Vem gör vad på de ungas Internet?

(1)

Estetisk-filosofiska fakulteten Pedagogik

Dan Åkerlund

Vem gör vad på de ungas

Internet?

Om ungas nätpublicering och nätkommunikation och hur detta

kan påverka en ung människas lärande och sociala utveckling.

Who is doing what on the teenagers' net?

A study about teenagers' net publishing and net communication,

and how this can have an influence on a young persons learning

and social development.

D-uppsats i pedagogik vid Karlstads universitet Datum - seminarium: 12 feb 2009 Handledare: Ingela Strandli Portfelt Examinator: Héctor Pérez Prieto

(2)

VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?

II

The author has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License. It can be accessed through the au-thor’s website http://publicering.se

First edition printed in Karlstad, Sweden 2009

A copy of Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License is available at http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Den är dock möjlig att ladda ner detta verk från http://publicering.se - under Creative Commons

Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Sverige licens. Licensen finns tillgänglig på webbplatsen

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

Denna licens gör det möjligt att för ickekommersiellt bruk, utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd, kopiera och distribuera detta verk i sin helhet – digitalt eller i utskrift. Det är också möjligt att citera detta verk eller att kopiera delar av det till ett nytt verk, om upphovsman-nen anges på sedvanligt sätt. Inget kopieringsavtal krävs för detta.

För privat bruk får obegränsade delar av detta verk kopieras eller skrivas ut. Obegränsade delar av detta verk kan kopieras för undervisningsbruk, under förutsättning att denna sida finns med. För den som vill binda in detta verk finns ett omslag tillgängligt på webbplatsen http://publicering.se

(3)

DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET

III

Tack till

Alla elever som har hjälpt mig med att fylla i enkäterna Anna Asklund (för hjälp med enkäter)

Ann-Britt Enochsson, Karlstads universitet

Annika Johansson, Karlstads universitet (opponent) Birgitta Johansson (för hjälp med statistik)

Cecilia Ericstam (för hjälp med enkäter) Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet Christoffer Karlsson (om WoW)

Dan Svanbom (för hjälp med enkäter) Eva Garstedt, Karlstads universitet Gunilla Frykenstig (för hjälp med enkäter) Hans-Åke Scherp, Karlstads universitet Héctor Pérez Prieto, Karlstads universitet Ingela Strandli Portfelt, Karlstads universitet Isabella Åkerlund (för hjälp med pilotstudien) Jan Christofferson, Medierådet

Jan-Ove Eriksson, Karlstads universitet Kerstin Andersson (för hjälp med enkäter) Lena Jörsin (för hjälp med enkäter)

Linn Åkerlund (för hjälp med enkätutveckling) Niilo Alhovaara (för hjälp med enkäter) Solveig Hägglund, Karlstads universitet Tomas Johansson (för hjälp med enkäter) Ulf Buskqvist, Karlstads universitet Ulla Carlsson, Nordicom

Ulrika Facht, Nordicom

(4)

(5)

V

Abstract

Who is doing what on the teenagers’ Internet and why are they there? Of course these simple questions do not have a simple answer. The purpose of this study is not to find this single, more or less, revolutionary answer; but to find causal connections to this question from many different re-search fields.

The methods used in this study are partly based on a text study – in-cluding recently published academic papers and books, research studies, debates in scientific journals, and official government reports – and partly on a survey of ca 450 teenagers, 14 to 17 years of age, who were asked about how they spent their spare time on the net. This survey was then processed using statistical methods, and the results were compared with three recently published surveys which investigated young people’s net habits.

The results highlight significant differences between boys and girls; the boys were generally role-play gamers on the net (i.e. players of World of Warcraft) and the girls were bloggers (mainly on the Swedish website Bilddagboken). The net provides equal opportunities to make social contacts and to engage in the spirit of the Internet community, re-gardless of whether individuals define themselves as shy, or less social, in the physical world, or not. Everyone seems to look at the net as a place where you can get to know more about your friends and other contacts. Apart from this, the role-play gamers in the survey looked on the net as a place where you could write a lot about yourself. The bloggers think that the net is a place where you can try to be somebody else, to test a new identity, and the chatters look at the net as a place where it is possible to make contact with more people than in traditional meeting places.

(6)

(7)

VII

Sammanfattning

Vem gör vad på de ungas Internet och varför är de där? Dessa enkla frå-ga har naturligtvis infrå-ga enkelt svar. Syftet med denna studie är därför inte att finna ett enda revolutionerande svar, utan att utifrån en rad olika forskningsfält lägga ett pussel och söka mer komplexa och sammanfläta-de orsaker och drivkrafter.

Metoden för detta sökande ligger dels i en så kallad litteraturstudie, där de senaste årens undersökningar, forskning, debatt i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och statliga verks skriftproduktion tagits med, dels i form av en enkätundersökning som undertecknad genomförde bland ca 450 tonåringar i åldrarna 14 – 17 år, där de tillfrågats om sina internetvanor på fritiden. Denna undersökning bearbetades sedan statis-tiskt. Jämförelser har också gjorts med tre andra undersökningar som genomförts under det senaste året som haft likartade intentioner.

Resultaten i enkätundersökningen pekar på stora könsskillnader; poj-kar rollspelar på nätet (exempelvis World of Warcraft) och flickor blog-gar (exempelvis Bilddagboken). Den genomsnittliga tid ungdomarna är på nätet överstiger vida exempelvis den genomsnittliga tevekonsumtio-nen. Nätet tycks också ge samma möjligheter till gemenskap och sociala kontakter, oavsett om de anser sig vara blyga och mindre sociala i andra sammanhang, eller inte. Nästan alla i undersökningen ser nätet som en plats där man kan få reda på mycket om andra. Utöver detta menar nät-spelarna i undersökningen att nätet är en plats där man kan skriva mycket om sig själv, bloggarna att nätet är en plats där man kan testa att vara någon annan och chattarna att nätet är en plats där man kan hålla kontakt med många fler än i den fysiska världen.

(8)

(9)

IX

Innehåll:

Figurindex ...12

Tabellindex ...13

Inledning och frågor... 1

Några definitioner ...2

Skolan och publicering på nätet...3

Den här uppsatsen …...4

Huvudfrågor ...6

Begränsning ...7

Struktur...7

Uppsatsen språk och form...8

Bakgrund och historik ... 11

Internet växer fram...11

Personuppgiftslagen...12

Ramsbrodomen...13

Bloggar och webbsamhällen...14

Internet, människan och globaliseringen ...15

Det mer komplexa nätet – där unga bor ...16

Rollspel och bloggande på nätet...16

De som spelar mycket ...17

De som spelar sällan ...18

Nätets effekter och moralpaniken...18

Hälsoeffekter av datorspel...19

Sammanfattning ...20

Teori, begrepp och teoretiska perspektiv... 23

Olika infallsvinklar ...25

Människans sociala drivkrafter ...26

Communicative affordances...28

Berättelsen – en grundläggande drivkraft ...29

Ungas textvärldar ...31

Fan Fiction ...33

(10)

X

Spel på nätet...35

Bygget av den egna identiteten ...35

Spelet ur ett pedagogiskt perspektiv...36

Datorspelet och ramteori...38

Motivation till spelandet ...39

Berättelsen och datorspelet ...42

Identitet och det kulturella och sociala kapitalet ...42

Nätet som frirum för identitetsskapandet ...45

Den vidgade kulturella identiteten ...47

Kulturellt kapital ...48

Socialt kapital...48

Samtal på nätet som deliberativ demokrati...49

Argument för deliberativ demokrati...50

Kritik mot deliberativ demokrati...51

Deliberativa samtal i ett ungdomsperspektiv ...51

Kritiska tankar kring deliberativa samtal i skolan...52

Deliberation via MSN? ...55

Lärande utanför skolan ...56

Könsskillnader...57

Alla dessa teorier ...58

Metod och urval ... 61

Urval...62

Generella problem med enkäter ...63

Försök till representativt urval ...63

Skapandet av enkäten ...64

Enkätens struktur ...65 Enkätfrågorna...65 Konstruktionsproblem i enkäten ...68 Pilotstudie ...69 Inmatning av resultat...69

