90 …och inga jämförelser i övrigt! :-)
91 Hur urvalet ser ut och de begränsningar som finns i det möjliga urvalet redovisas i föregående kapitel.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
76
217 enkäter från 9 klasser i grundskolan har använts.
• Skranta skola i Karlskoga – 74 elever i tre klasser, åk 7, 8 och 9 • Önstaskolan i Västerås – 26 elever i en klass, åk 9
• Stjärnehovsskolan i Gnesta – 42 elever i två klasser, åk 8 och 9 • Tunaskolan i Luleå – 20 elever i en klass, åk 7
• Altorpskolan i Herrljunga – 55 elever i två klasser, åk 8 och 9 Eftersom undersökningen gjordes kring nyåret 2007/2008 visar åldern, med några få undantag, också motsvarande skolår; 13 år motsvarar årskurs 7 och så vidare. Gränsen mellan 15 och 16 år beskriver på så sätt också gränsen mellan grundskola och gymnasium; endas tre 16-åringar gick i grundskolan.
Figur 2. Fördelning på ålder och kön (F = female och M = male) i den undersökta gruppen. Procent av samtliga undersökta. 92
I åldersklasserna 15, 16 och 17 finns en klar snedfördelning mellan kö-nen och betydligt fler flickor har undersökts i dessa åldersklasser. Sned-fördelningen kan i någon mån förklaras av vilket gymnasieprogram de undersökta eleverna går, men för årskurs nio finns ingen sådan förklar-ing. På grund av denna snedfördelning hålls därför könen isär vid beräk-ningarna, men också för att eventuella skillnader mellan könen skall framgå.
92 I graferna anges kön med F för flickor/tjejer/kvinnor och M för pojkar/killar/män. Se vidare inledningskapitlet. 0 5 10 15 F 4,3 10,5 12,5 13,9 12,7 0,9 0,2 M 0,5 4,5 10,9 7,5 11,1 8,9 0,9 0,7 12 13 14 15 16 17 18 19
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
77
F - flickor M - pojkar Total
Antal 119 103 222 Grundskola % av totalt 27,0 % 23,4 50,5 % Antal 123 95 218 Gymnasium % av total 28,0 % 21,6 49,6 % Antal 242 198 440 Total % av total 55 % 45 % 100 %
Tabell 2. Antal, och procentuell fördelning av totalt antal, flickor och poj-kar på grundskola och gymnasium
BORTFALLET INTE KÖNSNEUTRALT
När inmatningen av enkäterna i SPSS började blev det uppenbart att det externa bortfallet, de enkäter som inte gick att använda, inte var helt könsneutralt. Genom att respondenterna själva i första frågan angivit kön, visade det sig att nästan alla som inte fullföljt ifyllandet av enkäten, eller har angivit nonsenssvar, var pojkar. Nästan allt bortfall av den typen här-rör dessutom från grundskolan. Det går därför inte att behandla bortfallet som ett genomsnitt av de övriga svaren. Detta bortfall kan således också marginellt ha påverkat resultatet och alla tolkningar, hur tydliga de än är. Resultaten måste därför tolkas med reservation för de ca 5 % av enkäter-na som inte kunenkäter-nat användas i studien. Även om det kan tyckas vara osannolikt, kan exempelvis dessa uteblivna svar representera de som inte har tillgång till nätet hemma.
Orsakerna till att inte alla ungdomar velat fylla i enkäten kan givetvis i någon mån också bero på enkätens utformning. Inte minst längden på enkäten kan säkert vara avgörande.
BORTFALL PÅ ENSKILDA FRÅGOR
På de inledande två sidorna finns ett mycket litet internt bortfall (under ca 5 %) på alla frågor, med undantag för antalet personer man har SMS-kontakt med per vecka. Vid diskussion med några av lärarna menade man att just detta bortfall kan bero på att många idag inte gör skillnad på om man ringer till någon eller om man SMS-ar.
På de avslutande frågorna ökar dock bortfallet. Flera lärare som hjälpt till med enkäten, påpekade att det hos vissa fanns en viss tidsnöd mot slutet. Det är säkert inte helt otänkbart att intresset att fylla i enkäten av-tog mot slutet eller att de två avslutande frågornas konstruktion var för komplicerad för några.
