbetsgivaravgifter), punkt- skatter (produktspecifika skatter som t.ex. energiskatt) och inkomstskatter. Om miljöprojektet kan finansieras av staten med hjälp av subventioner som finansieras genom en klumpsummeskatt kan följande regler härledas, se även kapitel 3 i del III:
o Med konsumentpris avses det pris en konsument faktiskt betalar för en vara eller tjänst, dvs. inklusive moms och punktskatter.
o Värdet av miljöförbättringen för företag värderas till konsumentpriser. o Insatsvaror som används för att genomföra projektet värderas till kon-
sumentpriser.
5 Länkar finns på http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/
o Arbetskraftskostnader för arbetskraft som dras till projektet från en annan anställning värderas till marknadspris, dvs. bruttolönen (= mark- nadslönen före avdrag för inkomstskatt) korrigerad för arbetsgivar- avgifter samt eventuell moms och eventuella punktskatter.
o Om projektet medför att personer anställs som i annat fall hade varit arbetslösa är alternativet inte ett produktionsbortfall inom andra sam- hällssektorer utan utgörs istället av att oönskad fritid förloras. Den relevanta värderingen av arbetskraftskostnaderna är i det här fallet de arbetslösa personernas reservationslön, dvs. den lägsta lön som skulle leda till att ett anställningserbjudande accepteras.
§ Ofta används den rådande nettolönen (=marknadslönen efter avdrag för inkomstskatt) som skattning av reservationslönen.
§ Beträffande arbetslöshet framgår av kapitel 3 i del III att det förut- sätts att projektet inte får effekter på arbetslöshet i andra sektorer i ekonomin. Vidare gäller det här för arbetslöshet som är konjunktur- eller säsongsberoende, dvs. när det i princip inte finns några lediga platser att söka. Vid s.k. sökarbetslöshet är det däremot rimligt att beräkna alternativkostnaden på samma sätt som för att anställa icke arbetslös arbetskraft. En person i sökarbetslöshet är nämligen på väg att få jobb, men måste genomgå en sök- och anpassningsprocedur för att få det.
UÊ >Ãi>Êi`iÊÃÊiL>ÀÌÊiLBÀÊiÊÛiÀvÀ}ÊvÀFÊiÊ>ÌÀÊÌÊ en annan utan att det rör sig om någon ersättning för resursåtgång eller någon annan egentlig nettokostnad eller nettonytta för samhället ska inte tas med i beräkningen av NNV. Detta gäller t.ex. subventionerna som finansierar projektet och bolagsskatt. Överföringar av finansiella medel kan vara av största vikt i den finansiella analysen och för fördelnings- analysen, men exkluderas i den samhällsekonomiska analysen.
UÊ ÛiÌÊ`iÊLi >`}Ê>ÛÊÃ>ÌÌiÀÊÃÊ>ÛB`ÃÊÊ BÀi`}iÊ>ÛÊÀi}iÀÊ i kapitel 3 i del III ska någon marginalkostnad för användning av skatte- medel för att finansiera miljöprojektet inte ingå som en separat post i beräkningen av NNV. Se även kapitel 1 i del IV.
Slutligen ska påpekas att många av de spridningseffekter som i den allmänna debatten ibland framhålls som en positiv följd av miljöprojekt och andra projekt i samhället i allmänhet inte har någon plats i en CBA, se vidare kapi- tel 2 i del IV. Detta kan t.ex. gälla multiplikatoreffekter i ekonomin till följd av projektet. En orsak är att dessa effekter kan vara lokala till sin karaktär och påverkar inte nödvändigtvis den totala samhälleliga välfärden i ett land. Exempelvis kan en ökad lokal efterfrågan bero på att konsumenterna helt enkelt byter området för sin konsumtion från en kommun till en annan. En sådan förändring får genomslag i en kommunalekonomisk analys, men inte i en CBA som syftar till att säga något om förändringens lönsamhet för sam- hället som helhet. Om förekomst av lokal arbetslöshet leder till att arbetslösa
får anställning på grund av projektet påverkas dock beräkningen i en CBA, eftersom arbetskraftskostnaden då ska värderas till reservationslönen istället för till marknadspriset, se ovan.
Fallet Himmerfjärden
I fallet Himmerfjärden, som kan betraktas som ett litet miljöprojekt, fokuse-
rade beräkningen av (reala) nyttor och kostnader på en ekonomisk värdering av siktdjupsförbättringarna och på åtgärdskostnaderna för huvudalternativet respektive rörledningsalternativet.