Analysmetod ...69

Index ...70

Index av annat slag...70

Stort material och mycket återstår...71

Etiska frågeställningar...72

Resultat och analys ... 75

Bortfallet inte könsneutralt...77

Bortfall på enskilda frågor ...77

Generaliserbarhet och resultatbeskrivning ...78

Respondenterna...78

(11)

XI

Spel ...81

Blogg och Webbsamhälle ...82

Social/blyg/ego ...82

Olika sätt att hålla kontakt...84

MSN och telefon ...85

Hur viktigt är internet?...85

Internet för mig ...85

Social/blyg/ego i jämförelse med andra variabler...88

Internet viktigt och i så fall varför...89

Självbild, internet och tiden på nätet...90

Variabler som inte bearbetats...91

Sammanfattning ...91

Resultatdiskussion... 93

Interna jämförande studier ...94

Jämförelser med andra studier...94

Internetbarometer 2007 ...94

Ungar & medier 2008 ...96

Svenskarna och Internet ...98

Slutsatser...99

Frågeformuleringar i framtida studier ...99

Utveckling av metoden ...100

Har huvudfrågan fått några svar?...101

Respondenternas kommentarer till frågorna ...102

Diskussion och sammanfattning ... 103

Tekniken som ett erbjudande...103

När dagens unga år 2018 går till valurnan ...106

Yttrandefrihet...107

Mätbart kulturellt och socialt kapital? ...108

Datorspel och en ny typ av kompetens ...109

Olika typer av datorspel ...109

Spel och pedagogik ...112

Kollektiv intentionalitet ...113

Så varför är de unga på nätet?...114

Könsskillnader ...115

Nätet som ett erbjudande...116

Sociala behov ...117

Fler kontakter och oftare ...117

Behovet av berättelser och skvaller...118

(12)

XII

En egen privat sfär ...121

Spänning och utmaning...121

Yttrandefrihet och exhibitionism ...121

Vad har detta med skolan att göra? ...122

Källor och litteratur ... 125

Webbadresser som refererats ...125

Litteratur som refererats...127

Bilagor ... 135

Bilaga 1 ...135

FIGURINDEX Figur 1. Richard Bartles graf där rollspelare skulle kunna placeras in i något av de fyra fälten (Bartle, 1996). ...40

Figur 2. Fördelning på ålder och kön (F = female och M = male) i den undersökta gruppen. Procent av samtliga undersökta. ...76

Figur 3. F – flickors respektive M – pojkars användning av nätet under en vecka. Procentfördelning för flickor respektive pojkar – var för sig. ...80

Figur 4. Spelare, chattare och bloggare fördelade på kön. Procentuell fördelning inom kön...81

Figur 5. Fördelning av svaren på frågorna om hur social man uppfattar sig och hur man befinner sig på skalan blygast – mest ego. Den högsta stapeln i de olika diagrammen är mittvärdet. Det finns en generell överskattning av respondenternas sociala förmåga (4.1 och 4.2) men inte på skalan blyg/ego (4.3 och 4.4) ...83

Figur 6. Skillnader – och likheter – mellan könen (F och M) i förhållande till sin egna uppskattade sociala förmåga [4.2] och var de befinner sig på skalan blyg – ego [4.4]. ...84 Figur 7. Visar vilka definitioner av Internet som de

tillfrågade ansåg var mest relevanta.

Kösnskillanderna är små med undantag för 3: Flickor anser i högre grad att nätet är en plats där man kan testa att vara någon annan och 9: pojkar anser i betydligt större utsträckning att nätetär en plats där man kan skriva om sig själv. 1. en plats

(13)

XIII

där jag får nya kompisar, 2. en plats där jag får

reda på mycket om andra, 3.en plats där jag kan testa att vara någon annan, 4. en plats där jag ofta lurar andra att jag är någon annan, 5. en spelvärld, 6.ett bra sätt att hålla kontakt med många fler kompisar, 7.ett praktiskt sätt att bestämma när/var man skall träffas, 8.ett ställe där man kan hitta mycket fakta, 9. en plats där jag kan skriva om mig själv, 10.en plats där jag kan skriva om annat än mig själv, 11.en plats där jag kan visa mina bilder, ljud/musik eller filmer, 12.en plats där jag kan få tag i musik, filmer och bilder, 13. en plats där man kan slippa vuxna om

man vill. ...86 Figur 8. Barnen tillfrågades: Om du tänker på en vanlig

dag, på din fritid, ungefär hur länge brukar du använda Internet? Inget, mindre än 1 timme, 1–2 timmar, 3–4 timmar eller 5 timmar eller mer per dag? I denna graf har svarsalternativen översatts till timmar per vecka för att enklare kunna

jämföras med resultaten i min egen studie. ...97

TABELLINDEX

Tabell 1. Varje spalt representerar en huvudkomponent i motivationen till MMORPG-spel. De olika subkomponenterna är här inlagda tillsammans med enskilda faktorer som kan vara motiverande för spelaren. Figuren är hämtad från Motivation of Play in Online Games (Yee, 2007). Med RL menas det verkliga livet utanför spelet – in Real

Life. ...41 Tabell 2. Antal, och procentuell fördelning av totalt antal,

flickor och pojkar på grundskola och gymnasium...77 Tabell 3. Antalet undersökta flickor och pojkar och deras

uppgifter om användning av nätet en vanlig

vecka december 2007 eller januari 2008 ...78 Tabell 4. Medelvärdet för respektive årsklass (där n är

större än 10) för antalet timmar man spenderar

på nätet. ...79 Tabell 5. Tabell som visar de i undersökningen största

gymnasieprogrammen (där n > 10) och medelvärdet, standardavvikelse och median för den tid de spenderar på nätet på sin fritid. I Total

(14)

XIV

Tabell 6. Bostadsort och bostadstyp i relation till

deklarerad tid på nätet under en vecka. ...79 Tabell 7. Alla som spelar har lagts samman och alla som

bloggar eller läser andras bloggar (är intresserade av bloggar) har lagts samman.

Procentuell fördelning inom kön...81 Tabell 8. Fördelning av populära spel på nätet i

förhållande till antalet som angivit ett spel de brukar spela. Observera att Hamsterpaj inte är ett spel, utan en webbplats där en rad olika

onlinespel kan spelas...81 Tabell 9. Antal och andel användare av populära

bloggar/community ...82 Tabell 10. Medelvärden för flickor och pojkar med

avseende på hur deklarerat hur sociala de är och var de befinner sig på skalan blyg/ego.

Mittvärdet är 5 på denna likertskala. ...84 Tabell 11. Tabell som visar medelvärden och medianvärden

för hur många kontakter man har via (främst)

MSN och via mobiltelefon. ...84 Tabell 12. Medel-, median- och spridningsvägen för frågor

som rör hur viktigt Internet är för respondenten

ur olika aspekter. ...85 Tabell 13. Tabell som visar hur olika kategorier av

Internetanvändare i undersökningen definierar nätet. 2. en plats där jag får reda på mycket om andra, 3. en plats där jag kan testa att vara någon annan, 6.ett bra sätt att hålla kontakt med många fler kompisar, 8.ett ställe där man kan hitta mycket fakta, 9.en plats där jag kan skriva om

mig själv...87 Tabell 14. Sammanställning av korrelationen mellan svaren

på frågorna som gäller huruvida Internet är viktigt för respondenten och i så fall varför. Där ingen korrelation kan påvisas markerats detta

med kursiv stil. ...89 Tabell 15. Korrelationen mellan de tillfrågades syn på sig

själva vad gäller hur sociala de är och hur de befinner sig på skalan blyg/ego i relation till hur viktigt Internet är för skolarbetet. I kolumn 4.4

kan ingen korrelation påvisas. ...90 Tabell 16. Totalt antal timmar på nätet i relation till

(15)

XV

synen på hur viktigt Internet är och varför det är

viktigt. ...90 Tabell 17. Denna tabell har Nordicom hjälpt mig med och

är en bearbetning av deras Internetbarometer 2007. Användningsområden i befolkningen 14-17 och bland användare 14-14-17 år oavsett plats en

genomsnittlig dag 2007 %) ...95 Tabell 18. Tabell hämtad från medierådets undersökning

Ungar & medier 2008 – här i bearbetat skick: Vad gör du på Internet (fler svar kan anges och

åldersgruppen är 9 – 15 år)...97 Tabell 19. Tabell hämtad från WII – Svenskarna och

Internet 2008: När börjar barnen använda Internet? Spridning idag jämfört med några år

(16)

(17)

1 Inledning och frågor

Om någon skulle uppfinna ett instrument, ett praktiskt litet talrör som skulle kunna höras över, låt oss säga, ett helt land, så undrar jag om polisen inte skulle förbjuda det i fruktan av att folk skulle bli mentalsjuka av det.

