Formulering av problemet/uppgiften
5. Beräkna projektets nyttor och kostnader NYTTOSIDAN
När det gäller nyttosidan av analysen, försvåras den av att värdet av en för- ändrad vildlaxpopulation inte kan estimeras med hjälp av marknadspriser. För att estimera värdet av en ökad vildlaxpopulation i Vindelälven används en så kallad direkt värderingsmetod, där respondenterna tillfrågas om sin betalningsvilja för att öka vildlaxpopulationen i Vindelälven. För att ta fram ett scenario för värderingsfrågan används en tillväxtmodell för vildlaxen i kombination med en modell som visar hur ett ökat flöde i fisktrappan skulle
påverka antalet fiskar som klarar sig förbi vattenkraftverket. Modellerna är framtagna av fiskekologer vid SLU-Umeå (Leonardsson med flera 2002). Tillväxtmodellen antar att fisket i havet kommer att vara oförändrat. Modellen är baserad på älvspecifik data. Vidare utformas frågan så att betalningsviljan motsvarar första delen inom klamrarna i Ekvation 1.
VÄRDERINGSFRÅGA
Respondenterna tillfrågas om sin betalningsvilja (WTP) för att öka mängden vildlax som når sina lekplatser i Vindelälven varje år. Respondenten informe- ras om att den nuvarande situationen för vildlaxen i Vindelälven, det vill säga att under åren 1995-2004 nådde i genomsnitt 3000 laxar per år sina lekplatser i Vindelälven.
Respondenterna kan välja mellan att uttrycka sin betalningsvilja för att öka mängden vildlax från 3000 laxar per år till 4000 laxar per år antigen som en specifik summa eller i form av ett intervall. Det antas att de respondenter som har en osäkerhet kring sin betalningsvilja anger ett intervall.
Exempel:
Försök att ange din betalningsvilja, antingen i form av ett intervall mellan två summor eller som en exakt summa.
Val 1:
Jag är villig att betala mellan …… kronor och ….. kronor i år som en klump- summa (ett engångsbelopp) för att öka mängden vildlax som når sina lekplatser i Vindelälven med 1000 laxar per år.
Val 2:
Jag är villig att betala ….. kronor i år som en klumpsumma för att öka mäng- den vildlax som når sina lekplatser i Vindelälven med 1000 laxar per år.
En ökning med 1000 laxar per år är baserat på de ekologiska modellerna som nämns ovan.
ENKÄTSTUDIE
För att ta reda på svenskarnas uppfattning, inklusive betalningsvilja, om vild- laxen i Vindelälven genomfördes en enkätstudie under hösten 2004. Innan denna huvudstudie gjordes hade två pilotstudier genomförts, en under hösten 2003 och en under våren 2004. Totalt skickades en enkät till 1192 svenskar och svarsfrekvensen var 59 procent. Individerna som fick enkäterna var ett slumpmässigt urval ur SPAR (ett generellt register över den svenska populatio- nen). Individer under 18 år var exkluderade innan urvalet gjordes.
I enkäten presenterades först information om den nuvarande situationen för vildlaxen, både i Östersjön och i Vindelälven specifikt. Respondenterna informerades också om att en ökning av vildlaxpopulationen medför en eko- nomisk kostnad. Vidare informerades respondenterna om den nuvarande fiskesituationen i älven och hur situationen skulle förändras om vildlaxpopu- lationen ökade. I tillägg till betalningsviljefrågan, innehöll enkäten tre huvud- kategorier av frågor: generella frågor om fiske och uppfattningar om vildlax,
frågor som utformats för att fånga information om varför (varför inte) respondenten vill betala, samt några generella socioekonomiska frågor om respondentens kön, ålder etc.
RESULTAT
2004 tillfrågades respondenterna om sin betalningsvilja, mätt som en klump- summa. Förfaringssättet innebär, i vart fall rent teoretiskt, att den betalnings- vilja en respondent anger är den diskonterade totala betalningsviljan för projektet (första delen inom parantes i Ekvation 1). Ungefär hälften av respondenterna angav sin betalningsvilja som ett intervall, med andra ord, ungefär hälften av respondenterna hade en värderingsosäkerhet. Då det råder en bristande kunskap om värderingsosäkerhet kan det argumenteras för att medelbetalningsviljan, liksom den totala betalningsviljan, inte skall presente- ras som ett punktvärde, utan snarare som ett intervall. Se Håkansson (2008) för hur medelbetalningsviljan beräknas. Den totala betalningsviljan tas fram genom att multiplicera medelbetalningsviljan med antalet svenskar som är 18 år eller äldre. Resultatet visar att svenskarnas totala betalningsvilja ligger mellan 213 och 517 miljoner kronor (se Håkansson 2009 för mer detaljerade resultat).
Kostnadssidan
EKOLOGI
Fiskekologer vid SLU-Umeå (Leonardsson med flera 2005) presenterar en modell som predikterar hur antalet vildlaxar som når lekområdena påverkas vid en förändring av vattenflödet i den gamla älvfåran. Modellen visar att ökningen av antalet laxar som passerar kraftverket vid ett högre vattenflöde kan bli maximalt 30 procent (osäkerheten kring detta värde är stort). Denna maximala ökning skulle ske vid en ökning av vattenflödet i den gamla älv- fåran med 50-100 kubikmeter vatten per sekund. Samtidigt skulle det bli en exakt lika stor minskning av flödet genom vattenkraftverket. Givet dagens situation, då i genomsnitt 3000 laxar per år passerar vattenkraftverket, skulle i framtiden cirka 3900 laxar passera vattenkraftverket om denna flödesför- ändring implementerades, det vill säga en ökning med cirka 1000 laxar per år. Denna begränsning i hur mycket ett extra flöde i den gamla älvfåran i realiteten skulle kunna öka mängden vildlax som passerar vattenkraftverket är förklaringen till att fokus i denna kostnads- och intäktsanalys läggs på att besvara frågan om det är ekonomiskt lönsamt att öka mängden vildlax som når lekplatserna i Vindelälven med 1000 vildlaxar per år. En extra allokering av vatten till laxarna skulle ske mellan den 15 maj till den 1 oktober, dvs. under den period som laxarna vandrar i älven (Rivenoja 2005).