Det ekonomiska värdet av ett förbättrat siktdjup erhölls från den scena- riostudie med hjälp av choice experiment-metoden som genomfördes inom PlusMinus (Östberg et al., 2011). Studien resulterade i en skattning av en månatlig medelbetalningsvilja på 10 kr per person och decimeter förbättrat siktdjup. Ett nuvärde av totalnyttan av förbättrat siktdjup beräknades sedan genom att ta hänsyn till följande:
UÊ ÊÌÌ>ÊLiÌ>}ÃÛ>ÊLiÀB>`iÃÊ}iÊ>ÌÌÊÕÌ«ViÀ>Êi`iLiÌ>- ningsviljan med antal personer i den studerade populationen.
UÊ Choice experiment-scenariot specificerade en betalning under 20 år för vattenkvalitetsförbättrande åtgärder. En tidshorisont på 20 år användes därför.
UÊ ÊÀi>Ê`ÃÌiÀ}ÃÀBÌ>Ê«FÊ{ʯ°
Som framgår av tabell 5 uppgick den skattade totalnyttan av den siktdjups- förändring som skulle åstadkommas av huvudalternativet (rörlednings- alternativet) till 309 Mkr (516 Mkr). Beräkningarna av åtgärdskostnaderna sammanfattas i tabell 6. Med hjälp av den skattade totalnyttan och åtgärds- kostnaderna kan nettonuvärdet beräknas, se tabell 7. Sammanfattningsvis tyder dessa resultat på att huvudalternativet skulle medföra en samhällseko- nomisk vinst på 176 Mkr. Rörledningsalternativets kostnader överstiger dock dess nyttor; resultaten indikerar en samhällsekonomisk förlust som uppgår till 23 Mkr.
Tabell 5. Totalnyttan av förbättrat siktdjup i Himmerfjärden. Referens- alternativet Huvud- alternativet Rörlednings- alternativet
Medelsiktdjup på sommaren (meter) 3,1 3,7 4,1 Siktdjupsförändring i meter i förhållande
till referensalternativet
+0,6 +1,0
Tabell 6. Åtgärdskostnader för huvudalternativet och rörledningsalternativet. Kvävekälla Referens- alternativet Huvud- alternativet Rörlednings- alternativet Himmerfjärdsverket, kvävekoncentration i utsläppt renat avloppsvatten
10 mg/L 4 mg/L 4 mg/L + utsläppspunkt I öppna Östersjön Kostnader för Himmerfjärdsverket Investerings- kostnader 35 Mkr 35-35** = 0 360–35** = 325 Mkr Årliga kostnader 5,8 Mkr (operativa kostnader) 7,7–5,8** = 1,9 Mkr (extra operativa kostnader pga. ökad kväverening)
1,9 Mkr (extra operativa kostnader pga. ökad kväve-rening)
Totalt nuvärde* –*** 25,8 Mkr 405,7 MSEK + 25,8 MSEK = 431,5 MSEK
Jordbruket Inga ytterligare
åtgärder
Anläggning av våtmarker (25 hektar)
Kostnader för jordbruket
Investerings- kostnad
– 0,16 Mkr per hektar
Årlig kostnad – 1 100 kr per hektar (skötselkostnad)
Totalt nuvärde* – 5 Mkr + 0,4 Mkr = 5,4 Mkr
Enskilda avlopp anslutna till kommunalt reningsverk
0 % (inga ytterligare åtgärder)
25 % ansluts till kommunalt reningsverk (1 100 enskilda avlopp) Kostnader för enskilda avlopp Investerings- kostnad – 0,085 Mkr per hushåll
Årlig kostnad – 2 400 kr (skötselkostnad) – 3 400 kr (årlig besparing pga. investeringen) = –1 000 kr per hushåll
Totalt nuvärde* – 116,7 Mkr – 14,9 Mkr = 101,8 Mkr * Beräknat till nuvärden med en diskonteringsränta på 4 % med tidshorisonten 20 år.
** Årlig kostnad för referensalternativet.
*** Anges ej eftersom kostnaderna för huvudalternativet och rörledningsalternativet beräknas som kostnader i jämförelse med referensalternativet.