Kierkegaard 1847

DET PÅGÅR NÅGOT SOM MÅNGA DEBATTÖRER OCH FORSKARE MENAR ÄR EN REVOLUTION när det gäller mänskligt umgänge och de anser att vi

är mitt inne i ett paradigmskifte1_{i vårt förhållande till information och}

kommunikation. Det är svårt att tänka sig att vi i framtiden skulle resone-ra på annat sätt om vår tid än just den del av historien då datorerna kom in i våra hem och då alla blev uppkopplade till ett gigantiskt nätverk där alla kunde nå alla. Men framförallt präglas denna tid de ungas totalt för-ändrade medie- och kommunikationsvanor. På mycket kort tid, på bara några få år, har Internet tagit över merparten av ungas mediekonsumtion och kommunikation mellan unga sker nu till en mycket stor del över nä-tet. (Facht, 2008; Findahl, 2008; Medierådet, 2008).

Bilddagbolken.se och Blogg.se är ett tydligt exempel på detta. De här två relativt nya webbplatserna har nu tillsammans ca 10 miljoner besöka-re per vecka och om man tittar på bilderna som publiceras där, ser man att de allra flesta besökarna och brukarna är skolungdomar. Enbart Bild-dagboken har flera hundra miljoner sidvisningar per vecka2_.

Aldrig tidigare har så många unga kommunicerat över nätet som idag. MSN används av nästan alla unga i Sverige (Facht, 2008)3_{, bloggar och}

webbsamhällen av de flesta. Till detta skall läggas fenomen som

1_{Enligt Thomas Kuhn (1922 – 1996; den person som lär vara den som ligger}

bakom begreppet) är ett paradigm inom hans eget fält, vetenskapshistoria: Vilka frågor som vid ett visst historiskt skede kan/skall ställas och inte ställas, vilka svar som är relevanta och hur experiment skall utföras (Kuhn, 1962/1997)

2_{Se http://www.kiaindex.org}

3_{Det bör också betonas att Sverige inte är något undantag i detta sammanhang.}

World Internet Institute pekar på att utvecklingen är likartad i övriga västvärlden (Findahl, 2008).

(18)

2

pelvis YouTube, WoW, Myspace, FaceBook, Jamendo, Flickr och Wiki-pedia, där inte minst unga kan delta i en publik textproduktion; text här sett utifrån det som Skolverket (Skolverket, 2007) definierar som ett

vid-gat textbegrepp och således omfattar allt från avatarer i rollspel på nätet, till bilder, musik, filmer och givetvis också skriven text.

Det revolutionerande och nya är således att mediekonsumtionen, i vid bemärkelse, så snabbt förändrats hos västvärldens unga, från att de näs-tan uteslunäs-tande varit mediekonsumenter av teve, radio, tidningar och mu-sik producerad av vuxna, till att de unga idag själva producerar eller

ställer samman merparten av innehållet i de medier de själva och andra unga konsumerar. Detta nya paradigm öppnar nya möjligheter, men stäl-ler också helt nya krav på de unga och inte minst på skolan (Buckingham & Willett, 2006; Buckingham, 2008; Jenkins, 2006a; Jenkins, 2006b; Tapscott & Williams, 2006).

Att det hänt något inom det här området har säkert de flesta lärare som någon gång det senaste året undervisat i en datorsal märkt. Framförallt har YouTube och Bilddagboken en enorm dragningskraft. Under andra halvan av 2007 blev Bilddagboken den viktigaste bloggportalen eller webbsamhället (vad man nu skall kalla det för) för unga4_{. Idag för}

Lunar-storm en tynande tillvaro och Bilddagbokens dominans är total.5

Bakom framgången för Bilddagboken ligger enkelheten och givetvis det faktum att nästan alla unga idag har en mobil med inbyggd kamera. Bilder har aldrig någonsin haft större betydelse för ungas kommunika-tion. Ingen gång i världshistorien har unga skrivit så mycket som idag och aldrig tidigare har ungas egna skrivna texter varit så viktiga.

NÅGRA DEFINITIONER

Här kan det vara på sin plats att göra några definitioner av hur olika be-grepp kommer att användas i den kommande texten. För kompletterande förklaringar till de olika exemplen hänvisas dock till den löpande texten eller till andra källor:

Chattare: Begreppet har fått en förskjutning från det som på 90-talet kallades IRQ (Internet Relay Chat) och webbchatt (Sveningsson Elm, 2001) och andra chattrum där alla pratade med alla, till att idag fokusera på framförallt MSN och liknande chattfunktioner (Yahoo, GoogleChat och kanske Skype). I Internetbarometer 2007 (Facht, 2008) benämns detta fenomen som messenger. I denna uppsats görs ingen åtskillnad

4_{Se http://www.kiaindex.org}

5_{Lunarstorm och Bilddagboken har samma ägare, Wyatt. Under 2007 halverades}

trafiken till Lunarstorm, och minskningen har fortsatt. Konkurrensen från exempelvis FaceBook ökar också. (DN- Ekonomi 26 juli 2008)

(19)

3

lan dessa olika tekniker. Däremot förekommer chatt som en viktig del av rollspelandet på nätet (se nedan), men då definierat som just rollspel. Spelare på Internet: Spel på Internet definieras här som spel som byg-ger på att man kommunicerar med motspelarna, och ibland medspelarna, över nätet. Man kan idag grovt dela in nätspelet i två kategorier: dels rollspel som utspelar sig i en animerad sagovärld eller rymdvärld där spelarna har en rollfigur, en avatar, som de är i spelet (dessa spel kallas MMORPG eller Massive Multiplayer Online Role Playing Games)6_{, dels}

spel där det saknas rollgestalter (schack, ordspel och spatiala färdighets-spel som Tetris) eller där färdighets-spelarna kan anta färdiga rollgestalter som i rallyspel eller spel av typen first person shooter.

Bloggare: Även detta begrepp har en bred definition i denna text. Den tidiga definitionen av blog/blogg var en Web Log, en dagbok på nätet. I den här uppsatsen definieras bloggare som som bloggar om något, dels den mer ursprungliga definitionen med en webbdagbok där exempelvis

Bilddagboken ligger mycket nära den ursprungliga funktionen och an-vändningen.

Webbsamhällen/Community: Ett webbsamhälle kräver inloggning och i detta webbsamhälle kan din identitet vara öppen eller du kan ha ett fingerat namn. Lunarstorm var några år runt 2005 det överlägset största webbsamhället i Sverige (Rheingold, 2005); idag tyder mycket på att FaceBook är på väg att ta över den rollen bland de lite äldre tonåringar-na.7

Skolan och publicering på nätet

Runt om i Sverige pågår försök med skolwebbtidningar, klassbloggar, poddsändningar och wikier där elever producerar publikt material på nätet. Även om antalet skolwebbtidningar idag är uppe i några hundra, så skall det jämföras med att det finns ca 5000 skolenheter i landet (Åkerlund, 2008). I en undersökning som jag gjorde för Myndigheten för

skolutveckling våren 2006, angav de intervjuade följande motiv som hu-vudskäl för den publicistiska verksamheten på nätet:

• Arbetet med publicering på nätet ger högre motivation i skolarbetet. Genom publiceringen skapas en riktig publik för de texter som produ-ceras – skolarbetet blir på riktigt och inte bara en serie övningar som lämnas till läraren.

6_{De tidiga rollspelen på nätet var textbaserade och kallades MUD; Milti User}

Dungeons.

7_{Statistiken kring användningen av FaceBook är inte offentlig. Se exempelvis}

(20)

4

• Genom publiceringen skapas bättre kontakt med omvärlden, med för-äldrar, skolledning, politiker och andra medier.

