Vår vilja att se sammanhang är så stark att det är lämpligt att tala om en mänsklig kausaldrift. Driften blir ibland överdriven – vi vill se orsaker även där det inte finns några …
Den meningssökande människan – sid 66 (Gärdenfors, 2006)
NÄTET ERBJUDER RIKTIGA MOTTAGARE för dem som väljer att publice-ra sig och kommunicepublice-ra på nätet. Det fysiska avståndet spelar mindre roll i chattandets värld. Själva publicerandet på bloggar och i webbsamhällen förändrar samtidigt förhållandet till den text avsändaren producerar. Även bakom de avatarer22 som nätspelarna använder sig av i dagens avancerade rollspel på nätet, finns ju riktiga människor.
På samma sätt som vi inte kan förklara varför människor åker bil, äter på restaurang, åker på semester etc, med bara en teori, är det inte heller troligt att det går att förklara varför unga är på nätet, utan att se det ur en hel rad förklaringsperspektiv. Den vanligaste utgångspunkten när man vill studera ett fenomen är att pröva den mot en specifik teoretisk ut-gångspunkt23, men här är istället intensionen att belysa fenomenet från ett flertal teoretiska utgångspunkter. Det är inte heller bara ett fenomen som studeras – unga gör ju många olika saker på nätet – och därför utgår även belysningen av ungas nätanvändning från en hel rad olika fenomen. Mål-sättningen är att den sammantagna teoretiska genomgången nedan, skall peka på mönster och fenomen som sammantaget har betydelse för ungas val av mediekonsumtion och kommunikation via nätet.
22 Se nedan i underkapitlet Spel på nätet
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
24
En utgångspunkt för denna teoretiska genomgång av ungas förhållan-de till nätet, till förhållan-den tekniska utvecklingen på områförhållan-det och till förhållan-de uttryck och verktyg som unga använder sig av och utnyttjar nätet på, är en syn på Internet som ett stort antal medier, och att kommunikationen sker i
me-dierad form. Till dessa medier räknas då alla massmedier och de tekniker de använder sig av, men också, bloggar, wikier, chattar och internettele-foni. Många påpekar att man med denna medieutgångspunkt riskerar att låsa fast studier om nätet i teorier som rör just medier och massmedier. Jonas Linderoth ställer i boken Datorspelets dynamik (Linderoth, 2007) den högst rimliga frågan om exempelvis datorspel är medier i traditionell bemärkelse.
Är det rimligt att klassificera dem [datorspelen] ihop med böcker, film och television? Eller skall vi se datorspel som just en form av spel? Kanske kan vi förstå dem bättre utifrån metaforen med dem som lekplatser?
(Linderoth, 2007)
Problemet är inte trivialt och kan även illustreras av den allmänna be-greppsförvirring som råder kring forskning som rör den nya kommunika-tionstekniken och företeelser på nätet. Vad är telefon eller ett brev idag, hur förändras synen på offentliga dokument, vad är ett bibliotek och inte minst så kan vi med fog ställa frågan vad en tidning, ett radioprogram eller teve är för något – nu när allt finns på nätet? Har man läst tidningen Aftonbladet24 om man gjort det på nätet? Är TV4:s satsning på TV4
Any-time25någon form av teve eller är det en tjänst på nätet? Är poddradio egentligen radio eller är det en ny form av talbok eller kanske litteratur? Har man pratat med mamma när man skickat henne ett SMS? Det här blir inte bara en semantisk fråga där ord som text, brev och prata får nya eller vidgade betydelser, utan är i lika hög grad en illustration på de paradigm-skiften som sker inom forskningen där tidigare gränser mellan olika di-scipliner flyttas, nya kommer till (exempelvis det som idag kallas
inter-netforskning) och andra kanske försvinner helt?
Sökningar på nätet och de referenser som finns i vetenskapliga artiklar och avhandlingar, visar gång på gång hur forskare från helt skilda disci-pliner intresserat sig för de senaste årens utveckling av det som ibland kallas webb2.0 Det här är också den främsta orsaken till att så många olika vetenskapliga områden inkluderats, men leder samtidigt också till konstaterandet att många skilda vetenskapsområden arbetat med likartade frågeställningar och inte sällan kommit till samma slutsatser; vilket inte
24 http://Aftonbladet.se
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET
25
gör frågorna mindre intressanta. 26. (Längre fram i detta kapitel kan vi se exempel på detta från spelforskare, pedagogisk forskning, psykologisk forskning och från etnologisk forskning.)En annan utgångspunkt för mitt intresse är ungas starka, och i vår del av världen självklara, relation till utbildningssystemet. Samtidigt är kun-skaper inom skolan om ungas fritid i allmänhet och deras nätvanor i syn-nerhet, mycket viktiga när skolan skall utvecklas; kunskaper som till stor del saknas (Dunkels, 2007). Skolan kan utan tvekan använda det sociala
och kommunikativa nätets möjligheter27 för att skapa, stärka och fördjupa sociala relationer inom skolan och omvärlden och samtidigt dra nytta av detta, både när det gäller faktakunskaper och som en allmändidaktisk utgångspunkt (Gustavsson, 2005; Hylén, 2007; Lankshear & Knobler, 2006; Rask, 2006; W. Richardson, 2006). Därför vill jag inte se studiet av vad unga gör på nätet isolerat, utan som en del av den kontext de be-finner sig i; då främst en skolkontext.
