Om projektet i steg 11 bedöms vara samhällsekonomiskt olönsamt kan detta avslutande steg bestå i att utvärdera vilka förändringar i projektet som eventu- ellt skulle kunna vända förlusten till en vinst. Sedan kan det ändrade projektet bli föremål för analys genom att börja om från steg 4 (se exempel i fallstudie 4).
Referenser
Boyd, J., 2007a. The endpoint problem. Resources 165, 26-28. Resources for the Future, Washington DC.
Boyd, J., 2007b. Counting Ecosystem Services: Ecological Endpoints and their Application. Report to the U.S. Forest Service. Resource for the Future, Washington DC, and Stanford University. http://www.webmeets.com/files/ papers/EAERE/2008/1051/BoydFSEndpoints.pdf (läst 2012-11-26).
Casini, M., Hjelm, J., Molinero, J-C., Lövgren, J., Cardinale, M., Bartolino, V., Belgrano, A., Kornilovs, A., 2009. Trophic cascades promote threshold-like shifts in pelagic marine ecosystems. PNAS 106(1), 197-202.
de Rus, G., 2010. Introduction to Cost-Benefit Analysis: Looking for Reasonable Shortcuts. Edward Elgar Publishing, Cheltenham, UK.
Fisher, B., Turner, R.K., Morling, P., 2009. Defining and classifying ecosystem services for decision makers. Ecological Economics 68, 643-653.
Garpe, K., 2008. Ecosystem services provided by the Baltic Sea and the Skagerrak. Report 5873, Naturvårdsverket, Stockholm.
Halpern, B. S., Longo, C., et al., 2012. An index to assess the health and benefits of the global ocean. Nature 488, 615-620.
Havs- och vattenmyndigheten, 2012. God havsmiljö 2020. Havs- och vatten- myndigheten, Göteborg.
Hasselström, L., 2007. Fördjupade ekonomiska kalkyler kring vattenskydds- åtgärder i skärgårdsområden. Slutrapport från Enveco Miljöekonomi AB till Åbo Akademi för projektet BEVIS II. http://web.abo.fi/fak/mnf/biol/huso/ bevis/BEVIS2_enveco_slutrapport_web.pdf (läst 2012-04-06).
Hutchings, J. A., Rangeley, R. W., 2011. Correlates of recovery for Canadian Atlantic cod (Gadus morhua). Canadian Journal of Zoology 89, 386-400. Johansson, P-O., Kriström, B., 2012. The Economics of Evaluating Water Projects: Hydroelectricity Versus Other Uses. Springer-Verlag, Heidelberg. Jordbruksverket, 2008. 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus. Rapport 2008:31, Jordbruksverket, Jönköping.
Just, R. E., Hueth, D. L., Schmitz, A., 2004. The Welfare Economics of Public Policy: A Practical Approach to Project and Policy Evaluation. Edward Elgar Publishing, Cheltenham, UK.
Kinell, G., Söderqvist, T., Elmgren, R., Walve, J., Franzén, F., 2012. Cost- benefit analysis in a framework of stakeholder involvement and integrated coastal zone modeling. CERE Working Paper No. 2012:1, Centre for Environmental and Resource Economics, Umeå University and the Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. http://www.cere.se/documents/ wp/CERE_WP2012-1.pdf
MA, 2005. Ecosystems and Human Well-being: Synthesis. Millennium Ecosystem Assessment, Island Press, Washington, DC.
NV, 2003. Konsekvensanalys steg för steg: handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturvårdsverket. Rapport, ISBN 91-620-5314-0. Naturvårdsverket, Stockholm.
NV, 2005. Kvalitetskriterier för ekonomiska miljövärderingsstudier. Rapport, ISBN 91-620-1247-9. Naturvårdsverket, Stockholm.
NV, 2009a. Vad kan havet ge oss? Östersjöns och Västerhavets ekosystem- tjänster. Rapport 5937, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV, 2009b. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport 6322, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV, 2011. Ekonomisk värdering med scenariometoder: En vägledning som stöd för genomförande och upphandling. Rapport 6469, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV, 2012. Sammanställd information om ekosystemtjänster. Skrivelse 2012- 10-31 till Miljödepartementet. Ärendenr NV-00841-12. Naturvårdsverket, Stockholm.
