Bedömning – ett kunskapsobjekt i omvandling

Den internationella forskningen om bedömning kan beskrivas i rela-tion till ett antal distinkrela-tioner. En första som uppmärksammas av många gäller termerna assessment och evaluation. De flesta knyter assessment till utvärderingen av enskilda elevers prestationer, medan evaluation relateras till värderingen av skolan som organisation och system. Alltmer förstås de dock som uttryck för, om inte en och samma sak, så ändå fenomen som är nära förbundna med varandra genom både innehåll och konsekvenser.

Utvärderingen av individer, organisationer och system är allt oftare base-rade på individdata. Samtliga av dessa utvärderingar kan handla om att både assistera/främja utveckling och att värdera utfall.

En annan distinktion tar fasta på om forskningen, i förhållande till skolan, studerar interna eller externa bedömningar och bedömningspraktiker. De interna bedömningarna är antingen knutna till undervisningen, och genom-förs av lärare, eller test och undersökningar av skilda slag, som utgenom-förs av specialpedagoger, skolpsykologer och skolläkare. Interna bedöm ningar kan också vara initierade av lärare och elever eller av externa aktörer och ingå i lokala eller inter/nationella system för kontroll, uppföljning och utvärder-ing. Forskningen har också analyserat externa aktörers bruk av bedömningar, främst som en aspekt av förändringar av styrningen av utbildning, det vill säga som en del av kravet på accountability, standards och kvalitet.

Medan vissa forskare främst är inriktade på att utveckla kunskap om bedömningar i de pedagogiska verksamheterna är andra mer upptagna av användningen av bedömningar inom policy och administration. Några ägnar sig särskilt åt forskningens bidrag till och funktion inom olika

bedömningspraktiker. Andra uppmärksammar relationen mellan samtliga tre verksamheter policy, pedagogisk praktik och forskning. Inom den red-skapsfokuserade forskningen har vi både dem som utvecklar instrument för klassrumsbedömningar och dem som främst utvecklar redskap för utvär-derings- och/eller forskningsändamål. Både kvantitativa och kvalitativa tekniker för insamling och analys studeras och utvecklas.

Forskningen förbinder bedömning med flera olika nivåer. Bedöm ning beskrivs, analyseras och förklaras med hänvisning till såväl individen, grup-pen och organisationen som systemet. Ibland är det lärares och elevers erfarenheter, uppfattningar om och inställning till bedömning som står i förgrunden, men oftast handlar det om elevers prestationer. Mestadels foku-seras elevers kognitiva resultat och mer sällan hur de utvecklas socialt och emotionellt. En stor del av forskningen redovisar hur resultaten varierar i förhållande till kön, socialgrupp och etnicitet.

Skolan som organisation uppmärksammas i första hand på två skilda sätt. Forskningen om framgångsrika skolor har förklarat elevers resultat med hänvisning till organisationens ledarskap, klimat etcetera. Annan organisationsinriktad forskning har studerat hur bedömningar används för att kategorisera och ordna elever, innehåll och studiegångar. Bedömningar används för att placera elever i grupper som svarar mot prestationer och/

eller intressen. Något som i förlängningen får konsekvenser för vilka läro-planer elever blir erbjudna. Forskningen om system ses i relation till både inter/nationella jämförande kunskapsmätningar och utbildningens värden (demokrati, jämlikhet, etc.), styrning och utveckling. Forskningen på denna nivå handlar om att fastställa läget, jämföra olika utbildningssystem med varandra och urskilja trender. Därtill analyseras avsedda och icke avsedda konsekvenser av den ökade användningen av bedömningar för undervis-ningen och utbildundervis-ningen. I samband med detta ställs också frågor om funk-tion, makt och legitimitet.

Vid sidan av forskning med rötter i psykometrin med fokus på utveck-lingen av test och statistiska analyser förekommer också klassrumsforskning som är inriktad på både traditionella och alternativa former för bedöm-ning. Inom den senare studeras och betonas utvecklingen av kunskap och multimodala redskap för att mäta olika aspekter av kunnande, exempelvis verbala/icke-verbala förmågor, praktiska/teoretiska kunskaper, processer/

produkter, kognitiva/sociala/emotionella förmågor. Teoretiskt förbinds inom denna riktning teorier om lärande och kunskap med olika syften (summativa, formativa) och former för bedömning (prov, portfolio, självvär-deringar) och innehåll (skilda skolämnen och olika förmågor). Även frågor om seende, etik och professionellt omdöme beaktas inom den alternativa bedömningsforskningen.

Som framgått har mängden nivåer, verksamheter, aktiviteter, handlingar, redskap och aktörer som studeras mångfaldigats. Dessutom ställs allt fler och mer differentierade forskningsfrågor, som beaktar skillnader både i fråga om vad som bedöms och sammanhanget för bedömning. Vad som innefattas i forskningen om bedömning har utvidgats kontinuerligt, men framför allt på sistone. Antalet traditioner har mångfaldigats och det gäller också mängden metodansatser. Forskningen innefattar numera psykometriska, didaktiska/

läroplansteoretiska, organisationsteoretiska och sociologiska traditioner.

