Befogenheter kopplade till bearbetningskoncessionen

Bearbetningskoncession avser som nämnts alltid ett bestämt område inom

vilket koncessionshavaren har en principiell rätt att undersöka och bearbeta

fyndigheter som omfattas av koncessionen.. Koncessionen medför dock

ing-en utökad rätt till området i förhållande till ding-en rätt som följer med

under-sökningstillståndet.

De befogenheter som följer med bearbetningskoncession framgår av 5

kap. 1 § minerallagen. Här anges att koncessionshavaren inom

området har rätt att bedriva undersökningsarbete, utvinna

koncessions-material, tillgodogöra sig koncessionsmaterial samt utföra med bearbetning

sammanhängande verksamhet.

716

För rätten att påbörja bearbetning och

där-med sammanhängande verksamhet som ska ske i dagen krävs, förutom

kon-cession, att mark anvisats för dessa ändamål.

717

Den rätt som prospektören

erhåller genom koncessionen gäller dock bara gentemot markägaren eller

den som annars har rättigheter till marken. Detta innebär att verksamheten

även kan behöva tillstånd enligt annan lagstiftning.

5.4.2.1 Befogenhet att utföra undersökningsarbete

Som utgångspunkt medför koncessionen enligt 5 kap. 3 § minerallagen bara

befogenhet att utföra undersökningsarbeten beträffande sådana mineral som

omfattas av koncessionen. I de fall ingen annan har tillstånd eller koncession

inom koncessionsområdet medför koncessionen även en rätt att, med

undan-tag för olja, gasformiga kolväten och diamant, undersöka

koncessionsmine-ral vilka inte omfattas av koncessionen. Paragrafens avfattning gör det dock

oklart om det räcker med att någon annan har tillstånd eller koncession inom

området för att utsläcka rätten att undersöka andra koncessionsmineral eller

om rätten bara bortfaller för just de specifika mineral som omfattas av någon

annans tillstånd eller koncession. Inte heller lagens förarbeten utvecklar

närmare hur bestämmelsen ska förstås. De befogenheter som följer med

rät-ten att undersöka med stöd av en koncession tycks vara desamma som följer

med rätten att undersöka med stöd av ett undersökningstillstånd. Stöd för att

så är fallet framgår dels av 5 kap. 3 § andra stycket minerallagen och dels av

1 kap. 3 § första stycket.

716

I proposition 2004/05:40 s. 26 anges att koncessionshavaren genom koncessionsbeslutet förvärvar rätten till mineralfyndigheten. Bland annat Undén är av en annan uppfattning och menar att äganderätten till mineralen uppstår genom ockupation vid själva brytningen (Undén (1995) s. 77). Konstateras kan också att det saknas stöd i minerallagen för den uppfattning som uttrycks i propositionen.

717

173

Eftersom en bearbetningskoncession som huvudregel meddelas för 25 år,

enlig 4 kap. 7 § minerallagen, innebär detta att koncessionshavaren avseende

koncessionsområdet som regel har ett 25 årigt undersökningstillstånd.

5.4.2.2 Befogenhet att utvinna och tillgodogöra sig koncessionsmaterial

Någon vägledning för hur begreppen utvinning och tillgodogörande ska

för-stås lämnas varken i lagen eller i dess förarbeten. I minerallagens proposition

nämns endast att den föreslagna lydelsen av 5 kap. 1 § motsvarar 6 kap. 3 § i

1974 års gruvlag och 32 § första och andra stycket i 1974 års lag om vissa

mineralfyndigheter. De båda begreppen förekommer visserligen i 1974 års

gruvlagstiftningar, men inte heller i dessa lagar eller förarbeten lämnas

nå-gon förklaring till hur lagstiftaren menat att begreppen skulle tolkas.

718

I

1938 års gruvlag, till vilken 1974 års förarbeten hänvisar i denna fråga,

an-vändes begreppen bryta och tillgodogöra, vilka dock enligt Delin betyder

samma sak som bearbeta.

719

Även i såväl 1884 års gruvstadga som i 1855 års

gruvstadga används begreppen bearbeta och tillgodogöra. Delin skriver

också att med bearbetning av en fyndighet avses detsamma som ”att idka

gruvdrift”

720

. Värt att notera i detta sammanhang är att begreppet gruvdrift

redan i 1938 års gruvlag enligt Digman omfattade som ”allt det förfarande

som avser brytning, uppfordring, sovring och produkternas vidare

behand-ling på mekanisk väg i avsikt att göra dem mera lämpade för förädbehand-ling”

in-klusive anrikning.

721

Delin tycks ha tagit del av Digmans resonemang då han

i sin kommentar till minerallagen skriver att beträffande tolkningen av

be-greppet bearbetning är ingen ändring åsyftad i förhållande till äldre rätt.

Där-efter skriver han att ”[t]ill bearbetning torde sålunda hänföras, förutom själva

brytningen, allt det förfarande som avser uppfordring, sovring och malmens

vidare behandling på mekanisk väg vid gruvan i avsikt att göra den mera

lämpad för förädling. Dit torde också räknas anrikningsverk som uppförts i

direkt anslutning till en gruva och huvudsakligen avser att anrika endast

denna gruvas produkter”.

722

Den definition av begreppet bearbetning som

såväl Digman som Delin och även vissa förarbeten tycks ställa sig bakom

kan också sägas vara förenlig med begreppets språkliga innebörd.

När det gäller begreppet tillgodogörande lämnar inte heller lagen eller

dess förarbeten någon explicit förklaring till hur detta ska förstås. Indirekt

framgår dock av propositionen att det handlar om att med äganderätt ta

egendomen i anspråk.

