Cecilia Håkansson, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm
Denna fallstudie studerar fördelningseffekter mellan olika grupper i monetära och fysiska termer (tillgänglighet) av olika policy åtgärder i ett specifikt kust- område på östkusten. En grupp består av invånare som bor nära det aktuella området och en grupp består av invånare som bor lite längre ifrån området. Dessa grupper delas i sin tur upp i undergrupper för att kunna studera fördel- ningseffekter beroende på ursprungsland. Policyåtgärderna som studeras är förbättrad vattenkvalitet, minskad förekomst av algblomningar samt minskat buller och nedskräpning. Fallstudien baseras på en studie som presenteras i Håkansson, Östberg och Bostedt (2012).
Policyfråga
Kustområdena är viktiga levnadsmiljöer för många arter. Dessa miljöer bidrar till flera värdefulla ekosystemtjänster, såsom rekreationsmöjligheter, mat och turism och en välmående kustmiljö har även existensvärden. Idag finns allvar- liga hot mot miljön i många kustområden, såsom föroreningar, övergödning och otillräckligt skydd av känsliga levnadsmiljöer och områden. Att säkra vär- dena från ekosystemtjänster från kustmiljön är därför en viktig policyuppgift.
En förbättring av (kust)miljön drabbar inte nödvändigtvis alla grupper i samhället lika mycket; några vinner mer, några förlorar mer. Intresset bland ekonomer för fördelningsfrågor relaterade till åtgärder som berör miljön har hittills varit ganska begränsat, detta emedan sådana frågor i stor utsträckning har uppmärksammats av befolkningen och media. Beslutsfattare anser ofta att såväl effektivitetsaspekter som fördelningsaspekter är viktiga att beakta och i vissa fall kan det vara ett måste att genomföra en analys av fördelnings- effekter av ett projekt innan projektet genomförs. Till exempel, det europeiska vattendirektivet (EC 2000) kräver att det måste göras en ekonomisk analys av vattenanvändning i alla vattenavrinningsområden och att analysen måste inkludera såväl effektivitetsaspekter som fördelningseffekter.
Information om fördelningseffekter kan användas som underlag för att utforma miljöpolitiken så att oönskade fördelningseffekter mildras. Vidare, beslutsunderlaget blir mer genomskinligt om man inte enbart presenterar huruvida ett projekt är effektivt eller ej, utan även vilka grupper i samhället som vinner eller förlorar på projektet. Detta främjar en konstruktiv debatt kring miljöpolitikens konsekvenser. Dessutom, mer kunskap om vem som vinner och vem som förlorar på en miljöpolitisk åtgärd kan göra det lättare
för den breda allmänheten att acceptera ett miljöpolitiskt beslut. Detta då varje grupp ser hur de vinner och förlorar i förhållande till andra grupper.
Fördelningseffekter mellan svenskar med olika ursprungsländer till följd av ett miljöpolitiskt beslut är ett område där litteraturen är bristfällig. Tidigare värderingsstudier tyder på att det finns olika preferenser för olika miljöfrågor i olika länder, något som indikerar på att kulturell bakgrund påverkar män- niskors preferenser för olika åtgärder. Även litteraturen på utomhusrekration pekar mot att användandet av naturen skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på ursprung. Med andra ord, tillgänglighet till miljökvalitetsför- bättringar skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på ursprung. Det finns en stor andel svenskar som är födda utanför Sverige och/eller båda eller någon av dess föräldrar är det. Trots det finns det inga svenska värderingsstudier/ CBA:s som har studerat för del nings effekter av en miljöpolicy för olika grupper beroende på ursprungsland.
Metod
Det finns ett flertal olika tillvägagångssätt för att analysera fördelningseffekter. (se Del IV Kapitel 4). I denna fallstudie analyseras såväl monetära fördelnings- effekter som fördelningseffekter i termer av tillgänglighet till miljökvalitet mellan invånare med så kallad ”svensk bakgrund” (båda föräldrarna och individen är född i Sverige) och övriga invånare med så kallad ”ej svensk bakgrund”
En enkätstudie användes för att samla in data till studien. Analys av deskrip- tiv statistik används i denna fallstudie för att studera skillnader i tillgänglighet till miljökvalitet tillföljd av olika åtgärder. Estimat av betalningsviljan används för att analysera den monetära fördelningen. Den värderingsmetod som används är så kallad choice experiment (CE).
Bakgrund
Studier på fördelningseffekter av projekt har ökat till följd av att det finns ett ökat intresse bland beslutsfattareför sådana analyser. Beslut om att sådana studier i vissa fall måste göras är en drivande faktor.
Det ekonomiska problemet
Det ekonomiska problemet i denna fallstudie är att studera fördelningseffek- terna i monetära termer samt i termer av tillgänglighet till miljökvalitet av olika policy åtgärder i ett specifikt kustområde. I detta fall definieras tillgäng- lighet i termer av hur ofta olika grupper besöker ett område.