• Genom publiceringsarbetet får eleverna möjlighet att pröva och öva flera, och för skolan ofta nya, texttyper (bild, video, bildspel, ljud, skriven text) i kombination med textstilar som inte heller är vanliga i skolan (reportage, intervjuer, fiktion etc).

• Publiceringsarbetet öppnar ofta för både ett individualiserat lärande och ett mer kollektivt och gruppbaserat lärande. Genom att nätet er-bjuder så många olika uttryckssätt kan många fler än de elever som är orienterade mot skriven text engagera sig i publiceringsarbetet. Fram-förallt är det lätt att kombinera bild/foto och skriven text, men även tal/poddradio, stillbild med ljud/musik och video går lätt att publicera i olika former och uttryckssätt på nätet.

(se vidare Åkerlund, 2006)

Den här uppsatsen …

Det här arbetet tar således sin viktigaste utgångspunkt i de senaste fyra till fem årens dramatiska utveckling av ungas nätanvändning. Idag kom-municerar och interagerar unga med varandra delvis på ett nytt sätt och då till stor del via nätet och via textmeddelanden på mobilen (Buckingham & Willett, 2006; Buckingham, 2008; Buskqvist, 2007; Dunkels, 2007; Jenkins, 2006b; Jenkins, 2008; 2006; Medierådet, 2008; Olin-Scheller, 2006; Rask, 2006; W. Richardson, 2006; Tapscott & Wil-liams, 2006; Ungdomsstyrelsen, 2007b). Inte minst är detta tydligt i län-der som Sverige där de fysiska (nätåtkomst), juridiska och ekonomiska förutsättningarna är goda (Facht, 2008; Findahl, 2008; Rask, 2006; Ung-domsstyrelsen, 2007b; Åkerlund, 2005; Åkerlund, 2008).

Kunskaperna kring orsakerna till att unga föredrar nätet och textmed-delanden framför andra mer direkta former av kommunikation är dock begränsade, teorierna är dock desto fler. I kapitlet Teori, begrepp och

teoretiska perspektiv kommer därför en mer ingående beskrivning av de utgångspunkter forskare idag har kring varför nätet har blivit framförallt de ungas kommunikationsarena.

Nätbaserad kommunikation är, oavsett teoribildning, en central del av vardagslivet för många barn och ungdomar och fyller en viktig funktion som verktyg för såväl lärande och identitetsskapande som för formandet av sociala relationer. Dagens unga använder webben i allt större ut-sträckning som en arena för sin egen textproduktion och interaktion med andra (Buckingham, 2008). Detta fenomen kallas bland många debattörer och forskare för den sociala webben, den kommunikativa webben eller

(21)

kommu-DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET

5

nicera och publicera sig inte omfattar alla och att användningen av nätet kan skilja sig radikalt mellan olika individer och grupper. Om man enbart använder nätet för online-spel kommer erfarenheterna, kompetensen och kunskaperna av naturliga skäl att se annorlunda ut, än om man använder nätet för publicering och bloggande. I forskningslitteraturen har begrep-pet digital klyfta (digital devide) används för att referera till globala och sociala skillnader i tillgång till digital teknik (Norris, 2001; van Dijk, 2005). På senare år har också den ojämlika kunskapen om och handha-vandet av tekniken i ökad grad kommit att uppmärksammas som en aspekt av den digitala klyftan (Olsson i Dahlgren, 2007). Att gränsen mellan nätets producenter och konsumenter inte är given, leder också till att begreppet digital klyfta, kanske snarare skall ses ur perspektivet

digi-tal produktionsklyfta (Tapscott & Williams, 2006)?

All kommunikation leder i någon mån till nya kunskaper i vid bemär-kelse, kunskap som då inte sällan inkluderar både språkliga färdigheter (exempelvis genom skriven text, bild och tal), boklig kunskap och social kunskap och förmåga; alla centrala begrepp för skolan. Mitt intresse för dessa frågor tar därför också sin utgångspunkt i skolans förhållningssätt till ungas bruk av Internet och dess ofta något ambivalenta förhållnings-sätt till deras nätanvändning. På en och samma arbetsplats kan man ofta se allt från entusiasm, experimentlusta och optimism över utvecklingen, till oförståelse, okunskap, rädsla och till och med förbudsivrande (Rask, 2006; Åkerlund, 2008).

Skolan är en mycket betydelsefull arena där barn och unga ska ges likvärdiga möjligheter att utveckla kompetenser för att fungera och delta i samhället, något som inte minst ges uttryck i våra läroplaner (Skolverket, 2006a; Skolverket, 2006b). Digital kompetens har också lyfts fram som en av åtta nyckelkompetenser som Europarådet och Euro-paparlamentet (2006:12:18 - Recommendation 2006/962/EC) anser nöd-vändiga för ett livslångt lärande8_{. Det handlar om kunskaper och}

färdig-heter som vi alla behöver för vår personliga utveckling och för att kunna delta i samhället som aktiva medborgare, inte minst som grund för vida-reutbildning i ett livslångt perspektiv.

Det finns dock ett spänningsförhållande mellan det frivilligt produce-rade innehållet på nätet och det mer struktureproduce-rade, oftast skriftspråksba-serade innehåll, som produceras i skolan (Dunkels, 2007). Drotner (1996; 2008) poängterar att de komplexa digitala och mediala aktiviteter som barn och ungdomar utför på sin fritid bör vara av största intresse för

8_{Recommendation 2006/962/EC: these are communication in the mother tongue,}

communication in foreign languages, mathematical competence and basic competences in science and technology, digital competence, learning to learn, social and civic competences, sense of initiative and entrepreneurship, and cultural awareness and expression.

(22)

6

lan och de lärprocesser som finns där. De kompetenser av kreativitet, ömsesidigt utbyte av idéer, kritik och samarbete som utvecklas under fritiden är viktiga även i ett kommande vuxenliv (Jenkins, 2006a; K. Jo-hansson, Lindblom, & Rask, 2007; Tapscott & Williams, 2006).

Huvudfrågor

Det finns många undersökningar om tillgången till nätet, vad unga an-vänder nätet till och vilka som gör vad (vilket även redovisas i kapitlet

Bakgrund och historik). Inte minst har man fokuserat på skolans roll i detta sammanhang och hur lärandet påverkas av nätanvändningen. De enskilda områden som är mest undersökta är troligen datorspelandet på nätet och i viss mån bloggandet och det som unga ägnar sig åt i webb-samhällen. Här finns också många intressanta teoribildningar och försök till förklaringar, vilket jag återkommer till i kapitlet Teori, begrepp och

teoretiska perspektiv. Trots idogt sökande har jag inte funnit några un-dersökningar som siktar in sig på att mer övergripande försöka ta reda på varför unga i så hög grad utnyttjar nätet till sin kommunikation med andra, vilket också framgår av detta teorikapitel.

Den statistiska undersökning som bygger på ca 450 enkäter, och som presenteras i denna studie, har en huvudfråga:

Vem gör vad på de ungas Internet?

En mer utvecklad fråga handlar om vem i exempelvis bemärkelsen ålder,

kön, upplevelsen av social förmåga, upplevelsen av sin egen eventuella blyghet och tid man spenderar på nätet och gör vad i bemärkelsen de

huvudsakliga aktiviteter man ägnar sig åt på nätet. Vad erbjuder nätet olika kategorier av unga och vilken bild har dessa grupper av Internet?

Utgångspunkten för studien är således att det saknas kunskaper om de mer grundläggande orsakerna bakom ungas privata användning av nätet. Förhoppningen är således att denna undersökning i någon mån skall klargöra om det finns skillnader i användningen av nätet beroende på dessa ovanstående variabler och i så fall hur dessa skillnader ser ut. Tan-ken är att kunskaper av denna art kan ligga till grund för ny pedagogisk forskning där en större förståelse för de mer grundläggande drivkrafterna bakom nätanvändningen växer fram.

Det är självklart omöjligt att ge ett fullödigt svar på uppsatsens huvud-fråga i en enskild enkät. I den här studien blir därför den teoretiska genomgången extra viktig för att förstå de bakomliggande faktorer som rör ungas kommunikationsmönster och aktivitet på nätet. Därför är denna studie som en kombination av en statistisk undersökning och en littera-turstudie. I litteraturstudien utvidgas också frågeställningen något och inkluderar även i någon mån frågeställningen ... varför är unga på nätet?