Det interna bortfallet, alltså bortfallet på enskilda frågor, eller n-värdet, antalet som svarat på en enskild fråga, redovisas tillsammans med resultatet i tabellerna nedan.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
78
GENERALISERBARHET OCH RESULTATBESKRIVNING
I den redogörelse som finns i det här kapitlet görs inga anspråk på gene-raliserbarhet. Alla utsagor om ungdomarnas bruk av nätet etc, gäller här strikt och enbart den undersökta gruppen. Alla kopplingar till andra un-dersökningar och eventuella mera generella slutsatser återfinns i de reste-rande kapitlen.
De olika variabelvärden som jämförts visas genom sifferhänvisningar som återfinns i enkäten, exempelvis [4.53] för Antalet personer jag har
inlagda i mobilen.93Se vidare bilagan i slutet av denna skrift där enkäten finns återgiven.
Eftersom medelvärdet inte sällan skiljer sig starkt från medianvärdet när olika variabelvärden redovisas, anges vanligen båda dessa värden. Speciellt gäller detta förhållande värden som inte har en tydlig normal-fördelning, exempelvis antal timmar på nätet, antal kontakter inlagda i mobilen, MSN etc.
I redovisningen av några variabelvärden som bygger på likertskalor har även spridningsmått redovisats.
Tid har omvandlats vid inmatningen i SPSS till decimaltimmar.
RESPONDENTERNA
3,2 % av respondenterna hade inget bredband i bostaden. 67 % hade till-gång till en egen dator eller en dator son nästan bara de själva använde. Följande tabeller beskriver den undersökta gruppen i relation till den genomsnittliga tid de använder nätet en vanlig vecka; kön [1.1] och [5], ålder [1.2] och [5] samt gymnasieprogram [2.2b] och [5].
F – flickor M – pojkar Båda könen
N 242 198 440
Bortfall 12 11 23
n 230 187 417
Medelv. - Tid på nätet/v 19,8 26,7 22,9 Median - Tid på nätet/v 16,25 23 19,5
Tabell 3. Antalet undersökta flickor och pojkar och deras uppgifter om användning av nätet en vanlig vecka december 2007 eller ja-nuari 2008
Flickorna i undersökningen har en genomsnittlig användning av nätet per vecka som är 26 % lägre än pojkarnas.
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
79
Ålder Tid/v Medelv. n Std. avv. Tid/v Median13 15,5 36 12,8 12,5
14 23,7 89 16,1 21
15 21,2 85 18,3 17
16 25,3 106 16,5 22
17 22,5 90 15,6 20,5
Tabell 4. Medelvärdet för respektive årsklass (där n är större än 10) för antalet timmar man spenderar på nätet.
Gymnasieprogram Medelv. Tid/v n Std. avv. Median Tim/v
Samhällsv 15,9 45 12,7 13,0 Handels 23,2 12 13,6 22,5 Natur 24,6 42 17,9 21,5 Teknik 26,6 14 16,6 23,5 Media 28,5 86 17,2 27,0 Total 24,6 206 17,0 21,7
Tabell 5. Tabell som visar de i undersökningen största gymnasiepro-grammen (där n > 10) och medelvärdet, standardavvikelse och median för den tid de spenderar på nätet på sin fritid. I Total är alla medräknade.
Nästa tabell beskriver den undersökta gruppens bostadsort och bostads-förhållanden i relation tid de spenderar på nätet enligt ovan; [3.1] och [3.2] i relation till summan av [5].
Bostadsort Typ av boende
landet by mindre stad lite större stad villa lägenhet
Medelv. 20,3 23,4 25,6 22,3 22 26 Median 15,5 19 25,5 18,65 18 23 n 77 90 100 148 345 59 Andel 18 % 22 % 24 % 36 % 85% 15 %
Tabell 6. Bostadsort och bostadstyp i relation till deklarerad tid på nätet under en vecka.
Den tid de undersökta ungdomarna använder nätet per vecka varierar mycket. Följande graf visar också på en tydlig skillnad mellan könen i den grupp som använder nätet mindre än 10 timmar per vecka.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
80
Figur 3. F – flickors respektive M – pojkars användning av nätet under en vecka. Procentfördelning för flickor respektive pojkar – var för sig.
VAD ANVÄNDS NÄTET TILL?
Flera studier visar på stora skillnader i vad unga använder nätet till, inte minst med avseende på kön (se kapitlet Teori, begrepp och teoretiska
perspektiv).