Förändringar av olika policyåtgärder som studeras är förbättrad vattenkvalitet,
minskad förekomst av algblomningar samt minskat buller och nedskräpning.
Det område där policyåtgärdarna skall genomföras är kustområdet mellan Landsorten och Södertälje, söder om Stockholm (Bild 1). Området kallas hädanefter Himmerfjärden. Notera, att detta är samma område som studeras i Del IV Kapitel 8).
Den population som studeras är personer över arton år som bor i när- området av Himmerfjärden och grupperna som studeras är svensk bakgrund respektive ej svensk bakgrund.
Utförande
Identifiering av de förbättringar som analyseras i studien15(Se även Del II
Kapitel 8)
Se Tabell 1 för en presentation av dagens situation samt förändring vid policy åtgärder.
Tabell 1. Dagens situation i Himmerfjärden samt förändring vid policy åtgärd
Vattenkvalitet Algblomningar Buller och nedskräpning
Dagens situation Varierar mellan mycket mycket låg, låg eller måttlig
Stora algblomningar varje år
Inga speciella åtgärder finns
Vid policy åtgärd Förbättringar med en nivå, alternativt med två nivåer.
Stora algblomningar vart tredje år, alternativt vart tionde år.
Mindre buller och ned- skräpning till följd av restriktioner
Vid fördelningsanalysen av tillgänglighet till bättre vattenkvalitet beaktas enbart fallet förbättring av vattenkvalitetsstatusen med två nivåer. Vidare, i fördelningsanalysen av tillgänglighet till färre algblomningar beaktas enbart fallet där algblomningarna minskar från stora algblomningar varje år till stora algblomningar vart tionde år. För övriga förändringar vid olika policyåtgärder studeras både monetärfördelning och fördelning av tillgänglighet till miljö- kvalitet.
Datainsamling
Enkätstudien genomfördes hösten 2009 med hjälp av webb-paneler. Den totala svarsfrekvensen var 31 procent och antalet respondenter var 502 stycken. Webb-panelerna tillhandahölls av enkätföretaget Norstat. Urvalet var slump- mässigt bland de som var med i panelen (personer äldre än 18 år).
Frågeformuläretbestod av femdelar.I den första delenfrågade vi respon- denternaom deraskännedom om och användning avområdet.Den andra delen avenkätentillskrevsden nuvarandestatusen avkustmiljön, följt av frågor omrespondenternasattitydertill och medvetenheten om miljöproblemen ikustmiljön. I den tredje delenpresenterade violikaåtgärder förmiljöförbätt- ringari Himmerfjärden ochde förväntade resultatenfrån dessaåtgärder. Detta följdes av betalningsviljefrågor och frågorom hurrespondenterna kommer att ändrasitt beteendenär det gällerbesök iområdet omde politiska åtgärdernagenomförs.Enkäten sista del innehöll sociokonomiska frågor.
Frågor för att belysa fysisk fördelning och monetär fördelning
FYSISK FÖRDELNING
Vid analys avfördelningseffekter av tillgänglighet som skulle uppståav olika åtgärder är det intressant att studera såväl hurfördelningenser ut innan åtgärderna som hur den ser ut efter åtgärderna. Det kan även vara av intresse att studera hur olika grupper nyttjar området, det vill säga vilka aktiviteter människor gör när de besöker området.
Frågor i enkäten som används för att fånga fysisk fördelning: – Har du besökt området under de senaste fem åren? Ja
Nej
– Hur många dagar per år brukar du vistas i området, i vart fall en del av året?
Svara med ett intervall. Ungefär mellan___ och ___ dagar per år.
– Vad gör du när du besöker området? Välj ett eller flera alternativ.
Arbetar/Är bosatt/Besöker min sommarstuga/Besöker vänner eller familj/ Bor i en lånad stuga/besöker en camping (bor i till exempel en husvagn eller i tält)/Använder en motorbåt med mer än 10hp/ Använder en motor- båt med mindre än 10hp/Åker vattenskoter/Åker vattenskidor/Paddlar eller ror/Surfar/Badar/Sola/Promenerar, vandrar eller joggar/Titta på fåglar/ Dyker eller snorklar/Grillar/Åker skridskor eller skidor/Fiskar/Andra akti- viteter.
– Om vattenkvalitetsstatusen förbättras med två nivåer/det blir algblom- ningar vart tionde år/det blir mindre buller och nedskräpning, skulle det påverka hur ofta du besöker området i jämförelse med idag?
Ja, jag skulle besöka området oftare Ja, jag skulle besöka området mer sällan Nej
– Med hur många dagar skulle dina besök per år öka/minska om vatten- kvalitetsstatusen förbättras med två nivåer/det blir algblomningar vart tionde år/det blir mindre buller och nedskräpning?
Svara med ett intervall. Ungefär mellan___ och ___ dagar per år. MONETÄR FÖRDELNING
Betalningsviljefråga, CE-fråga, används för att fånga monetärfördelning. Sex valalternativfrågor presenterades för varje respondent. Ett exempel på en sådan fråga följer nedan:
Vilket av följande alternativ skulle du välja?