(23)

7

Eftersom tidigare undersökningar pekar på klara skillnader mellan både hur mycket unga använder nätet och vad olika individer, kategorier och grupper använder nätet till (se bakgrundskapitlet), utgår också studi-en från att motivstudi-en till nätanvändningstudi-en, både på ett ytligt och också ett mer grundläggande plan, ser ytterst olika ut bland olika användargrupper.

Kunskaper om motiven bakom ungas användning av nätet för kom-munikation, spel och publicering, bör vara av största vikt när framtidens skola skall utvecklas. Utöver uppsatsens centrala huvudfrågor behandlas således en rad andra frågor som rör lärandeprocesser och skolans förhåll-ningssätt till ungas kommunikation. Dels utvecklas dessa frågor i teori-avsnittet, dels i diskussionsavsnittet i slutet av uppsatsen där även resul-taten från undersökningen jämförs med tankarna som presenteras i teori-delen.

Begränsning

Den statistiska undersökningen kopplad till denna studie kan i sig inte ge svar på hur det interaktiva förhållningssättet till nätet skall kunna utnytt-jas i ett skolperspektiv. Den berör inte heller alla praktiska och juridiska hinder som en sådan utveckling skulle kunna föra med sig. Den tangerar bara de frågor som framförallt Habermas (1962/2003) berör kring yttran-defrihet, demokrati och medier, men en djupare analys av nätets betydel-se för exempelvis dagstidningarnas ställning görs inte.

Här finns också en generell begränsning i det djup som varje infalls-vinkel på ungas användning av nätet innebär. Eftersom en rad olika in-fallsvinklar kommer att beröras, blir det inte minst av utrymmesskäl inte möjligt att ge en djupare analys av varje aspekt av ungas nätanvändning, exempelvis av rollspel på nätet, berättandet, könsaspekter, chattandet och yttrandefriheten och demokratifrågorna.

Struktur

Uppsatsen har en för akademiska uppsatser traditionell struktur:

Inledning – En presentation av uppsatsen, ämnet och av frågeställningar (innevarande kapitel)

Bakgrund och historik – Här görs en genomgång av de senaste 30 årens debatt, skolpolitik och forskning kring ungas mediekonsumtion och nu på senare år kring ungas nätanvändning. Här ges också en bild av vad unga använder nätet till genom den statistik som tagits fram de senaste åren.

Teori, begrepp och teoretiska perspektiv – Denna del avser att ge en bild av den akademiska debatten kring ungas nätanvändning, identitets-skapande och om ungas förhållande till det publika rummet och de

(24)

teori-VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?

8

er som finns tillgängliga kring ungas textvärldar, medieanvändning och användning av nätet, inte minst för onlinespel.

Metod och urval – Undersökningen som hör samman med denna upp-sats är en enkätundersökning och resultatet har bearbetats statistiskt. In-samlandet av enkäterna genomförd kring årsskiftet 2007 – 2008. Meto-den valdes dels utifrån det faktum att det (som jag uppfattade det) var möjligt att genomföra en undersökning med ett minimalt bortfall, dels för att det inom ramen för en D-uppsats skulle kunna vara möjligt att kunna få fram ny kunskap inom området. Detta kapitel innefattar även en me-toddiskussion och en etisk diskussion.

Resultat – Inte helt oväntat innehåller uppsatsen en resultatdel.

Resultatdiskussion – Här analyseras metoden och resultaten och här jämförs också resultaten med andra aktuella undersökningar.

Diskussion och sammanfattning – Inte minst här sammanförs resultaten från undersökningen och de teorier som finns tillgängliga inom området. Slutligen förs en mer övergripande diskussion om betydelsen av resulta-ten.

Uppsatsen avslutas med referenslista och bilagor.

Uppsatsen språk och form

Kanske inte helt överraskande uppkommer en rad språkliga utmaningar när ett ämne som behandlar Internet och teknik skall beskrivas. Det pågår just nu en debatt om just ordet Internet9_{skall skrivas med versalt eller}

gement i. I denna text används Internet med versalt i men även nätet, här med gement n i löpande text, då som en synonym för Internet. Svengels-ka begrepp som exempelvis chatt, online, webb (med två b på svensSvengels-ka) och laptop finns med i brist på bättre svenska uttryck och då också för-hoppningsvis till förmån för ett mer vardagligt och varierat språk. För-kortningen etc skrivs utan punkt samtidigt som uttryck som så kallad,

exempelvis, till exempel och med flera inte förkortas.

Inom skolans värld förekommer också en rad olika begrepp som för-ändrats över tid. När utbildningsminister Jan Björklund besökte Karlstads universitet den 10:e januari 2008 meddelade han att han skulle återinföra

lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet som begrepp. Han använde ock-så begreppet årskurs istället för år vilket utan tvekan är betydligt mer definierat och tydligt skolanknutet (… jämför uttrycken – en pojke i år

fem med en pojke i årskurs fem). Detta här föranleder också mig att an-vända dessa nygamla begrepp.

9_{Se http://www.tt.se/ttsprak eller uppslagsordet Internet på svenska Wikipedia.}

(25)

9

Ett annat bekymmer uppstår när vetenskapliga rapporter på engelska skall citeras. Olika teoretiska begrepp låter sig inte alltid översättas. I denna studie används ibland det engelskspråkiga begreppen och i den mån de inte tillhör det mer vardagliga språket förklaras de på svenska. Vissa citat förekommer också direkt från engelskspråkiga texter, utan översättning, där huvudsyftet är att illustrera en uppfattning eller feno-men som beskrivs i texten i övrigt.

Statliga verk, myndigheter och större stiftelser förklaras inte närmare och exempelvis Medierådet, Ungdomsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, FRA, VR och KK-stiftelsen finns här med utan referenser i texten, på samma sätt som förkortningar på kända universitet (exempelvis MIT) och företag. Mycket kända fenomen på nätet som exempelvis MSN, Bilddagboken, Lunarstorm och YouTube, får ingen referens eller förklar-ing (förutom i form av en webbadress i en fotnot – se nedan) i löpande text. Däremot finns en länksamling i början av referenslistan. Denna länksamling finns också publicerad på nätet.

Ett av de ord som någon möjligen uppfattar som slarvigt och oveten-skapligt använt, är ordet genre. Jag är medveten om att det finns ett mycket specifikt forskningsfält som just behandlar genrer och att det skiljer sig från exempelvis begreppet texttyper. Här används ändå ordet och det skall då ses som det mer vardagliga begrepp som ordet också innefattar och ett sätt att variera språket.

En intressant språklig förändring har också skett i förhållande till vad man kallar unga män och kvinnor idag, i jämförelse med den tid då jag själv växte upp. Att be respondenterna att svara på om de betraktar sig som tjejer respektive killar föll sig naturligt för den här åldersgruppen. I mer vetenskapliga sammanhang kanske dessa begrepp är mindre lämpli-ga? Valet här är då att benämna könen flickor och pojkar i löpande text och i grafer ange könen som F respektive M (Female och Male).

Själva arbetet har formen av en tunnare bok. Varje sida här motsvarar i genomsnitt en standard-A4-sida men 2300 tecken plus mellanslag, 12 p, 2,5 cm marginaler, Words standardrubriker, enkelt radavstånd och med dubbelt radavstånd mellan styckena (Words standardinställningar). Orsa-kerna till valet av innevarande format är flera.10_{Främst står läsbarheten}

och det förhoppningsvis mer attraktiva utseendet, men även själva arbetet med texten underlättas avsevärt när varje utskrift får en bred marginal för anteckningar, pilar och markeringar.

I de inledande kapitlens texter har stor vikt lagts vid att alla sakuppgif-ter, som inte finns med av mer berättartekniska orsaker och där innehållet sakuppgifterna är kända för alla, skall ha en tydlig referens. Däremot har

10_{En inte oväsentlig orsak är kanske att jag undervisat om layout och betydelsen}

(26)

10

jag inte kunnat motstå frestelsen att i fotnotstexten ibland komma med personliga kommentarer!