723

Begreppet kan alltså sägas utgöra det rättsliga stödet

718

Se till exempel 6 kap. 1 § gruvlagen och 16 § lag om vissa mineralfyndigheter.

719Delin (1977) s. 31. Även Digman anser att begreppet bryta i allmänhet betyder detsamma som bearbeta (Digman (1953) s. 73).

720

Delin (1977) s. 31.

721Digman (1953) s. 235 och 301. Digman har hämtat definitionen från 1924 års gruvlagstift-ningssakkunniga (se SOU 1924:16 s. 144).

722

Delin (1996) s. 116.

723 Se till exempel författningskommentaren till 5 kap. 6 § minerallagen i proposition 1988/89:92.

174

för rätten att ta annans egendom och göra den till sin utan att drabbas av i

alla fall straffrättsliga påföljder.

Några andra av fastighetens tillgångar än de som anges i 5 kap. 4-6 §§ ger

koncessionen inte koncessionshavaren rätt att tillgodogöra sig. Om till

ex-empel träd behöver fällas för att komma åt mineralfyndigheten får

koncess-ionshavaren inte tillgodogöra sig dessa.

724

Däremot tillfaller markens

fram-tida avkastning koncessionshavaren eftersom om inget annat bestämts

inne-fattar den ersättning markägaren erhåller för skada och intrång bland annat

ersättning för förlust av framtida avkastning.

725

5.4.2.3 Befogenhet att utföra med bearbetning sammanhängande

verksamhet

Den sista av de befogenheter som framgår av 5 kap. 1 § minerallagen är

rätten att utföra med bearbetning sammanhängande verksamhet. Frågan är

vad som kan anses utgöra sammanhängande verksamhet? Lagtexten lämnar

ingen annan vägledning än att det måste handla om verksamhet som på

nå-got sätt kan sägas höra ihop med bearbetning. I propositionen till

mineralla-gen nämns visserlimineralla-gen att anläggande av anrikningsverk, vägar byggnader

och liknande anläggningar kan ses som exempel på verksamheter vilka har

samband med bearbetning, men frågan är i vilken utsträckning uttalandet kan

ses som vägledande för tolkningen av begreppet sammanhängande

verksam-het? Tveksamheten uppstår eftersom exemplifieringen inte sker i samband

med diskussionen rörande innehållet i 5 kap. 1 § första stycket, vilket är det

stycke där begreppet sammanhängande verksamhet förekommer, utan i

an-slutning till diskussionen angående innehållet i andra stycket och begreppet

annat ändamål. Delin menar att ledning för hur begreppet ska tolkas kan

hämtas från bestämmelsen om markanvisning i 1974 års gruvlag.

726

Inmutaren har rätt att få sig anvisad mark för gruvdriften och därmed

sam-manhängande verksamhet, såsom för uppförande av byggnad eller annan

anläggning eller för väg, transportbana eller ledning eller för uppläggande

av malm samt varp och andra avfallsprodukter.

Lagtextens utformning ger intryck av att de verksamheter som räknas upp

avser att utgöra exempel hänförliga till såväl gruvdrift som till därmed

sam-manhängande verksamhet. Även Delin tycks ha uppfattat lagrummet på detta

sätt. Bland annat anser han att en byggnad vilken är uppförd i direkt

anslut-ning till gruvan och i vilken anrikanslut-ning sker hör till gruvdriften medan en

masugnsbyggnad eller kontors- och bostadsbyggnader är hänförliga till

verk-724

Delin (1996) s. 180.

725Delin (1996) s. 143 och 165.

726

175

samhet som sammanhänger med gruvdriften.

727

Arbetarbostäder i direkt

an-slutning till gruvan torde i dag knappast förekomma, däremot kan det röra

sig om andra typer av byggnader avsedda för arbetstagarna såsom

omkläd-ningsrum och matserveringar. Gränsen mellan gruvdrift och därmed

sam-manhängande verksamhet framgår något tydligare om gruvdrift byts ut mot

bearbetning, vilket enligt Delin låter sig göras då det rör sig om två

syno-nyma begrepp. Att hänföra anrikning till en del av själva bearbetningskedjan

torde för de flesta framstå som naturligt medan den verksamhet som sker i

omklädningsrum och lunchserveringar inte lika naturligt kan sägas vara en

del av denna kedja.

En annan fråga som lagtexten inte direkt besvarar är om en beviljad

kon-cession ger befogenhet att utföra sammanhängande verksamhet utan att

arbetning samtidigt utförs? Vid en första anblick kan det tyckas som att

be-arbetning är en nödvändig förutsättning för att sammanhängande verksamhet

ska få utföras. Denna tolkning är naturlig om fokus läggs vid att det ska vara

fråga om en verksamhet som hänger samman med bearbetning. Enligt min

mening är det dock fullt möjligt att i stället fokusera på om verksamheten

som sådan kan sägas naturligen hänga samman med bearbetning. Med det

senare synsättet skulle det alltså räcka med att det var fråga om en

verksam-het som till sin typ kan hänga samman med bearbetning. Visst stöd för detta

synsätt ger rättsfallet NJA 1912:9, där Högsta domstolen hade att ta ställning

till huruvida en gruvinnehavare som innehade flera intill varandra liggande

utmål hade rätt att inom ett av utmålen uppföra byggnader som

huvudsaklig-en avsåg att betjäna verksamhethuvudsaklig-en inom ett av de andra utmålhuvudsaklig-en. Högsta

domstolen kom fram till att byggnaderna erfordrades för gruvdrift och att de

huvudsakligen tjänade driften inom ett annat utmål inte hade någon

bety-delse.

In document Rätten till mineral: en studie om befogenheter och legala inskränkningar i äganderätten till fastighetens beståndsdelar (Page 174-177)