Variationen av metodansatser sträcker sig från kvantitativa longitudinella storskaliga mätningar med statistiska analyser över strukturerade observa-tioner till kvalitativa ansatser med tolkande och kritiska analyser. En rörelse kan iakttas som sträcker sig från kvantitativa till kvalitativa metoder med ett på senare tid förnyat intresse för kvantitativa tekniker för insamling och analys. Frågor som validitet och reliabilitet ställs på delvis nya sätt där den ena eller andra ges företräde, beroende på tradition.

Vi kan också notera ett ökat samarbete mellan olika aktörer. Antingen genom att resultat framtagna inom en verksamhet används av andra eller för att olika aktörer samarbetar om att utveckla kunskap om bedömning.

Som exempel på det förra kan evidensbaserad praktik och policy nämnas och i det senare fallet aktions- och deltagarorienterad forskning. Mot bak-grund av den här skisserade bilden framträder bedömning som ett mång-facetterat kunskapsobjekt. Det kan också betraktas som ett gränsobjekt, det vill säga ett objekt som kan delas av flera intressenter och som är så plastiskt att det kan preciseras och operationaliseras i relation till specifika syften, kunskaps intressen, forskningsfrågor och metodansatser (jfr Star &

Griesemer 1989).

I det här sammanhanget är det intressant att notera den begränsade uppmärksamhet som frågan om bedömning får i en av de få handböcker, om inte den enda internationella, som särskilt fokuserar elever. Interna­

tional Handbook of Student Experience in Elementary and Secondary School (Thiessen & Cook-Sather red. 2007) är på 872 sidor och innehåller tre sektioner om hur elever deltar och förstår livet i klassrum och skola, elevers identitet och utvecklingen av denna samt involverandet av elever för utveckling av verksamheten. Bedömning står inte i förgrunden var-ken för någon av sektio nerna eller för något av de 33 kapitlen. Inte heller förekommer termer som assessment, evaluation, measurement eller test i ämnesindex. Det innebär inte att bedömning helt lyser med sin frånvaro.

Som exempel kan nämnas Students Perspective on Good Teaching: Impli-cations for Adult Reform Behavior (Wilson & Corbett 2007) som bland annat tar upp problemet med att använda standardiserade test som grund för skolutveckling.

The problem with using standardized tests scores as the bases for spurring adult action is that producing good results can be accomplished in ways that do not necessarily rep-resent good instruction. Numerous educational experts have pointed this out. Popham (2004), for example, has argued that standardized tests (at least the ones currently in place around in our nation’s schools) are “instructionally insensitive” since both good and bad instruction can lead to increased test score. Likewise, Braun and Mislevy (2005) make the point that policy makers are developing accounta bility systems on an “intuitive test theory” that may look commonsensical but is in reality full of faulty assumptions.

Standardized tests no doubt leverage action, but the actions may not be ones that are educationally sound (s. 307–308).

Utifrån analyser av intervjuer med elever lyfter de fram tre frågor som bör vara vägledande för god undervisning, varav två är direkt knutna till bedöm-ning.

• Does every child complete every assignment at an acceptable level of quality?

• Is every assignment worth doing?

• Does every adult know the name of every child in the building, and is every child known well by at least several adults in the building? (s. 308).

Även om också andra exempel finns på hur bedömning är en aspekt av att vara elev står det klart att bedömning sett utifrån elevers erfarenheter och attityder behöver studeras mer ingående. Mot bakgrund av genomgången i detta kapitel kan vi också lyfta fram ett antal områden som forskarna pekar ut som centrala att studera framöver. Nödvändigheten av att forska om olika nyckelbegrepp framhålls. Bedömningsforskningen har i stor utsträckning studerat vissa skolämnen medan andra inte uppmärksammats alls eller endast i begränsad mening. Dessutom har betydelsen av olika sammanhang för bedömning inte beaktats i någon större omfattning. Många forskare betonar också särskilt vikten av mer forskning om hur kunskap, lärande och bedömning är internt relaterade till varandra oavsett om det är bedömning av lärande, bedömning som lärande eller bedömning för lärande som är syf-tet med bedömningen. Några framhåller också vikten av att öka kunskapen om alternativa former för bedömning.

Betydelsen av informationsteknologi lyfts också fram som något som behöver studeras ytterligare. Både som redskap inom såväl storskaliga kvan-titativa mätningar som utveckling av bedömningspraktiker i klassrummet.

Ytterligare ett område som lyfts fram som centralt att studera vidare är hur relationen mellan klassrumsbedömningar, standarder och systemkontrol-ler kan förstås. Genomgående betonas också att forskningen bör bidra med

kunskap och utveckla redskap som kan användas av andra, t.ex. administra-törer och lärare. Att forskning om bedömning är ett angeläget kunskaps-område beror bland annat på att det är både inom- och utomvetenskapligt motiverat och att frågor om etik, makt och legitimitet står på spel. Det är frågor vars relation till bedömning, enligt forskarna, behöver beskrivas och analyseras ytterligare. Sammanfattningsvis kan vi notera att bedöm-ning framträder som ett alltmer angeläget område för forskbedöm-ning inom såväl pedagogik som andra discipliner.