Alternativ 1A Alternativ 1B Alternativ 1C
Vattenkvalitet Som idag Som idag Förbättring med en klass Algblomning Som idag Var tionde sommar Som idag
Buller och nedskräpning Som idag Som idag Mindre buller och nedskräpning Kostnad (kr/mån) 0 20 100
Resultat
85 procent av respondenterna tillhör gruppen svensk bakgrund och 15 pro- cent tillhör gruppen ej svensk bakgrund.
Fysisk tillgänglighet
RESULTAT 1
Resultaten tyder på att det inte finns något samband varken mellan ursprungs- land och andel som har besökt Himmerfjärdenunder de senaste fem åren, eller mellan antal besök i området per år och ursprungsland.
RESULTAT 2
Resultaten tyder på att det inte finnsnågot samband mellan ursprungsland och förändratbesöksbeteende i termer av om individer besöker området oftare eller ej till följd av effekterna av olika policyåtgärder. Samma resultat gäller gör när man studerar sambandet mellan ursprungsland och förändrad besöksfrekvens i antal dagar per år, undantaget för om mindre buller och nedskräpning införs i Himmerfjärden. I fallet om mindre buller och nedskräp- ning införs tenderar gruppen svensk bakgrund vara förlorarna i jämförelse med gruppen ej svensk bakgrund.
RESULTAT 3
Resultaten tyder på att de med svensk respektive ej svensk bakgrund använder området på liknande sätt.
Resultat monetär fördelning
RESULTAT 4
Resultaten tyder på att, oberoende av inkomst och effekt, så har gruppen ej
svensk bakgrund en högre betalningsvilja för förbättrad vattenkvalitet och
minskat buller och nedskräpning än de med svensk bakgrund och är där med de största vinnarna av att policy åtgärderna genomförs i förhållande till den andra gruppen.
Policy implikationer
Liksom flera tidigare studier indikerar denna studie på att betalningsviljan för en miljöförbättring kan skilja sig åt mellan olika människor till följd av kultu- rell bakgrund. Resultaten i denna studie indikerar på att när det gäller mone- tär fördelning så är det de med ej svensk bakgrund som är de största vinnarna i jämförelse med dem med svensk bakgrund. Detta gäller för förbättring av vattenkvalitet och minskat buller och nedskräpning. För minskad algblomning återfinns inga skillnader.
Till skillnad från tidigare studier på rekreation verkar inte kulturell bak- grund påverka varken nyttjande i termer av vad man gör när man besöker området eller hur ofta man besöker området. Emellertid, när det gäller för- ändrat besöksbeteende varierar resultaten beroende på vilka förändringar som genomförs. Kulturell bakgrund verkar påverka hur ofta man besöker området om minskat buller och nedskräpning införs i Himmerfjärden och då är det gruppen ej svensk bakgrund som är de största vinnarna. När det gäller ändrat besöksbeteende för de två andra förändringarna, förbättrad vattenkvalitet och mindre vanligt med algblomningar, återfinns inga skillnader mellan de två grupperna. Då det ej är givet varken vad som skall fördelas eller hur det skall fördelas är det upp till beslutsfattare att bestämma hur dessa resultat skall användas.
Diskussion
Att dela in invånarna enbart i två grupper, ej svensk bakgrund och svensk
bakgrund, ger inget svar på vilka faktorer i den kulturella bakgrunden som
driver betalningsviljan. Likväl belyser resultaten att det kan finnas skillnader i preferenser i samhället för olika åtgärder till följd av kulturell bakgrund eller andra socioekonomiska faktorer och att det därför kan vara av intresse att i en värderingsstudie/CBA presentera fördelningseffekter. Resultat som sedan kan användas som besluts- och diskussionsunderlag.
Det är viktigt att betona att litteraturen inte ger något entydigt svar på vilka socioekonomiska grupper som skulle vinna eller förlora av en given miljö politisk åtgärd, varken när det gäller monetär fördelning eller när det gäller fördelning med avseende på tillgänglighet.
Det är också mycket troligt att skillnader i fördelningseffekter mellan olika grupper beror på vilken typ av miljöpolitisk åtgärd som genomförs. Exempelvis, i fall vi gjort en liknande studie på förbättring av friluftslivet i fjällnära miljöer, så är det inte säkert att resultaten skulle blivit desamma som i den studie som presenterats här.
Kostnad (förutom arbetskostnad)
Ingen, givet att data från enkätstudie redan finns tillgänglig.
Tidsåtgång
Givet att data redan finns tar arbetet 4-8 arbetsveckor beroende på hur avan- cerad analys som görs.
Referenser
Håkansson, Östberg och Bostedt (2012) Monetary and non-monetary dist- ributional effects of environmental policies in marine areas. Working paper CERE in press.
European Commission (2000) Directive 2000/60/EC of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the Community action in the field of water policy.