Vid bearbetningen av materialet som kom fram under avdelning [6] i enkäten – Det här gör jag på nätet: MEST och ROLIGAST – , slogs där-för svaren samman till ett index där-för att tydliggöra vilken typ av använda-re en viss använda-respondent är för att kunna jämföra med kön, tid på nätet och hur man ser på sig själv som social person. Detta gjordes genom att en rad villkor sattes upp där roligast prioriterades högst och där ett resultat som hade med spelandet, chattandet och bloggandet i förts hand togs med (se också kapitlet Metod och urval). På så sätt kunde över 90 % av användarna placeras i någon av de fem kategorierna – 1. spelare (i första
hand av dessa sex alternativen – alltså de som spelar i första hand men som också exempelvis chattar), 2. chattare (de som inte angivit spel eller blogg som annat viktigt alternativ), bloggare (i första hand av dessa sex alternativen), 3. blogga/community 4. läser andras bloggar, 5. chattar i första hand och spelar en del och slutligen 6. chattar i första hand och
bloggar en del (7. övriga). Det innebär att några som angett att det roli-gaste man kan göra på nätet är att köpa saker på Tradera eller att använda nätet för läxläsning94, kan ändå ha hamnat i någon av dessa sex grupper. Om respondenterna angett Köpa saker som 10, Ladda ner musik som 9,
Läxor/skolarbet som 8 och Spela spel som 7 blir dock den sammantagna klassificeringen Övrigt (se enkäten). Om de angett att de spelar i första hand och bloggar i andra hand, räknas de till spelare, och vise versa.
94 Det finns sådana exempel också!
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 F 3,0 31,5 24,1 18,5 8,6 9,5 2,6 2,2 0,0 M 2,1 15,0 23,5 23,0 14,4 10,2 7,5 2,7 1,6 0 >0-10 10-19,9 20-29,9 30-39,9 40-49,9 50-59,9 60-69.9 >70
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
81
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 F 7,3 20,3 26,3 2,6 3,9 31,5 8,2 M 46,7 16,3 8,2 0,5 8,7 10,9 8,7Spel Chatt Blogg Läsa andras
Chatt + spel
Chatt +
blogg Övrigt
Figur 4. Spelare, chattare och bloggare fördelade på kön. Procentuell fördelning inom kön.
Om man lägger samman Spel och Spel+Chatt samt Blogg, Blogg+Chatt och Läsa andras bloggar, får man följande tabell; [1.1] och [6.1 – 6.7]:
Summa % spel Summa % blogg + läsa andras Summa
F – flickor 11,2 60,3 71,6
M - pojkar 55,4 19,6 75,0
Tabell 7. Alla som spelar har lagts samman och alla som bloggar eller läser andras bloggar (är intresserade av bloggar) har lagts samman. Procentuell fördelning inom kön.
Det bör dock åter påpekas att en väsentlig del av rollspelandet är chat-tandet och att dessa samtal pågår som en kontinuerlig del av spelandet.
SPEL
Av dem som spelar har 185 namngivit ett spel. De fyra största spelen fördelar sig på följande sätt bland dessa.
Spel Antal spelare Andel av dem som angivit ett spel
World of Warcraft 44 24 % Counter Strike 17 9 %
Travian 9 5 %
Hamsterpaj 7 4 %
Tabell 8. Fördelning av populära spel på nätet i förhållande till antalet som angivit ett spel de brukar spela. Observera att Hamsterpaj inte är ett spel, utan en webbplats där en rad olika onlinespel kan spelas.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
82
54 olika spel som gått att identifiera har anges. 90 av de 185 responden-terna har angivit ett av de 16 identifierade MMORPG-spelen; rollspel med många simultana deltagare på nätet. World of Warcraft och Travian räknas till denna kategori, medan CounterStrike inte är ett rollspel av denna typ utan istället ett så kallat First Person Shooter-spel (FPS) (Medierådet, 2008). Hamsterpaj är en spelwebbplats med ett flertal lite enklare spel. (Mer om de olika spelen i det avslutande kapitlet
Diskus-sion och sammanfattning.)
43 av de 54 spel som kunnat identifieras spelas av färre än tre av re-spondenterna (totalt 55 respondenter eller ca 30 % av dem som angivit ett spel) vilket tyder på att det finns en betydande andel av respondenter-na som inte spelar samma spel som sirespondenter-na klasskamrater. 17 % har angivit ett spel som inte gått att identifiera (genom sökning på nätet). Fem av de identifierade spelen som angivits är inte spel på Internet.
