Internationella organisationer och konferenser

book on Research on Teaching (Richardson, red. 2001) hade satts igång redan 1997. Det innebär att även om de olika årgångarna speglar en förändring så är det som framstår som nytt i den sista delen redan etablerat då boken väl kommer ut. Lorrie Shepards (2001) artikel i den, om kopplingen mellan teorier om lärande och bedömning, har haft avgörande betydelse för möj-ligheten att ställa nya typer av forskningsfrågor. Men den tar inte upp det lärandeperspektiv som under 00-talet kommit att få stor uppmärksamhet, det sociokulturella. Det gör i stället Caroline Gipps (2002), som visar vilka utmaningar pedagogisk bedömning ställs inför i relation till sociokulturella teorier om lärande. En schweizisk forskare, mindre känd i engelskspråkiga sammanhang, som även hon pekar på hur sociokulturella perspektiv kan förändra vår förståelse av bedömning och kunskap, är Linda Allal (jfr Allal & Pelgrims Ducrey 2000). På motsvarande sätt har det arbete som Paul Black och Dylan Wiliam (1998, 2006, 2009) bedrivit i förhållande till lärares klassrumsbedömning, frågor om formativ bedömning och feedback (jfr även Hattie & Timperley 2007), haft avgörande betydelse för interna-tionell forskning. På senare tid har också kritik riktats mot polariseringen formativ–summativ (t.ex. Newton 2007). Även metodutvecklingen, in-tresset för videobandad klassrumsforskning, har bidragit till att synliggöra bedömningen i klassrumskommunikationen och dess betydelse för vad som för eleverna framstår som viktigt att kunna (Torrance & Pryor 1998, 2001, Torrance 2007).

4.2 Internationella organisationer och

Hit hör Measurement and Research Methodology med sitt intresse för psy-kometri, mätningar och förbättrade statistiska procedurer samt Research, Evaluation, and Assessment in Schools med fokus på tillämpad forskning, programutvärdering, bedömning av elevers prestationer och accountability.

Dess utom finns ett antal SIG som fokuserar på bedömning. De är inrik-tade mot klassrumsbedömningar, kognition och bedömning, storskaliga mätningar, portfolio, test- och mätinstruments validitet samt utvärdering.

Motiven för varför dessa frågor är intressanta är både inom- och utomve-tenskapliga. Flera SIG ger också uttryck för att bedömning bör förstås i relation till såväl policy och pedagogisk verksamhet som forskning. Särskilt framhålls också ambitioner som handlar om att främja teoretiska, meto-dologiska och empiriska bidrag. På AERA:s hemsida finns konferensernas teman för 1991–2009 angivna. Även om bedömning inte varit framträdande finns kopplingar till frågor om bedömning, särskilt under 00-talet då teman om utbildningens kvalitet och accountability ingått.

4.2.2 EERA: European Educational Research Association

EERA grundades 1994 för att utveckla samarbete mellan forskare och organi-sationer inom utbildningsvetenskap i Europa. Organisationen har också en egen vetenskaplig tidskrift. I dag finns 27 nätverk. Ett av dessa, Assessment, Evaluation, Testing and Measurement, som etablerades 1997 beskriver målet för nätverket på följande sätt:

The network aims to promote information exchange and active collaboration among European researchers in the field of assessment and evaluation in all levels and all sectors of education and training, to further develop assessment techniques and approaches, and to encourage the intelligent interpretation of assessment results. In doing so, the network wants to cover not only research on the development and utilization of assessments and evaluations, and the secondary analyses of data of (international) assessment studies, but explicitly also research aimed at fundamental issues and theoretical developments in assessment, evaluation, testing and measurement. (www.eera.ac.uk)

Bedömning och utvärdering beskrivs också som en inom utbildning tillta-gande aktivitet på alla nivåer och över hela världen. Vikten av att studera dessa fenomen understryks också av att resultaten används i många olika sammanhang: som vägledning för utformning av undervisningen, vid selektion av studenter och sökande till olika arbeten och för utvärdering av utbildningen på organisations- och systemnivå. Mot den bakgrunden fokuserar nätverket på forskning om ”the quality of assessment in educa-tion and the uses made of assessment results in teaching, learning,

evalu-ation and policy making” (www.eera.ac.uk). Synen på bedömning framgår också av de nyckelord som används för att beskriva nätverket: assessment, evaluation, testing, measurement, system monitoring, assessment quality och impact on policy and practice.