Pearce, D., Atkinson, G., Mourato, S., 2006. Cost-Benefit Analysis and the Environment: Recent Developments. ISBN 92-64-01004-1, OECD, Paris. TEEB, 2010. The Economics of Ecosystem and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature. A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB. TEEB, ISBN 978-3-9813410-3-4.
Trafikverket, 2012. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för trans- portsektorn: ASEK 5. Trafikverket, Borlänge. http://www.trafikverket.se/Foretag/ Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Samhallsekonomisk- analys-och-trafikanalys/ASEK---arbetsgruppen-for-samhallsekonomiska- kalkyl--och-analysmetoder-inom-transportomradet/ASEK-5---rapporter/ (läst 2012-11-22).
Troell, M., Pihl, L., Rönnbäck, P., Wennhage, H., Söderqvist, T., Kautsky, N., 2005. Regime shifts and ecosystem service generation in Swedish coastal soft bottom habitats: when resilience is undesirable. Ecology and Society 10(1), 30 [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol10/iss1/art30
Vattenmyndigheten, 2009. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Beslut dnr 537-10295-09, 2009-12-16, Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås.
USEPA, 2009. Valuing the protection of ecological systems and services: a report of the EPA Science Advisory Board. EPA-SAB-09-012, United States Environmental Protection Agency, Washington, DC.
Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L., Bostedt, G., 2011. Benefit Transfer for Environmental Improvements in Coastal Areas: General vs. Specific Models, CERE WP #2/2011, Umeå.
Kapitel 2
Fallstudier
Cecilia Håkansson, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm
Kapitel 2 presenterar sju olika fallstudier som belyser olika aspekter av kostnads-nyttoanalysen. Fallstudierna ger exempel på hur metoder och fråge- ställningar som behandlas i handbokens fördjupningskapitel kan tillämpas i praktiken. Vi presenterar fallstudier som behandlar följande ämnesområden:
UÊ ->ÌÌiÀÊ iÊ6Ê >«ÌiÊ£®
UÊ -«À`}ÃivviÌiÀÊV Ê FyÌiÀÊ iÊ6Ê >«ÌiÊÓ® UÊ ,iÃÕÀÃiÛÛ>iÃÊ iÊ6Ê >«ÌiÊή
UÊ À`i}ÃivviÌiÀÊ iÊ6Ê >«ÌiÊ{® UÊ 6BÀ`iÌÀ>ÃvÀiÀ}Ê iÊ6Ê >«ÌiÊx®
Vidare belyser fallstudierna olika typer av projekt och naturresurser, och varje enskilt problem möter sina specifika utmaningar.
De sju fallstudierna är:
UÊ Kalkningsstudie En CBA på skogsmarks- och ytvattenkalkning. UÊ Ekosystemtjänster för fisket En värdering av grunda havsbottnars eko-
systemtjänster för fisket.
UÊ Vindkraftverk En resursekvivalensstudie på ersättning för skador på fågelpopulationer till följd av vindkraftverk.
UÊ Vildlax och vattenkraft CBA på att öka mängden vildlax i Vindelälven på bekostnad av minskad elproduktion
UÊ Genetik och skogsbruk En värdering av genetiska framsteg i skogbruket. UÊ Vattenkvalitet och värdetransferering Punktvärdestransferering av värde-
estimat för förbättrad vattenkvalitet, fallet Himmerfjärden.
UÊ Miljöförändringar och fördelningseffekter En studie av fördelningseffek- ter (i monetära och fysiska termer) på olika socioekonomiska grupper av olika miljöförändringar i marina miljöer
Tabell 2 ger en överblick av fallstudierna i termer av t.ex. vilken typ av projekt som studeras, vilka naturresurser som berörs, vilka steg i CBA:n (jfr: Del II Kapitel 1) som genomförs samt i vilka miljömål som berörs. Vidare indikerar tabell 2 även huruvida fallstudierna inkluderar värderingsstudier och känslig- hetsanalyser, då detta ofta är två centrala delar av en CBA. Tabell 1 ger en förklaring till de ’variabler’ som presenteras i tabell 2a och 2b. När det gäller spridningseffekter hänvisar vi till Del IV Kapitel 2 om målkonflikter och sprid- ningseffekter.