Tabell 7. Totalnyttan av förbättrat siktdjup i Himmerfjärden. Referens- alternativet Huvud- alternativet Rörlednings- alternativet Medelsiktdjup på sommaren (meter) 3,1 3,7 4,1
Siktdjupsförändring i meter i förhållande till referensalternativet
+0,6 +1,0
Summa nuvärde för nyttor (Mkr) 309 516 Summa nuvärde för kostnader (Mkr) 133 539 Summa nettonuvärde (Mkr) 176 -23
9. Fördelningsanalys
En CBA som även ska fungera som en samhällsekonomisk konsekvensanalys ska innehålla en fördelningsanalys, jfr kapitel 1 i del I. Se även kapitel 4 i del III och kapitel 6 fallstudie 4. Fördelningsanalysen i steg 9 blir till stor del en sam- manställning av resultat från tidigare steg. En viktig grund är den finansiella analysen i steg 8, som i fördelningsanalysen sammanställs i form av de finan- siella effekterna för olika aktörer i samhället. Därtill ska redovisas hur nyttor och kostnader i den samhällsekonomiska analysen i steg 8 fördelar sig mellan aktörerna. Slutligen ska fördelningsanalysen ta hänsyn till de konsekvenser som inte har kunnat monetariseras, dvs. en återkoppling till sammanställ- ningen i steg 6.
För fallet Himmerfjärden kan konstateras följande:
UÊ ÞÌÌÀ>ÊÌv>iÀÊÊ ÕÛÕ`Ã>Ê«iÀÃiÀÊÃÊLiÃiÀÊiÀvBÀ`iÊ i rekreationssyfte. Dessa kan vara fastboende eller fritidsboende i när- området eller tillfälliga besökare.
UÊ Ê ÕÛÕ`>ÌiÀ>ÌÛiÌÊÕÌ}ÀÊÃÌ>`iÀ>ÊvÀÊiÃ`>Ê>Û««Ê£ä£]nÉ£ÎÎÊrÊ ÇÇʯÊ>ÛÊ`iÊÌÌ>>ÊFÌ}BÀ`ÃÃÌ>`iÀ>°Ê iÌÌ>ÊiLBÀÊ>ÌÌÊiÃ`>Êv>ÃÌ} hetsägare skulle stå för merparten av totalkostnaderna. Dessa enskilda fastighetsägare skulle dock även få ta del av nyttorna i den mån deras välbefinnande påverkas av Himmerfjärdens vattenkvalitet.
UÊ ÊÀÀi`}Ã>ÌiÀ>ÌÛiÌÊBÀÊ`iÌÊiÀvBÀ`ÃÛiÀiÌÊÃÊÃÌFÀÊvÀÊ ÕÛÕ`- `iiÊ>ÛÊ`iÊÌÌ>>ÊFÌ}BÀ`ÃÃÌ>`iÀ>]ÊBÀ>ÀiÊLiÃÌBÌÊ{Σ]xÉxÎÊrÊnäʯ°ÊÊ Detta är kostnader för Syvab, men i slutänden är det troligt att kostna- derna skulle bekostas genom VA-taxorna för hushållen i kommunerna som är anslutna till Himmerfjärdsverket. Merparten av dessa hushåll bor så pass långt från Himmerfjärden att det inte är troligt att de i någon högre grad skulle ta del av nyttorna av den förbättrade vattenkvaliteten. I absoluta tal kvarstår samma kostnad för enskilda fastighetsägare för anslutning av enskilda avlopp till kommunala reningsverk som i huvud- alternativet. De fastighetsägare som bryr sig om Himmerfjärdens vatten- kvalitet skulle dock få en större nytta till följd av rörledningsalternativet, eftersom vattenkvalitetsförbättringen är större än i huvudalternativet. UÊ ÊLF`iÊ ÕÛÕ`>ÌiÀ>ÌÛiÌÊV ÊÀÀi`}Ã>ÌiÀ>ÌÛiÌÊBÀÊFÌ}BÀ`ÃÃÌ>-
derna för jordbruket relativt små. Detta hindrar inte att de kan vara bety- dande för en enskild lantbrukare, såvida han/hon inte får kostnaderna täckta genom statligt stöd.
10. Känslighetsanalys
Syftet med en känslighetsanalys är att undersöka hur resultaten i steg 8–9 påverkas om förutsättningarna för beräkningarna förändras, inklusive eventu- ell osäkerhet i definitionen av referensalternativet. På så sätt kan det bedömas hur robusta resultaten är. Detta kan spela stor roll för vilken slutsats som är rimlig att dra av analysen i steg 11 (se exempel i fallstudie 1 och 4).