Den redd som kan urskiljas manifesterade sig 2008 i ett namnbyte för nätverket som före 2008 hette Student Assessment. Skälet för bytet var att många papers handlade om bedömning, men inte nödvändigtvis enbart av elevers prestationer. De kunde också handla om utvärdering av program och kontrollfunktioner av skilda slag. Initialt var nätverket inriktat mot va-liditet, reliabilitet och bruket av nya former för bedömning och etablerade teknikers tillämpning i nya sammanhang för att mäta elevers intellektuella förmågor, färdigheter, attityder och personlighetsdrag. Vid den årliga kon-ferensen, ECER: European Conference of Educational Research, 2009 genom-förde nätverket fyra symposier och många papersessioner. Jämfört med 2008 hade mängden papers fördubblats. Ökningen kan delvis men inte helt förklaras som en generell effekt av ökat deltagande i konferensen. Tilläggas kan också att ingen av ECER-konferenserna 2006–2009 har haft bedöm ning som övergripande tema. Det gäller också konferensen 2010.

4.2.3 EARLI: European Association of Research on Learning and Instruction

Syftet med EARLI är att främja teoretisk och empirisk forskning med särskilt fokus på lärande och undervisning samt utbyte av kunskap mellan forskare. I likhet med de andra paraplyorganisationerna ordnar EARLI kon-ferenser och publicerar vetenskapliga texter. Konferensen hålls vart annat år. Under perioden 2003–2009 handlade ingen om bedömning. Inom EARLI finns sexton SIG. En av dem, Assessment and Evaluation, avser bedömning. I den betonas nödvändigheten av att uppmärksamma behovet av pedagogiska modeller för bedömning liksom digitala bedömningar som kan öppna för elever att i högre grad själva kontrollera sitt lärande. Därtill finns det ett intresse för att utveckla bedömning och utvärdering teoretiskt, betydelsen av återkoppling, livslångt lärande och bedömning, e-bedömning och kol-laborativa former för bedömning.

En annan SIG, som behandlar Educational Effectiveness, har som syfte att främja utvecklingen av ansatser som är longitudinella, storskaliga och inkluderar flera nivåer som studenter, lärare, skol- och systemnivå. Även kvasiexperimentella studier betraktas som väsentliga. Ambitionen är att förstå de multipla processer som formar utbildningens utfall och dess varia-tion, stabilitet och förändring.

4.2.4 NFPF/NERA: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning

NFPF, som har funnits i drygt trettio år, har sin förankring i de nordiska län-derna. Föreningen främjar utvecklingen av pedagogisk forskning i Norden, bland annat genom att anordna årliga konferenser och genom sprid ning av den vetenskapliga publikationen Nordisk Pedagogik och den med för-eningen associerade Scandinavian Journal of Educational Research. NFPF har i dag 25 nätverk. Av dem är inget direkt relaterat till bedömning, vilket delvis kan förklaras av grunden för kategorisering av nätverken som mer säl-lan fokuserar specifika kunskapsobjekt. Informationen om kon ferensernas tema gäller endast sex. Inget av dem handlar om bedömning.

4.2.5 IAEA International Association for Educational Assessment

IAEA grundades 1975 med det uttalade syftet att stödja utbildningsorga-nisationer i utvecklingen och tillämpningen av pedagogiska bedömnings-tekniker för att främja utbildningens kvalitet. IAEA:s främsta mål är:

• to improve communication among organizations involved in educational assessment by sharing professional expertise through conferences and publi-cations, and by providing a framework within which cooperative research, training, and projects involving educational assessment can be undertaken.