BLOGG OCH WEBBSAMHÄLLE
207 av respondenterna har angivit en av 21 olika bloggar/webbsamhällen (community) där de är aktiva. Dessa (största) fördelar sig på följande sätt:
Blogg eller webbsamhälle har angivit en blogg Antal brukare som eller webbsamhälle
Andel av dem som har angivit en blogg eller webbsamhälle Bilddagboken 146 70 % Lunarstorm 15 7,2 % Egen blogg 10 4,8 % Efterfesten 7 3,4 % Facebook 5 2,4 %
Tabell 9. Antal och andel användare av populära bloggar/community
Bilddagboken hade vid mättillfället en total dominans. För de övriga bloggarna/community som angivits men som inte finns med ovan, finns fyra eller färre användare (av de 207).
SOCIAL/BLYG/EGO
Under rubriken [4] Jag och mina kompisar i enkäten tillfrågades respon-denterna om sin syn på sig själva95:
4.1 Mina klasskompisar tycker nog att jag är: (Den minst sociala - Den mest sociala) 4.2 Jag tycker att jag är:
95 Här bör åter poängteras denna fråga inte ger svar på hur sociala de är etc – bara hur de deklarerar att de ser på sig själva.
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
83
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 4.1 4.2 4.3 4.4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10(Den minst sociala - Den mest sociala) 4.3 Mina klasskompisar tycker nog att jag är/har:
(Blygast / Minst ego i klassen – Mest ego i klassen) 4.4 Jag tycker att jag är/har:
(Blygast / Minst ego i klassen – Mest ego i klassen)
Det interna bortfallet på dessa frågor var mycket lågt ( 0,5 %, 1 %, 2 % , respektive 2 %) och dessa bortfall beror till största delen på att frågan inte besvarats eller fler än ett kryss sats dit.
En av tankarna med konstruktionen av frågorna [4.1] – [4.4] var att re-spondenterna skulle kunna ange olika värden på hur man uppfattar att andra ser på hur social man är respektive blyghet/ego i relation till den egna uppfattningen om sig själv på detta område. Därför konstruerades en likertskala med 11 steg.
241 (n=435) har angivit olika värden på [4.1] och [4.2]. 193 (n=430) har angivit olika värden på [4.3] och [4.4]. Totalt har 296 (av 438 – 68 %) angivit olika värden på [4.1] och [4.2] respektive [4.3] och [4.4].
Fördelningen av svaren på dessa frågor visas i figur fem.
Figur 5. Fördelning av svaren på frågorna om hur social man uppfattar sig och hur man befinner sig på skalan blygast – mest ego. Den högsta stapeln i de olika diagrammen är mittvärdet. Det finns en generell överskattning av respondenternas sociala förmåga (4.1 och 4.2) men inte på skalan blyg/ego (4.3 och 4.4)
Även om mittalternativet (5) tenderar att få flest svar, tyder också re-spondenternas svar kring hur social man själv är i förhållande till andra på en viss genomsnittlig överskattning (snedfördelningen i 4.1 och 4.2).
I tabellform ser medelvärdena och standardavvikelserna ut på följande sätt – här med tillägg av kön (mittvärdet är 5 på skalan 0 – 10):
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
84
F - (flickor) M - (pojkar)
Medelv Std. avv. Medelv Std.avv. n
4.1 6,2 2,1 6,2 2,1 435 4.2 6,4 2,2 6,4 2,1 435 4.3 4,9 2,2 5,1 2,2 433 4.4 4,8 2,1 4,9 2,1 430
Tabell 10. Medelvärden för flickor och pojkar med avseende på hur dekla-rerat hur sociala de är och var de befinner sig på skalan blyg/ego. Mittvärdet är 5 på denna likertskala.
I en graf ser skillnaderna mellan pojkar och flickor ut på följande sätt (här visas enbart [4.2] och[4.4]):
Figur 6. Skillnader – och likheter – mellan könen (F och M) i förhållande till sin egna uppskattade sociala förmåga [4.2] och var de befin-ner sig på skalan blyg – ego [4.4].
OLIKA SÄTT ATT HÅLLA KONTAKT
Följande tabell visar medelvärdet för olika tekniker att hålla kontakt med andra (andelen svar i för [4.55], antalet SMS, var bara 91 och har ute-lämnats här, men ligger mycket nära [4.54]):
medelv median n
4.51 – antal personer i MSN-listan (motsv) 143,7 100 415 4.52 – personer kontaktade / v MSN (motsv) 25,4 15 405 4.53 – antalet personer inlagda i mobilen 52,0 43 415 4.54 – antalet personer man ringer till /v 6,3 5 416
Tabell 11. Tabell som visar medelvärden och medianvärden för hur många kontakter man har via (främst) MSN och via mobiltele-fon. 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 F 4.2 M 4.2 F 4.4 M 4.4 ,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET