Utvärdering, policy, utveckling och sociologi

1970-talen växer ett intresse för mål, input, processer och både avsiktliga och icke avsiktliga utfall fram och därmed sker också en förskjutning mot kvalitativa ansatser. Med 1980-talet vänds uppmärksamheten åter mot out-put och indikatorer och standardiserade kvantitativa metoder hamnar på nytt i förgrunden.

I bedömningar av enskilda elever identifieras i ett längre historiskt per-spektiv en rörelse från praktiska och muntliga examinationer, med fokus på kvalitativ ranking, mot uppsatser och skriftliga prov som betonar kvan-titativa resultat som provpoäng och senare betyg. Även betydelsen av ny teknik lyfts fram. I ett läroplansteoretiskt perspektiv skiljer man på den avsedda och den av elever erfarna och uppnådda läroplanen. Bedömningar av enskilda elevers prestationer ses som en intern aspekt av läroplanen och en att lärarnas viktigaste och mest komplexa uppgifter. Det är emellertid en uppgift som författarna menar behöver uppmärksammas i större omfatt-ning. Inte minst med tanke på den maktutövning som bedömningen är ett uttryck för.

Despite the centrality of assessment in teaching we know relatively little about the actual practice of teachers in schools. /…/

A preoccupation with the technical refinement /…/ has meant that other major issues in as-sessment have received relatively little attention – issues such as the role of assess-ment in the work of the school: the effects of using standardized tests; an examination of teachers’ informal methods of assessment: and the assessment of equally important, if more elusive, noncognitive variables. (Madaus & Kellaghan 1992, s. 126–127)

I det andra kapitlet som är relevant för bedömning beaktas differen tiering och dess konsekvenser för elevers möjligheter, prestationer och menings

-skapande.

Tabell 4.2 Handböcker med fokus på utbildningens policy, utvärdering, utveckling och sociologi.

Titel och redaktör Förlag År

INTERNATIONAL HANDBOOK OF EDUCATIONAL EVALUATION

Kellaghan & Stufflebeam Kluwer 2003

INTERNATIONAL HANDBOOK OF EDUCATIONAL POLICY

Bascia, Cumming, Datnow, Leithwwod & Livingstone SpringerLink 2005

INTERNATIONAL HANDBOOK OF SCHOOL EFFECTIVENESS AND IMPROVEMENT

Townsend m.fl SpringerLink 2007

HANDBOOK OF THE SOCIOLOGY OF EDUCATION

Hallinan SpringerLink 2006

Handboken om utvärdering består av två delar som tar upp perspektiv på utvärdering och utvärderingspraktiker. Perspektiven presenteras under de fem huvudområdena teori, metod, användning, profession och social kon-text. Utvärderingspraktiker diskuteras i relation till fem typiska objekt för utvärdering: elever, personal, program, skolor och utbildningssystem. Alla dessa sektioner har på olika sätt relevans för bedömning. Men av särskilt intresse för bedömning med grund i elevers prestationer är sektionen New and Old in Student Evaluation. I den finns fyra kapitel som redovisar forsk-ning om psykometriska principer vid bedömforsk-ningar av elevers förmågor och prestationer, bedömningar i klassrummet, alternativa former för bedöm-ning och externa examinationer. Dessutom finns en sektion som analyserar hur utvärdering griper in i och formar relationerna mellan olika nivåer i ett utbildningssystem. I detta sammanhang redovisas forskning om nationella system för kontroll och utvärdering samt internationella jämförande kun-skapsmätningar.

I handboken om utbildningspolicy finns tre för våra syften relevanta kapitel. Ett handlar om internationella jämförande test som incitament i storskaliga utbildningsreformer med grund i så kallad evidensbaserad policy och praktik. I ett annat kapitel fokuseras statliga interventioner som metod för överförande av ansvar. Tre sätt att undvika ickeproduktiva effekter av

”accountabilitypolicy” lyfts fram. De handlar om att utveckla redskap för bedömning som kan fånga alla utbildningens mål (sociala, emotionella och kognitiva), att använda data av hög kvalitet som underlag för beslut och

att utveckla nya attityder gentemot misslyckanden. Attityder som betrak-tar misslyckanden som en väsentlig aspekt av lärande. I ett kapitel om bedöm ning betonas vikten av att skilja mellan olika syften och att anpassa formerna och innehållet i bedömningen därefter. Författarna till kapitlet menar också att det inte är fråga om några enkla val. Olika typer av bedöm-ningar har sin grund i ”different underlying conceptions of knowledge and of learning” (Gipps & Cumming 2005 s. 695). De fortsätter med att kon-statera att det mångtydiga fenomenet ”assessment” kan beskrivas som ett kontinuum med psykometriska och testmätningsmodeller i den ena änden och tolkande konstruktivistiska modeller för bedömning i den andra inklu-sive en ny variant av den senare, bedömning för lärande, i vilken bedömning är en inneboende aspekt av lärandeprocessen.

I den 2007 publicerade International Handbook of School Effectiveness and Improvement betonas relationen mellan forskning, policy och praktik. Forsk-ningen om framgångsrika skolor innefattar data om utfallet för enskilda elever. Trots detta är bedömningens innehåll eller mätningen av det inte en huvudfråga. Men i ett kapitel framhålls vikten av att problematisera det som händer mellan input och output, den så kallade svarta lådan. Den under 1980-talet dominerande femfaktormodellen för framgångsrika skolor be tonade skolans ledarskap, fokusering på undervisning, klimat som främ-jar lärande, lärare med höga förväntningar och regelbunden uppföljning och utvärdering av elevers prestationer. Modellen har sedan dess utvecklats, men fokuseringen på skolnivån, och i mindre utsträckning klassrummet och läraren och eleverna, är densamma. Vad denna forskning hitintills visat är emellertid att det främst är eleven, läraren och klassrummet som är avgö-rande för elevens läavgö-rande. Att utveckla kunskap om denna påverkan ses som en viktig uppgift för den framtida forskningen.

Handboken från 2006 som redovisar utbildningssociologisk forskning är indelad i sex sektioner och 24 kapitel. I sektionen teoretiska och metodolo-giska orienteringar handlar ett kapitel om skolans effekter. Dessutom finns ett kapitel som behandlar klassrumsprocesser och elevers prestationer. Sek-tionen The Study of School Outcomes rymmer flera kapitel som är relevanta för bedömning. Några handlar om relationen mellan skola och arbetsliv. Ett kapitel tar upp differentieringen av elever och innehåll samt social strati-fiering. I ett annat kapitel diskuteras skolans betydelse för elevers livschan-ser, bland annat med referens till elevers betyg och examina. Genom denna forskning har kritiska frågor om jämlikhet och demokrati riktats mot sys-temen för utbildning sett utifrån elevers olika bakgrund och erfarenheter.

Inom utbildnings-sociologin används testresultat, betyg och examina för att analysera relationen mellan skolan och andra samhälleliga institutioner.

Den empiriska traditionen är stark och bruket av longitu-dinella databaser

vanligt. Mot den bakgrunden framhålls betydelsen av att utveckla valida och reliabla data som tar hänsyn till utbildningens alla mål.