Den enklaste formen av känslighetsanalys är att undersöka hur storleken på NNV påverkas av att anta ett alternativt (eller flera alternativa) värde för någon av de parametrar som ligger till grund för beräkningen av NNV. Om man bara har osäkerhet i en parameter, t.ex. diskonteringsräntan, så kan man på detta sätt direkt och enkelt beräkna och visa hur resultatet påverkas av osäkerheten. Exempelvis studerades i fallet Himmerfjärden NNV:s känslighet för valet av diskonteringsränta. Som framgår av tabell 8 skulle en diskonterings- ÀBÌ>Ê«FÊÓʯÊÃÌBiÌÊvÀÊ{ʯÊiLBÀ>Ê>ÌÌÊÞÌÌÀ>ÊvÀÊÀÀi`}Ã>ÌiÀ>ÌÛiÌÊ är nästan exakt lika höga som kostnaderna. För huvudalternativet gäller att BÛiÊi`ÊiÊ`ÃÌiÀ}ÃÀBÌ>Ê«FÊÈʯÊÃÌBiÌÊvÀÊ{ʯÊÀF`iÀÊÃ> BÃi- misk lönsamhet.
Tabell 8. Känslighetsanalys beträffande valet av diskonteringsränta. Diskonterings- ränta Nyttor Huvud- alternativet (Mkr) Kostnader Huvud- alternativet (Mkr) Nettonytta Huvud- alternativet (Mkr) Nyttor Rörlednings- alternativet Kostnader Rörlednings- alternativet Nettonytta Rörlednings- alternativet 2 % 372 154 218 620 621 –1 4 % 309 133 176 516 539 –23 6 % 261 117 144 435 473 –38
Ett mer realistiskt fall är att osäkerhet råder för mer än en parameter. I
fallet Himmerfjärden vore det motiverat att studera betydelsen av osäkerhet
rörande exempelvis betalningsviljan, olika kostnader, olika åtgärders effekt på minskad tillförsel av kväve och hur det marina ekosystemet reagerar på minskad tillförsel. Det är möjligt att analysera hur NNV påverkas om andra värden antas för ett antal olika parametrar. Man kan exempelvis tänka sig att analysera extremscenarier, exempelvis där parametrarna antar värden som genomgående leder till höga respektive låga kostnader respektive nyttor. Tanken med scenarierna är att få fram information om hur höga respektive låga kostnaderna respektive nyttorna kan bli för värden på parametrarna som är extrema, men ändå inte orealistiska. Scenarierna leder till intervall för kost- naderna respektive nyttorna som i vissa fall kan ge användbara resultat. Om den nedre gränsen för nyttointervallet överstiger den övre gränsen för kostnads- intervallet indikerar känslighetsanalysen att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Motsatsen gäller om den nedre gränsen för kostnadsintervallet över- stiger den övre gränsen för nyttointervallet. Om intervallen är överlappande krävs däremot ytterligare överväganden.
Problemet med den här typen av scenariobaserade analyser där man försöker hantera osäkerhet i mer än en parameter är att den snabbt blir oöverskådlig och dessutom inte belyser hur en simultan osäkerhet påverkar den samhälls- ekonomiska analysens utfall. Med osäkerhet i flera/många parametrar blir istället en simuleringsansats attraktiv, för att inte säga nödvändig.
Johansson och Kriström (2012) presenterar en känslighetsanalys som följer en simuleringsansats i form av en variant av Monte Carlo-analys. I grova drag gör man för varje osäker parameter ett antagande om dess fördel- ning, exempelvis kan man anta att diskonteringsräntan är normalfördelad i`ÊiÌÌÊi`iÛBÀ`iÊ«FÊ{¯ÊV ÊiÊÃÌ>`>À`>ÛÛiÃiÊ«FÊ£¯°ÊÌ>}>`iÌÊi- bär, i detta exempel, i och för sig att en negativ ränta inte är utesluten (därför att normalfördelningen är definierad på hela linjen), men sannolikheten att det skall inträffa är så låg att vi kan bortse ifrån den. Det går givetvis att betinga fördelningen så att utfallsrummet begränsas till vad man anser vara en övre