Undervisning, lärare, lärarutbildning och läroplaner

4 BEDÖMNINGSFORSKNING –

Tabell 4.1 AERAs Handbook of Research on Teaching.

Titel Utgåva Redaktör Årtal

Handbook of Research on Teaching 1. ed. Gage 1963

Second Handbook of Research on Teaching 2. ed. Travers 1973

Handbook of Research on Teaching 3. ed. Wittrock 1986

Handbook of Research on Teaching 4. ed. Richardson 2001

Den första utgåvan från 1963 består av fyra delar och är på totalt 1 172 sidor.

Fyra kapitel med direkt relevans för bedömning återfinns i del II Metho­

dologies in Research on Teaching. I kapitlen behandlas mättekniska frågor i relation till elevers deltagande, beteende och prestationer samt förändringar av dessa. Observationer, metoder för skattningar och test och mätningar av både kognitiva och ickekognitiva variabler beaktas. I förgrunden står hur forskare kan mäta och bedöma elevers prestationer och hur forskarna kan utveckla sina instrument för bedömning.

I 1973 års utgåva som består av 1 322 sidor finns några kapitel av intresse i två av de fyra delarna: Methods and Techniques of Research and Development och Research on Special Problems of Teaching. Precis som i den första utgåvan behandlas mätfrågor, men nu ingår även kvalitativa tekniker för insamling av data. Dessutom diskuteras lärares effektivitet utifrån kri-terier som mäter elevers lärande. Under speciella problem redovisas också forskning om undervisning för så kallade mentalt efterblivna, emotionellt störda och talangfulla elever. Här handlar det om definitioner och att inordna elever i grupper, men bedömningar som grund för differentieringen betonas inte uttryckligen.

Den tredje utgåvan från 1986 på 987 sidor består av fem delar. Av dessa är ingen uttryckligen inriktad på bedömning, men en del, Adapting teaching to differences among learners, består av fyra kapitel. Ett med samma namn, och dessutom tre som handlar om talangfulla elever, tvåspråkiga elever och specialundervisning. I en annan del finns också ett kapitel som beaktar skolans effekter i ett samhälleligt perspektiv. I kapitlet Teacher Behavior and Student Achievement på knappt 50 sidor knyts elevers lärare mer direkt till undervisningen och lärares strategier och handlingar. Därutöver finns också ett kapitel som tar upp Measurment of Teaching, som kan ses som en efter-trädare till test och prov.

Den senaste utgåvan från 2001 innehåller betydligt fler delar (åtta) än föregångarna. Den består av 1 278 sidor. Ingen del handlar enbart om

bedömning. I Methodology är t.ex. test och prov inte föremål för ett eget kapitel. I den åttonde delen Instruction finns det enda kapitlet, The Role of Classroom Assessment in Teaching and Learning, som entydigt signalerar att det handlar om bedömning . Här är det bedömning för att främja lärande som är centralt och bedömning diskuteras i relation till olika teorier för lärande.

Två utgåvor av International Encyclopedia of Teaching and Teacher Education från 1987 (Dunkin ed.) och 1995 (Anderson ed.) kan komplet-tera bilden något. Även den här handboken represenkomplet-terar en internationell bredd av forskare och forskning av relevans för lärare, undervisning och lärarutbildning, vilket är skälet till att den tagits med. De båda utgåvorna skiljer sig från varandra genom att den första, på 878 sidor, är fokuserad på forskningstraditioner om bedömning som använder strukturerade obser-vationer och frågeformulär liksom traditionella papper–penna-mätningar av elevers förmågor och prestationer. I den andra utgåvan på 684 sidor har dessa metoder kompletterats, ibland nästan helt ersatts av etnografiska fältstudier, semistrukturerade intervjuer och narrativ. Bedömning har i den senare utgåvan också en mer framträdande roll. Här finns ett avsnitt på cirka 50 sidor som särskilt behandlar bedömning. I Assessing and Evalua­

ting redovisas bland annat forskning om lärares frågor till och värderingar av elevers svar, diagnoser, test och mätningar, bedömningar i klassrummet, dokumentation, etik och betyg. Det framhålls dessutom att bedömnings-metoder skiljer sig åt inom olika områden och i förhållanden till skilda syften. Därför inkluderas frågor om bedömning även i avsnitt som handlar om t.ex. minneskunskaper, problemlösning, kreativitet, kritiskt läsande och metakognitiva aspekter.

Handbook of Research on Curriculum, publicerad 1992 (Jackson ed.), har valts för att den har fokus på läroplansforskning, ett område som är internt relaterat till bedömning. Handboken består av drygt 1  000 sidor. Även i denna ingår kapitel om bedömning. I ett kapitel om utvärdering av läro-planer och bedömning definieras inledningsvis skillnaden mellan assess-ment och evaluation. Assessassess-ment ses som bedömningar som tar fasta på enskilda elevers prestationer medan evaluation knyts till utvärderingen av en specifik läroplan eller ett program. Samtidigt framhålls hur de alltmer sammanfaller när aggregerade data för individer används tillsammans med andra indikatorer för utvärdering av utbildningssystem. Utvärderingens nära koppling till teströrelsen betonas. Sex olika motiv för bruk av test lyfts fram. Test har omväxlande använts för att fatta beslut om förändringar av klassificering av elever, skolorganisationen, utbildningsprogram, tid för olika skolämnen, metoder för undervisning och strategier för kontroll. Testen har också använts för att utvärdera hur effektiva lärarna är. Under 1960- och

1970-talen växer ett intresse för mål, input, processer och både avsiktliga och icke avsiktliga utfall fram och därmed sker också en förskjutning mot kvalitativa ansatser. Med 1980-talet vänds uppmärksamheten åter mot out-put och indikatorer och standardiserade kvantitativa metoder hamnar på nytt i förgrunden.

I bedömningar av enskilda elever identifieras i ett längre historiskt per-spektiv en rörelse från praktiska och muntliga examinationer, med fokus på kvalitativ ranking, mot uppsatser och skriftliga prov som betonar kvan-titativa resultat som provpoäng och senare betyg. Även betydelsen av ny teknik lyfts fram. I ett läroplansteoretiskt perspektiv skiljer man på den avsedda och den av elever erfarna och uppnådda läroplanen. Bedömningar av enskilda elevers prestationer ses som en intern aspekt av läroplanen och en att lärarnas viktigaste och mest komplexa uppgifter. Det är emellertid en uppgift som författarna menar behöver uppmärksammas i större omfatt-ning. Inte minst med tanke på den maktutövning som bedömningen är ett uttryck för.

Despite the centrality of assessment in teaching we know relatively little about the actual practice of teachers in schools. /…/

A preoccupation with the technical refinement /…/ has meant that other major issues in as-sessment have received relatively little attention – issues such as the role of assess-ment in the work of the school: the effects of using standardized tests; an examination of teachers’ informal methods of assessment: and the assessment of equally important, if more elusive, noncognitive variables. (Madaus & Kellaghan 1992, s. 126–127)

I det andra kapitlet som är relevant för bedömning beaktas differen tiering och dess konsekvenser för elevers möjligheter, prestationer och menings

-skapande.