• to make expertise in assessment techniques more readily available for the solution of educational problems.

• to cooperate with other agencies having complementary interests.

• to engage in other activities for the improvement of assessment techni-ques and their appropriate use by educational agencies around the world.

(www.iaea.info)

Här framgår närheten mellan policy, praktik och forskning som också kom-mer till uttryck i titeln på organisationens tidskrift Assessment in Education:

principles, policy & practice. I tabell 4.4 kan man se vilka olika teman IAEA:s årliga konferenser 2002–2009 har haft. I tabellen ingår också temat för konferensen 2010. Sammantagna pekar dessa teman på bedömning som ett objekt i omvandling, som är knutet till många verksamheter, flera nivåer och som kan brukas för olika syften.

Tabell 4.4 Tema för IAEAs årliga konferenser 2002–2010

År Konferens

2010 ASSESSMENT FOR THE FUTURE GENERATIONS

2009 ASSESSMENT FOR A CREATIVE WORLD

2008 RE-INTERPRETING ASSESSMENT: SOCIETY, MEASUREMENT AND MEANING

2007 MUTUAL DEPENDENCE OF NATIONAL ESTIMATION SYSTEMS AND EDUCATION STANDARDS

2006 ASSESSMENT IN AN ERA OF RAPID CHANGE: INNOVATIONS AND BEST PRACTICES

2005 ASSESSMENT AND THE FUTURE OF SCHOOLING AND LEARNING

2004 ASSESSMENT IN THE SERVICE OF LEARNING’

2003 SOCIETIES’ GOALS AND ASSESSMENT

2002 REFORMING EDUCATION ASSESSMENT TO MEET CHANGING NEEDS

Slutligen kan vi notera, med hjälp av det medlemsregister som finns på hemsidan och listan för deltagare i konferensen 2007, att det svenska delta-gandet förefaller ytterst begränsat. Det gäller enbart konferensen och inte med nödvändighet dess tidskrift.

4.2.6 AEA EUROPE: Association for Educational Assessment

AEA Europe är en organisation vars mål är att fungera som en plattform för reflektion över utvecklingen av bedömning inom utbildningssystemen i Europa. Bedömning inkluderar här akademiska, professionella och arbets-livssammanhang samt processer och produkter. Syftet är att ta fram ett ramverk som kan utgöra grunden för kooperativa forskningsprojekt. Genom organisationen är avsikten också att delta i aktiviteter som kan främja utvecklingen av och kunskapen om bedömningar och hur man använder dem. Den första konferensen hölls 2000. De årliga konferenserna har sedan dess handlat om att förbättra bedömningar, att utröna vunna erfarenheter, bedömningar i relation till olika värden som förändrade behov, jämlikhet och demokrati eller ansvar, kvalitet och standard. Det framgår närmare av tabell 4.5.

Tabell 4.5 AEA-Europe – teman för konferenserna 2000–2009

År Konferens

2009 INNOVATION IN ASSESSMENT TO MEET CHANGING NEEDS

2008 ACHIEVING QUALITY IN ASSESSMENT: VALIDITY AND STANDARDS

2007 ASSESSMENT FOR EDUCATIONAL QUALITY

2006 ASSESSMENT AND EQUITY

2005 ASSESSMENT AND ACCOUNTABILITY

2004 ASSESSMENT AND CULTURE: TRADITION OR INNOVATION?

2003 ASSESSMENT CHALLENGES FOR DEMOCRATIC SOCIETIES

2002 ASSESSMENT IN EUROPE: WORKING TOGETHER TOWARDS UNDERSTANDING

2001 ASSESSMENT IN EUROPE: ACHIEVEMENTS AND EXPERIENCES

2000 IMPROVING ASSESSMENT IN EUROPE

Tilläggas kan också att Christina Wikström vid Institutionen för beteende-vetenskapliga mätningar i Umeå är styrelseledamot och generalsekreterare i AEA-Europe. Vi kan dessutom notera att endast ett fåtal personer från Sverige deltog i den årliga konferensen 2009.