OLIKA INFALLSVINKLAR
Indelningen av de olika infallsvinklarna på ungas användning av nätet, utifrån rent teoretiska perspektiv, har varit problematisk. Förhoppningen är dock att innevarande indelning skall kunna ge en bild av ett flertal av de teoribildningar som ligger bakom den forskning som idag bedrivs kring sociala drivkrafter, berättandet, rollspelandet, demokrati och
ytt-randefrihet och identitetsskapandet kopplat till nätanvändning. Ett pro-blem är att många av de teoribildningar som finns för bland annat spel och rollspel på nätet, också återfinns hos dem som studerar andra feno-men, som exempelvis fiktivt berättande på nätet, identitetsskapande och yttrandefrihet på Internet. Teorier från ett specifikt område kan ibland korsbefrukta andra forskningsfält, exempelvis, här helt hypotetiskt, teori-er bakom motivationen till nätspelande också går att använda när man undersöker bloggar och chattande, och vise versa. Det här är givetvis mycket spännande, men skapar strukturella problem när detta skall sam-manställas; vad hör samman, vilka rubriker skall sättas, vilka är de speci-fika forskningsfälten etc.
Ett annat problem är att det som kanske i formell mening kan räknas som resultat från tidigare forskning (och således skulle ligga i bak-grundskapitlet), ofta passar bättre in här i samband med presentationen
26 Kallas också den interaktiva webben, det kommunikativa nätet, den sociala webben etc.
27 Begreppet ses ibland som ett tekniskt uttryck, en teknik, vilket inte avses här. Andra begrepp som kan passa in, men som har liknade problem, är det sociala Internet, den sociala webben, webb 2.0, etc.
VEM GÖR VAD PÅ DE UNGAS INTERNET?
26
av de teorier som ligger bakom respektive forskares studier. Därför sker här en medveten, men förhoppningsvis inte en förvirrande blandning.
De läsare som är väl insatta i enskilda teoriers bakgrund skall snart finna att den bild som ges här inte avser att visa på hela det arbete som ligger bakom teoribildningen och alla de resonemang som förts kring teorierna. Snarare är framställningens avsikt att visa på att fältet är kom-plext, men att det både finns kopplingar och synsätt som är gemensamma (och ibland skiljande) och samtidigt sådana som är mer specifikt koppla-de till, och hämtakoppla-de från, ett bestämt vetenskapsområkoppla-de.
De mer specifika förklaringarna till att olika fenomen utvecklats på In-ternet och varför unga både trivs där och samtidigt driver utvecklingen framåt, har varit många de senaste åren. Som vi skall se präglas synen inte minst av bilden av ungas bruk av nätet utifrån ungas sociala driv-krafter och förhållande till kultur och av medier, men också på forskarnas och debattörernas syn på kunskapsbildning, demokrati och yttrandefrihet, språk, identitet, moral och på synen på teknikens inneboende drivkrafter.
Människans sociala drivkrafter
Människan är en social varelse och denna drift att höra samman med andra människor i en social samvaro, är mycket mycket stark (Dunbar, 2006)28. Att det mesta av det som idag utvecklas på nätet i form av kon-taktnät, bloggar och sociala nätsamhällen (Facebook, Myspace, Bilddag-boken etc) har sin förklaring i denna starka sociala drift, tar därför de flesta inom forskarsamhället som närmats självskrivet och odiskutabelt29. Den teoretiska utgångspunkten för den här studien är att individens
ut-veckling också är starkt kopplad till det sociala sammanhang den tillhör, och att det också utgör en mycket stor drivkraft till lärandet, det som på svenska och i forskningssammanhang brukar kallas för det
sociokulturel-la perspektivet (Säljö, 2005a; Säljö, 2005b).
Det sociokulturella perspektivet betonar den sociala interaktionen med andra människor. Det sociala sammanhanget blir därför helt avgörande för vad och hur man lär sig saker. Det sociokulturella perspektivet på individen ser inte till människans inre och yttre liv som inom
kognitivis-men, utan ser istället till hur det sociala sammanhanget och situationen,
olika situerade aktivitetssystem, också ger människor olika roller och
28 Ett av de värsta straff vi kan få i exempelvis Västeuropa är därför att bli skild från sitt sociala sammanhang, fängelsestraffet.
29 I stort sett alla de referenser som finns i detta arbete och som behandlar de senaste årens utveckling av det som kallas den sociala webben eller webb2.0 utgår från detta perspektiv och extra tydligt finns det uttryckt i exempelvis (Jenkins, 2006b; Tapscott & Williams, 2006) och i olika artiklar i det närmast gigantiska verket Children, Media and Culture (Drotner & Livingstone, 2008).
DAN ÅKERLUND –KARLSTADS UNIVERSITET