Till följd av naturlig reproduktion skulle projektet att allokera 50-100 kubikmeter vatten per sekund extra till den gamla älvfåran enbart behöva fortgå i fem år. Från och med år 6 skulle det att finnas så mycket lax att 4000 laxar passerar kraftverket även om ingen extra allokering av vatten görs. Detta baseras på tidigare nämnda tillväxtmodell för vildlaxen i älven
På grund av osäkerheterna i de ekologiska modellerna undersöks också effek- terna av att 50-100 kubikmeter per sekund extra vatten måste allokeras till vildlaxen i 5 år, 10 år, samt i 15 år under den tid som laxen vandrar i älven, dvs. maj till oktober (för att man skall kunna garantera att 4000 laxar per år verkligen når sina lekområden).
FÖRLORAD ELPRODUKTION
Värdet av den förlorade elproduktionen av att allokera vatten bort från el/ energiproduktionen beräknas genom att först beräkna antalet förlorade kilo- watt-timmar, varefter multiplikation sker med priset per kilowatt-timme.
E är antalet watt-timmar, T, givet en effekt, P:
E=P*T (2) P är uttryckt i enheten kilowatt (kW) och E är uttryckt i kilowatt-timmar (kWh).
Relationen mellan produktionen av elektricitet och mängden vatten som strömmar genom turbinerna,
.
( )
w
t
s
, är i princip linjärt och därav följer att vid varje tidpunkt t är relationen mellan E och.
( )
w
t
s
också, i stort sett, linjärt. Antag att en extra allokering av 50 kubikmeter per sekund (m3s-1) görstill den gamla älvfåran under vildlaxens vandringssäsong, 15 maj – 1 oktober (Rivenoja 2005), det vill säga under 140 dagar. Den årliga produktionen vid Stornorrfors kraftverk är i genomsnitt 2252 GWh per år (Vattenfall 2007b). Genomsnittflödet genom turbinerna under vandringssäsongen är 569 m3s-1
och under hela året cirka 430 m3s-1 (Rivenoja 2005). Till följd av den (i princip)
linjära relationen mellan E och
.
( )
w
t
s
, kan den förlorade energiproduktionen per år beräknas som:'E=(50 m3s-1/569 m3s-1)*(569 m3s-1 /430 m3s-1)*
(140dagar/365dagar)*2252GWh=100GWh (3)
Produktionsbortfallet motsvarar ungefär 4.5 procent av kraftverkets årliga energiproduktion.
KOSTNADSESTIMERING
Låt oss återvända till den teoretiska modellen. Vi vill estimera kostnaden av projektet att öka antalet vildlax i Vindelälven från 3000 till 4000 laxar per år på bekostnad av en lägre produktion av elektricitet. För en individ motsvarar denna kostnad det totala nuvärdet av förlorad energiproduktion/konsumtion, till följd av att mer vatten används för att ”transportera”vildlax (andra delen av Ekvation 1). Då marginalnyttan av energiproduktion är proportionell till dess marknadspris, kan marginalpriset användas som värdet av produktions/ konsumtionsbortfallet. Andra hävdar att det är priset efter skatt som skall användas. I realiteten kompliceras det hela av att det finns flera olika mark- nadspris, i den bemärkelsen att olika elkonsumentsgrupper har olika skatter i Sverige. En känslighetsanalys (se nedan) täcker in en rad olika elpriser för att ta hänsyn till att det är olika priser för olika konsumentgrupper samt till för-
ändringar i elpriset, vilket är relevant då elpriset har varierat mycket under det senaste årtiondet (se exempelvis SCB 2007 för uppdatering av rådande elpriser). Förutom osäkerheterna i de ekologiska modellerna och osäkerheter kring elpriset, är valet av diskonteringsränta en annan faktor som måste beaktas i en känslighetsanalys. Det råder ingen konsensus om vilken diskonteringsränta som är den ”rätta” att använda. För att få en uppfattning om i vilken grad dessa osäkerheter påverkar den totala nuvärdeskostnaden av projektet gjordes en känslighetsanalys där följande variabler ingick:
1. Antalet år som 50 m3s-1 allokeras till den gamla älvfåran under perioden
15 maj – 1 oktober (5, 10 och 15 år).
2. Kostnaden per kWh av reducerad elproduktion (0,25, 0,50, 1,00 och 1,50 kr/kWh).
3. Diskonteringsränta (1, 2, 4 och 5 procent).
De estimerade kostnaderna spänner sig från 114 miljoner kronor till 2101 miljoner kronor (se Håkansson 2009 för mer detaljerade resultat). Det kan konstateras att osäkerheterna som är involverade när kostnaderna för pro- jektet estimeras medför ett stort spann inom vilket den faktiska kostnaden för projektet skulle kunna ligga, samtidigt som projektet fortfarande visar på samhällsekonomisk lönsamhet.