Kön Kön
Tot. Män Kvinnor Tot. Män Kvinnor
E-post, (e-mail) 29 25 32 33 29 38 Läst någon dagstidning 10 9 11 12 10 13 Läst någon populär- eller
facktidskrift 1 1 1 1 Lyssnat på radio 6 6 6 7 7 6 Tittat på något tv-program 3 5 2 4 5 2 Tagit del av nyheter i någon
särskild nyhetstjänst 3 5 2 4 5 2 Tittat på film/korta videoklipp 12 15 8 13 17 10 Lyssnat till musik 26 25 26 30 29 30 Laddat ner musik, film, tv-
eller radioprogram 8 12 3 9 14 4 Spelat spel 24 38 10 28 43 12 Tagit del av någon blogg 10 4 16 12 5 18 ”Messenger” 65 56 74 75 64 86 Deltagit i annat diskussions-
forum eller chat-grupp 11 10 11 12 12 13 Sökt fakta/information 25 23 27 29 27 31 Uträttat bankärenden 1 1 1 1 1 2 Beställt varor/bokat resor 1 1 1 1 2 1
IP-telefoni 0 1 0 1
Annan användning 7 6 8 8 7 9 Antal – n 291 146 145 253 128 125
Tabell 17. Denna tabell har Nordicom hjälpt mig med och är en bearbetning av deras Internetbarometer 2007. Användningsområden i befolk-ningen 14-17 och bland användare 14-17 år oavsett plats en ge-nomsnittlig dag 2007 %)98
Man konstaterar, i likhet med resultaten i min egen undersökning, att flickor chattar (kallas Messenger i rapporten) och pojkar spelar på Inter-net. Däremot har man inte med Bilddagboken/Community/Social webb som ett alternativ. Man kallar pojkarnas användning av Internet
konsum-tion (spela spel och titta på videoklipp). E-post används i liten utsträck-ning av yngre.
Tillgången till Internet är över 90 % i åldersgruppen 15 – 45 år. 86 % av 15 – 24-åringarna har använt Internet en vanlig dag.
Den stora skillnaden mellan Internetbarometern och resultaten i min egen undersökning, är antalet timmar man använder Internet. I min egen undersökning ligger genomsnittet på 22,9 timmar per vecka (flickor 19,8, pojkar 26,7) medan Internetbarometern har 11,2 timmar per vecka för 14
98 Anm: Andelen internetanvändare oavsett plats bygger på en sammanvägning av andelen användare i hemmet, andelen användare på arbete/skola samt andelen användare på annan plats en genomsnittlig dag.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
96
– 24 åringarna och 5 timmar för 9 – 14 åringarna. Det kanske finns an-ledning att tro att just 14 – 17-åringarna (som då finns med i åldersgrup-pen 14 – 24 år) är högkonsumenter, men det kan knappast förklara hela skillnaden.
UNGAR & MEDIER 2008
Medierådets studie Ungar & medier 2008 bygger på en postal enkätun-dersökning som genomfördes 3 mars till 19 maj 2008. I unenkätun-dersökningen har 1000 personer tillfrågats i fyra kategorier (totalt 4000 personer); yng-re barn 9 – 12 år, äldyng-re barn 12 – 15 år (inga 16-åringar har undersökts men kategorin heter 12 – 16 år) samt föräldrar till barn i åldrarna 9 – 12 år respektive 12 – 15 år. Svarsfrekvensen har varit 69 % i barngruppen och 70 % i föräldragruppen. Endast 21 % av de tillfrågade barnen (9 – 15 år) har varit 14 år eller äldre (ca 290 personer).
I denna studie, Ungar och medier 2008, har 50 % av barnen som är mellan 12 – 16 år en egen dator på sitt rum (jämfört med att 67 % av de tillfrågade angav att de hade tillgång till en egen dator eller en dator son
nästan bara de själva använde i den undersökning som jag genomfört). 62 % använder Internet varje dag i denna grupp och 96 % har en egen mobiltelefon. Internet och kompisar är det man vanligen ägnar sig åt ef-ter skolan och dessa siffror är lika höga för 12 – 15-åringarna. 62 % an-vänder Internet varje dag och ytterligare 25 % bland 12 – 15 åringarna använder Internet mer än var annan dag i genomsnitt. Man konstaterar att tevetittandet sjunkit och ställer sig frågan om detta kan bero på att ung-domar kanske inte ser på tevetittande på nätet som just tevetittande.
Man konstaterar vidare att chattandet och spelandet på nätet har ökat men redovisar inga könsskillnader här.
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
97
Figur 8. Barnen tillfrågades: Om du tänker på en vanlig dag, på din fritid, ungefär hur länge brukar du använda Internet? Inget, mindre än 1 timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar eller 5 timmar eller mer per dag? I denna graf har svarsalternativen översatts till timmar per vecka för att enklare kunna jämföras med resultaten i min egen studie.
Jan Christoffersson som ansvarat för undersökningen på Medierådet, säger att det inte går att se några könsskillnader i materialet, vilket, me-nar han, till viss del bero på att man skiljt ut spelandet från internetan-vändandet.
En intressant detalj är att bland de yngre barnen är det betydligt fler flickor som använder Internet. Totalt för hela undersökningen (9 – 15 år) är det 94 % av flickorna mot 89 % av pojkarna som använder Internet. I åldersgruppen 12 – 15 år är skillnaden mindre vilket tyder på att flickor-na Internet-debuterar tidigare.