Tabell 1. Definitioner Projekt och resurs
Typ av projekt/studie Typ av projekt/studie som görs. Exempelvis: infrastruktur- projekt, kalkningseffekter
Naturresurs(er) Vilken/vilka naturresurser som berörs. Exempelvis: vildlax, vatten-älv, vatten-sjö, skog
Metod
Steg i CBA (jfr Del II Kapitel 1) Vilka steg i steg-för-steg processen för CBA (jfr Del II Kapitel 1) görs. Exempelvis: Steg 1-8
Diskontering Diskontering behandlas (ja/nej). Känslighetsanalys Känslighetsanalys behandlas (ja/nej) Fördelningseffekter Fördelningseffekter behandlas (ja/nej) Osäkerhet och dynamik Osäkerhet och dynamik behandlas (ja/nej) Värdering En värderingsstudie har gjorts (ja/nej) Värdetransferering Värdetransferering görs (ja/nej)
Resursekvivalensmetoder Resursekvivalensmetoder används (ja/nej)
Policy
EU direktiv Vilket/a EU direktiv som berörs. Exempelvis: vattendirektivet
Miljömål s s s s s s s s s s s s s s s s s
Målkonflikter Vilka miljömål som det är en konflikt mellan
Tabell 2a. Summering av fallstudier
Innehåll Kalkningsstudie Ekosystemtjänster för fisket
Vindkraftverk Vildlax och vattenkraft Projekt och resurs
Typ av projekt/studie kalkningseffekter värdering av uppväxtområden
infrastruktur- projektenergi
infrastruktur- projektenergi Naturresurs(er) vatten-sjö skog fisk fågel
fågelhabitat
vildlax vatten-älv
Metod
Steg i CBA (se Del II Kapitel 2)
1-8 samt 10 främst 5 och 8 ej CBA 1-12
Diskontering ja ja ja ja
Känslighetsanalys ja ja ja ja Fördelningseffekter nej nej ja nej Osäkerhet och dynamik ja ja nej ja
Värdering nej ja nej ja
Värdetransferering ja nej nej nej Resursekvivalensmetoder nej nej ja nej
Policy
EU direktiv nej WFD ELD, EIA* WFD Miljömål 3 7, 10 16, 1, 2** 8, 16 Målkonflikter nej nej ja
Mellan miljömål 1 och 16
nej
Andra policybeslut nej nej hur icke-monetära mätningar för att uppfylla krav för miljökompensation kan användas
nej
*WFD: Water Framework Directive (Vattendirektivet); ELD: Environmental Liability Directive (Miljöansvarsdirektivet)
EIA: Environmental Impact Assessment Directive (Miljökonsekvensbeskrivning)
** Fallstudien är gjord i Norge, men samma problematik kring vindkraftverkens påverkan på fågellivet finns i Sverige.
Tabell 2b Summering av fallstudier
Innehåll Genetik och skogsbruk Vattenkvalitet och värdetransferering
Miljöförändringar och fördelningseffekter Projekt och resurs
Typ av projekt/studie ökad tillväxt av skogen förbättrad vattenkvalitet förbättrad vattenkvalitet samt mindre buller och nedskräpning
Naturresurs(er) Sveriges skogstillgångar vatten-hav, kustmiljö vatten-hav, kustmiljö
Metod
Steg i CBA (se Del II Kapitel 2)
3-8 nej nej
Diskontering ja ja nej
Känslighetsanalys ja ja nej
Fördelningseffekter delvis: fördelning mellan skogsägare och skogsindustri beräknas
nej ja
Osäkerhet och dynamik ja, vi modellerar osäkerhet i virkesefterfrågan och avverk- ningen optimeras över tiden
ja nej
Värdering ja ja ja
Värdetransferering nej ja nej Resursekvivalens-
metoder
nej nej nej
Policy
EU direktiv nej WFD WFD
Miljömål Studien berör inte direkt något av miljömålen. Den är relevant för miljömål
1, 2, 12, 16.
7, 10, 16 7, 10, 16
Andra policybeslut skogspolitik i allmänhet nej nej *** Helsinki Commission (HELCOM), Baltic Sea Action Plan (BSAP)