Referenser till böcker och artiklar som rör arbetets huvudtema anges i görligaste mån enligt APA. Vissa hänvisningar och förklaringar kan fö-rekomma inom parenteserna i löpande text. Således kan en referens se ut så här: (exempelvis i Malmström, 1998). Hänvisningar till webbplatser i löpande text bör skrivas ut inom parantes, inne i texten, om man skall följa APA:s rekommendation. Det ställer dock inte sällan till med pro-blem – exempelvis när texten avstavas – så här anges de istället i fotnoter och i slutet av uppsatsen i den nyss nämnda länksamlingen.

(27)

11 Bakgrund och historik

Pedagogens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värde-ringar, till den kunskap som finns och till ett språk.

Individ skola och samhälle av John Dewey (1859 – 1952) – sid 47 (2004)

I DETTA KAPITEL GÖRS EN HISTORISK TILLBAKABLICK av de senaste ca

20 årens utveckling av ungas mediekonsumtion och datoranvändning. Att skapa en komplett bild av detta fält är självklart omöjligt. Syftet är istäl-let att skapa någon form av orsakssamband och bakgrund till varför olika teorier och debatter uppkommit kring varför unga idag spenderar en stor del av sin fritid på nätet.

Internet växer fram

Även om Internet hade funnits några år som begrepp inom den akade-miska världen så kan man kanske påstå att det först omkring 1995, då nätet öppnas för kommersiell användning, blir en del av den allmänna begreppsapparaten. På kort tid får stora delar av näringslivet, våra myn-digheter, våra massmedier och även allmänheten tillgång till nätet och de flesta det som en gigantisk uppslagsbok. Trots att Internets interaktiva egenskaper var uppenbar för de flesta (även om de i de flesta fall rörde sig om e-post och så kallade chattsidor) tar det några år innan dessa tek-niker slår igenom. Inte minst inom skolan har dessa egenskaper haft svårt att ta form och mycket av Internetanvändningen har präglats av tekniken som verktyg för ett individuellt lärande (Fogelberg, 2005) och inte på IT som interaktionsteknik för kollektivt lärande, social gemenskap och kommunikation med omvärlden (Wiberg, 2005).

(28)

12

Nästan all litteratur som vänder sig till lärare inom skolan och som be-rör IT i någon form – från denna tid och fram till några år in på 2000-talet – handlar om de mer behavioristiska tankarna kring lärande genom datorer (inlärningsprogram), om att datorer är viktigt för framtiden (un-gefär … det är viktigt att alla lär sig lite om hur en dator fungerar och

att alla kan använda exempelvis ordbehandling, kalkyl- och presenta-tionsprogram) och att man kan ha stor användning av att söka informa-tion i databaser och senare på Internet (Allwood, 1998; Appelberg & Eriksson, 1999; Cinadler, Toft-Höglund, Regnér, & Bjurman, 1995; Lindh, 1997; Rognhaug & Carlberg, 1996). Några handlar också om di-daktiska frågor kring hur detta skall läras ut (exempelvis Herskin, 2001). 1994 bildades KK-stiftelsen av de medel som frigjordes när den då nytillträdda borgerliga regeringen beslutande att lägga ner de så kallade

löntagarfonderna. KK-stiftelsens första stora satsning blev just på lärarna och skolan. Många lärare fick genom stiftelsen egna datorer och fler och fler fick samtidigt tillgång till nätet även via modem från hemmet. 11

Datorer fanns i slutet av 90-talet i vart och vartannat klassrum, nästan alla med internetuppkoppling. För lärare som ansåg att barnen och ung-domarna själva skall söka sin kunskap blev Internet en ny och i förhål-lande till (de ofta slitna och gamla) böckerna en mer modern informa-tionskälla. Men många röster höjdes också mot nätet och allt som fanns tillgängligt där. Dels kom ordet källkritik att bli centralt; allt som finns på nätet är ju inte sanning, dels var det allt olämpligt som också blev till-gängligt, från exempelvis recept på bomber till pornografi (Rask, 2006; Sandgren & Lindgren, 2007). Ytterligare en stor debatt, som fortfarande är mycket central, är kopieringen av information och det som är eller gränsar till fusk vid exempelvis inlämningsarbeten12_.

Personuppgiftslagen

1998 antog riksdagen personuppgiftslagen, vanligen förkortad PuL (1998:204). Lagen byggde på ett EU-direktiv som handlade om förbud av export av personuppgifter utanför EU & EES. När propositionen kom var den på över 800 sidor och innehöll inte med ett ord något om Inter-net13_{. Den antogs utan diskussion i medierna.}

Plötsligt, och utan att någon märkt det, blev det förbjudet att publicera namn eller uppgifter som kunde knytas till en person på nätet, om inte personen i förväg givit ett uttryckligt tillstånd till det. Tidningar och

11_{http://www.kks.se}

12_{Jämför också programvaran Urkund som idag används på nästan alla skolor och}

universitet.

(29)

13

dieföretag med utgivartillstånd kunde dock fortsätta publicera på nätet som tidigare; pressfriheten för tidningarna hotades aldrig.

PuL kom dock att påverka skolornas webbplatser på ett drastiskt sätt. Vissa skolor tog till och med bort namn på lärare och skolpersonal. Att få vara med på skolans webbplats blev inte en fråga för skolan och elever-na, nu krävdes också intyg från föräldrarna.

PuL togs också som intäkt för att inte använda nätet för att informera föräldrar och allmänhet om skolans verksamhet. De försök med nätpubli-cering från klassrummen som kommit igång på olika håll, avstannade helt. Mycket få skolledare, om ens någon, vågade utmana lagen.14

Ramsbrodomen

Högsta domstolens beslut att frikänna Börje Ramsbro, den 12 juni 2001, förändrade dock synen på och verkningarna av PuL radikalt. Bakgrun-den till HD:s dom var mycket kortfattat följande: Ramsbro hade på en webbsida beskrivit sin version av en konflikt han hade med en bank. Han hade namngivit personer på banken och han hade skrivit att de enligt honom hanterat en situation, som han själv blivit drabbad av, klandervärt. Tingsrätten och hovrätten hade dömt honom, först med hänvisning till datalagen och i högre instans för brott mot personuppgiftslagen, PuL. Fallet i HD kom att gälla huruvida PuL skulle ha företräde framför tryck-frihetsförordningen alternativt yttrandefrihetsgrundlagen, eller ej.

Domen pekar också på ett annat förhållande, nämligen att EU:s grund-fördrag, som gäller som svensk lag från den 1:a januari 1995, också har en mycket stor betydelse i tolkningen av exempelvis yttrandefrihetsfrå-gor; alltså mycket viktigare än svensk grundlag på området. HD menar i domen att om det finns en konflikt mellan intresset av skydd för privatli-vet och intresset för yttrandefrihet, skall den så kallade proportionalitets-principen gälla. Här ställs alltså PuL i första hand mot Europakonventio-nen om mänskliga rättigheter.

I den här prejudicerande domen friades Börje Ramsbro helt och HD gick på yttrandefrihetslinjen. En av åklagarsidans viktigaste argument var att Ramsbro inte var journalist. Det viktiga är att HD i domen slog fast att det inte kan finnas undantag för yrkesverksamma journalister. De skriver också att:

Det syfte för webbsidan som angetts på denna och som Börje Ramsbro utvecklat i målet måste mot den angivna bakgrunden

14_{Självklart kan det ha funnits undantag. Jag hade mellan åren 1994 och 2002}

ansvar för kurserna Internet – medier på datornät och Medier IT och lärande – distanskurser vid Högskolan i Kalmar och där dessa problem ständigt var aktuella.

(30)

14

ses ligga väl inom ramen för ett journalistiskt ändamål att informe-ra, utöva kritik och väcka debatt om samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. I vad mån sedan webbsidan kan anses motsvara godtagbar standard enligt de kriterier som man brukar använda när man värderar etablerad journalistisk verksamhet saknar i sig betydelse för bedömningen.

Utdrag ur Högsta domstolens dom i mål B293-00 12 maj 200115

.

Domen får dock ingen omedelbar konsekvens för skolans verksamhet. Däremot har flera tillägg till PuL också förändrat och förbättrat möjlighe-terna att uttrycka åsikter och publicera namn på nätet.