Samtliga Flickor Pojkar
Chatta 73 81 65
Titta på klipp på t.ex. YouTube 70 64 76
Spela spel 65 54 76
Vara på sajter, t.ex. Lunarstorm 40 54 24 Göra läxor och skolarbeten 34 39 28 Ladda ned musik, flm, spel etc. 27 23 32
Mejla 21 26 15
Söka information om annat än skolarbete 20 17 24 Lägga ut egna texter och bilder 13 20 6 Köpa/handla/betala för saker med sms 1 1 1
Tabell 18. Tabell hämtad från medierådets undersökning Ungar & medier 2008 – här i bearbetat skick: Vad gör du på Internet (fler svar kan anges och åldersgruppen är 9 – 15 år)
Ungar & Medier 2008: Internetanvändning 12 - 15 år
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 12 - 15 år 4 25 40 19 10
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
98
SVENSKARNA OCH INTERNET
Den forskning som World Internet Institute bedriver i Sverige bekostas till stor del av .SE. I de respektive länderna, idag 26 till antalet, bekostas undersökningarna av olika lokala organisationer. En stor del av de frågor som ställs i dessa enkäter är gemensamma, vilket gör att undersökning-ens resultat kan jämföras mellan de deltagande länderna. I Sverige till-frågas årligen ca 2000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.
Av resultaten i undersökningen Svenskarna och Internet 2008 framgår hur åldersgruppen 12 – 25 år är den mest aktiva delen av befolkningen när det gäller internetanvändning. I denna grupp säger sig över 80 % an-vända Internet dagligen (jämfört med 58 % i hela befolkningen) och yt-terligare 10 % anger 1 – 3 dagar i veckan.
Av den statistik som publicerats framgår inte hur många timmar i veckan som just ungdomar använder nätet; däremot anges att inkomst-gruppen med en årsinkomst på 0 – 200.000:- använder nätet 14,6 timmar per vecka.99
WII fokuserar mycket på den utveckling som sker, i kvantitativa mått räknat, kring spridningen av internetanvändningen. Följande tabell visar tydligt hur internetanvändningen på kort tid gått ner i åldrarna:
När började dagens 12-15
åringar använda Internet? När börjar man 2008 an-vända Internet?
3 år 0% 21% 4 år 1% 28% 5 år 2% 52% 6 år 4% 70% 7 år 13% 76% 8 år 30% 80% 9 år 46% 94% 10 år 74% 94% 11 år 86% 98% 12 år 95% 98% 13 år 99% 99% 14 år 99% 99%
Tabell 19. Tabell hämtad från WII – Svenskarna och Internet 2008: När börjar barnen använda Internet? Spridning idag jämfört med några år bakåt.
99 I denna grupp bör rimligen en majoritet av unga finnas med – tillsammans med deltidsarbetande, arbetslösa, hemmafruar, pensionärer och bidragstagare.
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
99
Slutsatser
Det mest påtagliga resultatet i min egen undersökning är att responden-ternas användning av nätet uppvisar stora könsskillnader och att de som deklarerat att de som är mer blyga och mindre sociala än sina klasskam-rater ändå inte, mer än på ett marginellt sätt, använder nätet på annat sätt.
Till stor del bekräftas också denna könsskillnad i Internetbarometer 2007 och i Ungar & medier 2008; även om det uttrycks på ett annat sätt än här.
Att det inte gick att skilja ut de som uppgav att de var mer blyga och mindre sociala än sina klasskamrater, när denna grupp jämfördes med andra i hur de använde eller hur de såg på nätet, tyckte jag ändå var för-vånande. Här finns, som framgår av resultatkapitlet, egentligen inga tyd-liga samband alls. Kanske kan det förklaras av att den kropp vi i den fy-siska världen alltid har med oss, vår längd, utseendet, frisyren, den gnäl-liga dialekten, bristerna i att kunna ge snabba repliker etc, får mycket mindre betydelse, eller helt andra betydelser, i kommunikationen i me-dierad form.
Den mest påtagliga skillnaden mellan de resultat som framkommit i den undersökning som jag presenterat i den här studien, jämfört med de tre andra studier jag tagit upp i detta kapitel, är ändå den tid man spende-rar på nätet. Vid kontakt med Jan Christoffersson på Medierådet och Ul-rika Facht på Nordicom framkom att frågorna i deras undersökningar var helt annorlunda ställda. Medierådets fråga redovisas i rapporten och där uppmanades respondenten att placera sig själv i en av fem kategorier (Inget, mindre än 1 timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar eller mer än 5 tim-mar per dag). I Internetbarometer 2007 ställdes istället frågan – Hur länge använde du Internet igår (där respondenten placerades i en inter-vallskala – 30-minutersintervaller och där genomsnittet togs fram genom centralmåttet i varje intervall: 15, min, 45 minuter etc.) Självklart har metoden att fråga respondenterna kunnat påverka resultatet och det leder självklart också till en intressant metoddiskussion.
Samtidigt är det lätt att konstatera att det för var dag blir allt svårare att mäta tiden på nätet. Om man tittar på ett teveprogram som Andra
avenyn eller på Play Rapport och gör det över nätet eller om man har en Internetradio i köket; använder man då Internet?