Bedömningsprojektens studieobjekt

Materialets fördelning över de skilda studieobjekten framgår av kapitel 6, där vi noterade en viss skillnad mellan avhandlingarna och UVK-projekten.

Här redovisar vi kortfattat exempel på projekt inom de respektive katego-rierna. Några av projekten är sådana att de kan placeras i flera kategorier.

De första kategorierna följer samma presentationsordning som tidigare.

Men på grund av att projekten är färre till antalet har vi bedömt det som menings fullt att endast beskriva fyra av kategorierna utförligare, medan övriga presenteras under rubriken övriga kategorier/studieobjekt.

8.2.1 Lärares didaktiska arbete

Sju projekt går att knyta till kategorin Lärares didaktiska arbete. Två av dem har en variationsteoretisk grund och är relaterade till ”learning studies”:

Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund (Runesson 2009)¹⁵ och Effekter av likheter och skillnader

15 I det följande anges huvudsökande för projekten, men nästan samtliga har en eller flera medsökande forskare och i flera fall från olika lärosäten.

mellan exempel valda för att främja lärande (Marton 2007). Medan det första projektet undersöker relationen mellan lärares professionella kunskap och elevers lärande är syftet med det senare mer uttalat att vidareutveckla varia-tionsteorin. Fyra projekt har en ämnesdidaktisk inriktning. I Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer intresserar sig Johan Lithner (2007) för de nationella provens inverkan på lärares och läromedelsförfattares uppfattningar om och hur de genomför sina arbetsuppgifter. Det andra ämnesdidaktiska projektet Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik – en empirisk studie av klassrums­

praktik är komparativt och jämför Sverige, Tyskland och Canada med avse-ende på vilka skillnader i klassrumspraktiken som bidrar till att skillnader i prestationsförmåga i matematik uppkommer (Jablonka 2007). Projektet Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum (Eriksson m.fl. 2006) tar sin utgångspunkt i de statistiskt signifikanta skillnaderna i PISA-resultaten mellan svenska och finlandssvenska skolor. I projektet jämförs kemiundervisningens innehåll som den ter sig i klassrumsprak-tikerna, i proven och i lärarnas bedömningsarbete. Vid sidan av dessa finns också projektet Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? (Mellander 2009).

Det är en longitudinell studie av effekterna av en naturvetenskapligt inrik-tad förskollärarutbild ning. Den är inrikinrik-tad på de barn som har haft dessa förskollärare och barnens därpå följande prestationer och utbildningsval. I resultatdialogerna var det en större andel av samtliga projekt som tillhörde denna kategori och det var också här de flesta projekten kunde återfinnas.

8.2.2 Elevers prestationer och skolors resultat

Den största andelen projekt (elva) återfinns i kategorin Elevers prestationer och skolors resultat. Här finns projekt som använder longitudinella databaser, har sin grund i differenser och som genomför statistiska analyser av skilda slag. Ett av dessa är Betygens jämförbarhet, prognosförmåga och effekter på lärande (Cliffordson 2008) som studerar dels betygens jämförbarhet över tid mellan lärare och skolor, dels betygens påverkan på elevers lärande och motivation, dels betydelsen av kognitiva och icke-kognitiva faktorer för betygens prediktiva värde. Bland studierna, om än mer sällsynt, finns också projekt som är inriktade mot skolans sociala mål, t.ex. Skolornas institutio­

nella karaktär och elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kom­

munala och fristående skolor över tid och rum (Amnå 2009).

Flera projekt i den här kategorin analyserar effekterna av skolval. Kajsa Yang Hansens (2007) projekt Skolsegregation i den svenska skolan – orsakar

och effekter undersöker t.ex. förändringar i prestationer under perioden 1991–2006 i förhållande till möjligheten att välja skola och skillnader mellan elever och skolor vad avser socioekonomiska förhållanden och etnicitet. På liknande sätt, men med fokus på skolornas geografiska placering, reses också frågor om boendesegregation och integrerade skolor i projektet Den svenska skolans nya geografi: rörlighet, attityder och resultat (Malmberg m.fl. 2009).

Till denna kategori kan också föras några studier som fokuserar interna-tionella jämförande mätningar. Projektet Analys och modellering av svenska elevers prestationer i TIMSS och PISA i ett internationellt perspektiv (Wiberg 2008) undersöker test och analysmetoder som används i de komparativa mät-ningarna. Avsikten var också att utveckla en multinivåmodell för att skapa ett mer informativt och effektivt mått på elevers prestationer. Anders Jakobs sons (2008) projekt Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv är i sin tur inriktat mot att analysera skillnader mellan svenska och danska trender och tendenser för elevers prestationer i PISA och TIMSS. Även här studeras testens validitet. Sett utifrån Resultat dialogerna är kategorin prestationer och resultat mindre framträdande.

8.2.3 Skolans styrning och lärares arbete

I gruppen ingår fem projekt som alla har en direkt referens till skolans styr ning och samtidigt uppmärksammar lärares verksamhet. Två studerar skolinspektionen, dels ett forskarassistentprojekt (Rönnberg 2007b), dels ett komparativt projekt Inspektion som styrning. Skolinspektion och utbild­

ningsstyrning i Sverige, England och Skottland (Segerholm 2009). I det senare är intresset inriktat på såväl det internationella och det nationella som policy och skolpraktik. Även projektet Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria (Forsberg m.fl. 2006) är kompa-rativt med fokus på det inter/nationella och bedömningskulturen i mötet mellan policy, forskning och pedagogisk praktik i Sverige och Tyskland.

Samtliga dessa studier har också ett fokus på bedömning som fenomen. Till den här kategorin har vi också fogat Sverker Lindblad m.fl. (2008) som i Bildningsgångar och skolresultat i det senmoderna samhället studerar innebör-den av resultatstyrning för skolors verksamhet och för hur elever med olika kulturell bakgrund formas i relation till sina skolprestationer och skolors resultat. Ytterligare ett projekt som kan nämnas är Ann-Christine Vallberg Roth m.fl. (2007) som i Reglerad barndom och lärarprofession – möten mellan förskola och mångfaldens medborgare genom ett filter av dokumentation foku-serar de individuella utvecklingsplanerna (IUP), specifikt med avseende på relationen mellan lärare, föräldrar och barn. Detta studeras mot bak grund av de politiska beslut som gäller IUP och implementeringen av dem i

skolan. Inga större skillnader i representativitet finns för denna kategori när vi jämför ansökningarna och resultatdialogerna.

8.2.4 Organisering av skola, undervisning och elever

De fem projekten i gruppen är knutna till specialpedagogiska frågeställning ar och till elevers utbildningskarriärer. Ett av de förstnämnda är Mara West-ling Allodis (2008) projekt Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov. I ett annat projekt Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter analyserar Joanna Giota (2007) exkluderande och inkluderande processer i skolan.

Projekten om utbildningskarriärer är här förbundna med frågor om mångkulturalitet, etnicitet respektive språklig kompetens. De ställs i förhållande till organiseringen av eleverna och undervisningens innehåll och utform ning. Erik Olsson (2006) studerar i Transnationella utbildnings­

karriärer. Studieval, möjlighetshorisont och sociala nätverk för unga med utländsk anknytning skilda elevgrupper från olika sociokulturella samman-hang och med olika skolerfarenheter. I en annan ansökan, Utbildningsval, sociala karriärer, språkliga kompetenser och identiteter (Lainio 2006), är det centrala betydelsen av språklig kompetens i modersmålet (finska/bosniska/

svenska) för elevernas möjligheter att lära sig svenska och för deras sociala, utbild nings- och yrkeskarriärer. I resultatdialogerna var andelen projekt i denna kategori ungefär lika stor.

8.2.5 Övriga kategorier/studieobjekt

Forskarassistentprojektet Utbildning och intelligens (Lundahl 2007) kan främst knytas till kategorin Bedömning som fenomen. I projektet analyseras den psykometriska kunskapsproduktionen 1880–1960 som den kommer till uttryck i forskningsmaterial och lärarfackliga tidskrifter och kursprogram.

Ytterligare en studie har bäring på bedömning som fenomen. Projektet Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidens rörelsens expansion in i utbildningsvetenskap (Bohlin 2007) analyserar både expansio-nen av evidensrörelsen till nya områden och kontroversen om evidensba-serad utbildning, med referens till den ökande rutiniseringen och forma-liseringen av epistemiska procedurer. Även några av projekten (Forsberg m.fl. 2006 och Segerholm 2009) kategoriserade under styrning kan föras till denna kategori. Båda projekten är särskilt intresserade av bedömning som ett samhälleligt fenomen på både policy- och verksamhetsnivå.

Även i kategorin Elevers upplevelser och erfarenheter av bedömning finns ett antal ansökningar och några kompletterar avhandlingar. I studien Vad gör testandet med eleverna? En studie kring nationella prov i matematik (Sjöberg 2008) studeras hur traditionella matematikprov och nationella prov i matematik påverkar elevers matematikinlärning. Särskilt uppmärksammas vad detta betyder för elever som inte uppnår godkända resultat. I ett annat projekt Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall undersöker Mikael Winberg (2007) hur elever med olika förkunskaper och kunskapssyn upplever olika typer av lärande- och provsituationer, vilka situationskarakteristika som är mest betydelsefulla för olika typer av elever och hur upplevelserna är relaterade till kvaliteten på det lärda. Även Hanna Eklöfs (2006) forskarassistentpro-jekt Elevers uppfattning av och inställning till prov och tester i skolan har förts till denna kategori. Eklöf utvecklar den i avhandlingen behandlade frågan om elevers testmotivation i samband med internationella kunskapsmätnin-gar. I projektet undersöks genom intervjuer och enkäter elevers inställning till prov under sin skoltid och dess relation till elevers prestationer.

Några projekt som inordnats i kategorin elevers prestationer och resul-tat har också relevans för Bedömningsredskapens kvalitet. Det gäller såväl Christina Cliffordson (2008), Marie Wiberg (2008) och Anders Jakobsson (2008) som fokuserar olika provs validitet. Utöver dessa kan projektet Testet under lupp – Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar (Liberg 2007) sorteras in här. Med textanalytiska och statistiska metoder undersöks särskilt vad det är elever kan som enligt bedömningsmallen anses inte förstå. Mer övergripande fokuseras de kulturella drag som gestaltas genom texterna, texternas uppbyggnad och innehållsliga struktur samt hur det samvarierar med bedömningar av elevsvar. Elever med olika språklig och sociokulturell bakgrund samt kön jämförs också.

Bland UVK-projekten finns vid sidan av en ansökan som avser den tidi-gare nämnda forskarskolan i pedagogisk bedömning (Pettersson 2006) också några projekt som studerar antingen övergångar och bedömningars funktion i dessa eller kunskapsbedömningar som fenomen. Det finns också en ansö-kan som avser medel för den tidigare nämnda forskarskolan i bedöm ning.

Projekten om Övergångar fokuserar andra övergångar än avhand lingarna.

Den ena studien Övergångar i förskolan som kritiska händelser i barns liv, sär­

skilt med avseende på delaktighet och marginalisering (Garpelin 2008) avser att ge en bred belysning av övergångar: vad karakteriserar dem, vilken betydelse har de för barnen specifikt med avseende på segregering/inkludering, vilka personalens intentioner är samt hur övergångar i förskolan skiljer sig från andra övergångar, t.ex. i skolan. Ett annat projekt, Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt

perspektiv, är relaterat till elever som avslutar gymnasieskolan utan fullstän-diga betyg (Lundahl m.fl. 2009). Projektet belyser såväl individrelaterade aspekter (ungdomars upplevelser av de åtgärder som erbjuds) som socialt och regionalt relaterade aspekter (bl.a. orsaker till variationen i mängden studieavbrott mellan kommuner). Skillnaderna mellan resultatdialogerna och ansökningarna är inte stora, även om vissa variationer förekommer för de kategorier som redovisas under denna rubrik.