Bloggar och webbsamhällen

En kanske än mer viktig aspekt på yttrandefriheten på nätet är sannolikt tillkomsten av den så kallade bloggosfären. Begreppet blog/blogg – som förkortning av web log eller på svenska webbdagbok – dyker upp första gången som ett begrepp i massmedier runt om i världen i samband med USA:s invasion av Irak våren 2003. En person som kallar sig för Salam

Pax skriver en webbdagbok, någonstans inne i Bagdad. Han presenteras som The Baghdad Blogger och citeras dagligen under hela invasioner av internationella medier (Åkerlund, 2008).

Bloggen som fenomen dök dock upp några år tidigare då exempelvis Blogger16_{i slutet av 1999 startade en enkel och gratis tjänst där alla med}

tillgång till nätet kunde publicera sina webbdagböcker.

Idag kan knappast betydelsen av bloggen underskattas när det gäller den förändrade synen på yttrandefrihet. Inte minst i diskussionen kring den under sommaren 2008 aktuella lagen som skall ge FRA rättigheter att avlyssna nästan all Internettrafik, har bloggarna haft stort inflytande på debatten.17

För ungdomar i Sverige har Lunarstorm18_{utan tvekan varit den}

vikti-gaste publika kanalen från ca 2003 fram till ca 2007 (Dunkels, 2007; Rheingold, 2005; Åkerlund, 2008). Lunarstorm startade år 2000 under den tid då PuL fortfarande var högst aktuell och lösningen då var att göra all åtkomst av det som publicerades lösenordsskyddat. Medlemskapet var

15_{Domen finns tillgänglig i sin helhet på}

http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/Ramsbro-HD-domen.html

16_{http://blogger.com}

17_{Den 18 juni 2008 röstades proposition 2006/07:63 igenom av Sveriges Riksdag}

Den 25 september 2008 förändrades dock skrivningarna i lagtexten till skydd för den personliga integriteten, mycket på grund av den debatt som uppstått. Se exempelvis http://www.fokus.se/2008/09/spelet-om-fra

(31)

15

fritt men man kunde köpa till finesser till sitt lunarstormkonto som bland annat gjorde att de sidor man skapade kunde se intressantare och roligare ut.

Idag är Bilddagboken19_{den största ungdomswebbplatsen i Sverige och}

merparten av det som läggs in här blir publikt – utan lösenord (http://www.kiaindex.org; Åkerlund, 2008) 20_.

Internet, människan och globaliseringen

Omkring millennieskiftet börjar datorer och Internet bli vardag för nästan alla företag och för forskarsamhället. Nu blir det mer konkret att datorer inte bara kan fungera som avancerade uppslagsböcker, skrivmaskiner och beräkningsmaskiner. En av de stora giganterna inom internetforskningen runt millennieskiftet var Manuel Castells. Han menar att den framtida ekonomin, kulturen och samhället kommer att vara starkt kopplad till informations- och kommunikationsteknologin och han kallar detta på engelska för informationalism. Han poängterar att vi för första gången i världshistorien kan tala om en världsomspännande ekonomi (dock inte inkluderande alla delar av vår planet). Denna globala ekonomi baseras på kunskap – att skapa kunskap och att processa kunskap – och handlar inte sällan om just kunskap om kunskap. Trots sitt fokus på ekonomi och den sociala utvecklingen går han inte närmare in på konsekvenserna för ut-bildningsväsendet, vilket flera konstaterat (bland andra Marginson, 2004). Han menar dock att just utbildning kring detta område är av störs-ta betydelse – just för att undvika att det uppstår en digistörs-tal klyfstörs-ta, socialt och geografiskt (Castells, 2001; 2002).

Under samma tid kommer också en rad andra böcker och avhandlingar ut som var och en försöker beskriva de nya fenomen som globalisering och personlig nätanvändning av datorer och nätet kan föra med sig. Flera utvecklar betydelsen för kultur och politik som exempelvis Zygmunt Bauman med boken Globalisering (2000), David Holmes i boken Virtal

politics (1997), i antologierna Virtual Culture (S. G. Jones, 1997) och i

Transformation – Kulturen i den virtuella staden (J. O. Nilsson, Balsa-mo, & Hemer, 1998). Andra inriktar sig mer på de möjligheter som finns på det personliga planet och studerar inte minst chattandet. Psykologen och professorn vid MIT Sherry Turkle visar i sin uppmärksammade bok

Leva.online (Life on the Screen) hur livet förändrats för många av de hundratals studenter, barn och vuxna hon intervjuat, genom deras bruk av

19_{http://bilddagboken.se}

20_{En mer ovetenskaplig anmärkning är att Bilddagboken inte betraktas som en}

blogg av de unga – trots att det just är en webbdagbok och ligger mycket nära ursprungsbetydelsen av begreppet blog/blogg/weblog.

(32)

16

nätet för kommunikation med andra, inte minst i den textbaserade roll-spelsvärld som då var populära och som går under beteckningen MUD. (Turkle, 1997). Malin Svenningsson utvecklar ett liknande tema och be-skriver i sin avhandling Creating a Sence of Community (Sveningsson Elm, 2001) hur unga i Sverige skapar en on-lineverklighet via (så kalla-de) webbchattar, där både viktigt och oviktigt diskuteras. Hon visar hur identiteten på nätet skapas genom, och är helt beroende av, de gemen-skaper som byggs upp där.

De mer optimistiska skribenterna och forskarna målade dock upp mer eller mindre fantasifulla scenarier där framförallt ungdomar kommunice-rade tvärs över jorden, över klassgränder och kulturgränser (exempelvis Rheingold, 2002) medan andra pekade på hur de elektroniska nätverken skulle bidra till skapandet av eliter som lever och verkar oberoende av människorna i lokalsamhället (Bard & Söderqvist, 2000) .

Det mer komplexa nätet – där unga bor

Under de senaste åren (från ungefär 2005 och framåt) beskriver en rad forskare i artiklar, rapporter, böcker och avhandlingar ungas förhållande till nätet på ett nytt sätt, både internationellt och här i Sverige. Det nya är en konsekvens av en mognadsfas och av att allt fler kommunicerar och använder nätet på ett mer komplext sätt men även en konsekvens av att Internet blivit tillgängligt för nästan alla i västvärlden. År 2006 och 2008 visar exempelvis Medierådet i rapporten Ungar och medier att nästan alla unga använder nätet och att bara ett fåtal inte har tillgång till nätet från sina hem (Medierådet, 2006; 2008).

Möjligen kan man dela in dessa forskningsrapporter och avhandlingar i två kategorier. Den första är mer ämnesinriktad didaktisk forskning, inte minst med utgångspunkt från modersmålsundervisning och litteratur-/textundervisning (exempelvis Bundsgaard, 2005; Lankshear & Knobler, 2006; Olin-Scheller, 2006; Trageton, 2005). De andra är mer generella beskrivningar och forskningsprojekt som behandlar ungas medieanvänd-ning och hur identitet och literacy (utifrån ett vidgat textbegrepp) påver-kar unga och påverkas av ungas närvaro på nätet (Buckingham & Willett, 2006; Buckingham, 2008; Dunkels, 2007; Jenkins, 2006b; Jenkins, 2008; Lankshear & Knobler, 2006).

Rollspel och bloggande på nätet

På senare år har även nätspelande fått stor uppmärksamhet. Framför allt har intresset bland forskare för så kallade Massive Multiplayer Online

Role Playing Games (MMORPG) varit stort; en typ av spel där du som spelare interagerar med ett stort antal andra rollspelare i en virtuell värld.

(33)

17

Du deltar i form av en avatar – en figur du i regel skapat själv i ett verk-tyg som ingår i spelet. Det finns idag hundratals stora spel av den här sorten och de så kallade MMORPG-spelen är en miljardindustri.

I Sverige är det framförallt Jonas Linderoth som under en längre tid studerat fenomenet. Han menar, med stöd från sin egen forskning och från tidigare forskning, att barn med lätthet kan skilja mellan spelet och verkligheten. I sin doktorsavhandling Datorspelandets mening: bortom

idén om den interaktiva illusionen (2004), som bygger på videoinspel-ningar av 36 barn (i olika åldrar, från förskolebarn till ca 10 år) som spe-lar olika datorspel, visar han hur barn växspe-lar mellan olika fokus i spelan-det. Han menar att de ägnar sig åt och skiljer mellan spelets regler (vad det går att göra i spelet), spelets tema (vad saker föreställer i spelet) och

spelets estetik (vad de upplever som tilltalande i spelet). Han gör också kopplingar bland andra till Erving Goffmans teorier och hans teatermeta-for och till Lev Vygotskij socialkulturella perspektiv (se kapitlet Teori,

begrepp och teoretiska perspektiv).

DE SOM SPELAR MYCKET

Nästan alla unga ägnar sig åt datorspel någon gång ibland, både flickor och pojkar, vilket både Medierådet (2006; 2008), som undersökt 9 – 16-åringar och Ungdomsstyrelsen (2006), 13 – 20 16-åringar, konstaterar i sina studier21_{. Det bör dock poängteras att man i detta konstaterande tar med}

alla typer av datorspel, allt från datorspel av typen Harpan eller MS-Röj (eller liknande spel som finns på alla datorer) till exempelvis rollspel på nätet. Men man konstaterar dock att skillnaderna mellan könen är stora. Sims är (år 2006) det överlägset största spelet bland unga flickor (Medierådet, 2006). Men om man tittar på vilka som är högkonsumenter, och nästan alla högkonsumenter spelar de så kallade MMORPG-spelen (Massively Multiplayer Online Role-Playing Game), så dominerar karna. I Ungdomsstyrelsens enkät är 87 % av de högaktiva spelarna poj-kar (och således 13 % av flickor); de som spelar varje dag eller nästan varje dag och de som spelar mest enligt denna undersökning är mellan 13 och 15 år.

I Ungdomsstyrelsens rapport Unga nätverkskulturer (Sandgren & Lindgren, 2007) redovisas resultatet av Ungdomsstyrelsens enkätunder-sökning som skickades ut till 6000 unga mellan 16 och 25 år, 2006 – 2007. Här görs ingen uppdelning mellan olika typer av spel, men även

21_{Ungdomsstyrelsens enkät genomfördes våren 2005 och omfattar 1580 svar och}

genomfördes av SCB – svarsfrekvensen var 53 %. Medierådets undersökningar är ungefär lika stora och omfattar ca 1500 svar och här var svarsfrekvensen ca 70 %. Dessa undersökningar pågick våren 2006 respektive våren 2008. De tre undersökningarna byggde på slumpmässiga urval. Undersökningarna finns tillgängliga på nätet.

(34)

18

här visar siffrorna tydligt på att högkonsumenterna av datorspel är män och utgör närmare 90 % av dem som spelar dagligen.

I Yees undersökning av nätspelare, som beskrivs närmare i det kom-mande kapitlet (Yee, 2007), var deltagandet i enkäten frivilligt och ål-dersspridningen större, men siffrorna är ändå likartade (86 % manliga spelare).

DE SOM SPELAR SÄLLAN

Per/Internet and American Life Projects undersökning från 2005, Teen

Content Creators and Consumers, (Lenhart, 2005), visar att mer än hälf-ten av alla 12 – 17-åringar i USA vid den tidpunkhälf-ten, producerade mate-rial som de la ut på nätet, framförallt på bloggar och i webbsamhällen. Det är enligt undersökningen nära dubbelt så vanligt att flickor bloggar än pojkar i samma åldersgrupp. Det är också dubbelt så många som läser bloggar, än som både skriver och läser bloggar, även om de som skriver bloggar har betydligt högre aktivitet på nätet än de som bara läser. Blog-garna är också över lag mer teknikkunniga och är mer högfrekventa In-ternetanvändare enligt denna undersökning.

Nätets effekter och moralpaniken

Ungdomsstyrelsen kom i slutet av 2007 ut med skriften Unga nät-verkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik (red. Sandgren & Lindgren, 2007) där man försökte sammanfatta nuläget och framförallt se hur unga påverkades av nätanvändning. KK-stiftelsen kom samma år ut med en skrift med snarlik titel Unga nätkulturer (red. K. Johansson et al., 2007) som har en liknande inriktning men fokuserar mer på lärandet.

Inte minst inom medieforskningen har man undersökt och betonat ef-fekterna av mediekonsumtion. Många ifrågasätter dock det enkla sam-bandet med stimuli – respons och det behavioristiska tankegodset (Fiske & Hartley, 2001). Tidigare i detta kapitel visades att både läroplaner (Skolöverstyrelsen, 1980) och debattlitteratur (exempelvis Postman, 1982) fokuserade på hur den uppväxande generationen kunde påverkas av medier i en mer våldsam riktning eller förändra samhällets värdesy-stem i moraliska frågor (Buckingham, 2003).

På senare år har debatten inte minst rört ungas nätanvändning. Fram-förallt är det de mer fysiska riskerna som betonats och inte minst unga flickors kontakter med tvivelaktiga män som diskuterats. Den ameri-kanska forskaren Danah Boyd menar dock att det publicerats fler artiklar om dessa (som hon kallar) rovdjur, än det reella antalet incidenter på nätet (Tapscott & Williams, 2006). Elsa Dunkels påpekar också att unga inte sällan har utvecklat effektiva motstrategier mot ovälkomna kontakter (Dunkels, 2007).

(35)

19

Även andra effekter av ungas aktiviteter online har blivit uppmärk-sammade ur ett moraliskt perspektiv. Skolors nätverk har ofta, som kon-sekvens av detta, tekniskt spärrats för trafik till MSN och populära webbplatser som Lunarstorm, i syfte att hindra det som man ser som ett helt onyttigt kommunicerande. Som ett viktigt argument framför man ofta tanken att man att man vill stoppa den så kallade nätmobbningen. Man tänker sig här att nätet är medskapare till mobbningen och att den mobbing som förekommer där orsakats av nätets inneboende teknik och struktur (Rask, 2006; Åkerlund, 2008). Stig Roland Rask (2006) menar dock att lösningen på sociala problem inte finns i tekniska lösningar och på Lunarstorm har man inte träffat på något exempel där unga menar att webbplatsen på något sätt är ansvarig för den mobbning som ibland har förekommit och uttryckts där. Däremot menar flera av de mobbade bar-nen som Lunarstorm varit i kontakt med, att de för första gången fått skriftliga bevis för att mobbningen mot dem förekommit (Åkerlund, 2008).

HÄLSOEFFEKTER AV DATORSPEL

Det finns knappast någon som ifrågasätter att datorspel ibland utvecklar aggressiva och våldsamma tankar under spelets gång; däremot är det få som menar att detta utvecklar ett aggressivt eller våldsamt beteende (Simon Lindgren i Sandgren & Lindgren, 2007). I Ungdomsstyrelsens rapport New Game (2006) konstateras också att ingen forskning tyder på att ett stort datorspelande skall vara farligt. En av de få långtidsstudier som genomförts (D. Williams & Skoric, 2005), där spelarna av ett våldsamt onlinespel, Asheron’s Call 2, studerades tillsammans med en kontrollgrupp under en längre tid, kunde exempelvis ingen [substantial] ökning påvisas av brukarnas aggressiva beteende. Inte heller Anton La-gers och Folkhälsoinstitutets rapport Hälsoeffekter av tv- och

datorspe-lande: en systematisk genomgång av vetenskapliga studier (2005) kunde spåra några väl genomförda forskningsprojekt som visade på negativa hälsoeffekter på unga genom datorspelandet.

Att det tar tid från annat och att alla aktiviteter i någon mån påverkar en persons utveckling och självkännedom ifrågasätter dock ingen. Dator-spelande kan utan tvekan leda till beroende, vilket inte minst spelkon-struktörerna är medvetna om (Linderoth & Bennerstedt, 2007). Forskare och medier har också rapporterat om förslitningsskador (Lager & Brem-berg, 2005).

Jonas Linderoth förklaring till att unga påverkas relativt lite av spelets innehåll, bygger han på sin tolkning av det som brukar kallas det

socio-kulturella perspektivet på individen (Säljö, 2005a) och på att resultaten i den studie han genomfört pekar mot att barn och unga har stor förmåga att skilja mellan spelets kontext och den kontext som finns i vardagen