Det har ovan konstaterats att barnkonventionen gäller som svensk lag samt att barns individuella fri- och rättigheter omfattas av skyddet i både RF och EKMR. Skyddet för barns rättigheter är således tydligt ur ett grundlagsperspektiv, men frågor som berör barns rättigheter riskerar att bli betydligt mer komplicerade i praktiken.209 Skolans verksamhet måste respektera barns rättigheter såsom de stadgas i grundlag och internationella konventioner. Respekten för såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är central för denna framställning. Utöver detta tillkommer de regler som styr skolan. Enligt 1 kap. 6 §
205 Skolverkets utredning 2012 och SOU 2019:64. Se även Warnling-Nerep & Bernitz, Kan det vara ”barnets bästa” att lära sig simma eller är det tvärtom? SvJT 2017 s. 689–708 angående barnets bästa i relation till obligatorisk simundervisning utifrån Europadomstolens avgörande Osmanoğlu and Kocabaş v. Switzerland.
206 McGoldrick s. 1.
207 Skolverkets skrivelse 2003 dnr 58–2003:2567. Se även Lagerqvist Veloz Roca FT 2005 s. 306 och Enkvist s. 217.
208 Se Skolverkets beslut 2006 dnr 52–2006:689 och Skolverkets utredning 2012.
44
skollagen ska utbildningen i skolor med offentlig huvudman vara religiöst neutral, utan konfessionella inslag. Förbudet mot konfessionella inslag i kommunala skolor innebär dock inte att alla religiösa uttryck är otillåtna. Den grundlagsstadgade religionsfriheten innebär att eleven på eget initiativ tillåts utöva sin religion inom skolans verksamhet. Hur skolan bör förhålla sig till religiös klädsel är en komplex rättighetsfråga där olika intressen ställs mot varandra och de nuvarande riktlinjerna ger inget tydligt svar på frågan. Det kan dock konstateras att muslimska huvuddukar och andra religiösa huvudbonader, såsom den judiska kippan eller den sikhiska turbanen, inte kan jämställas med bärande av exempelvis mössa eller keps i skolan eftersom de förstnämnda utgör ett uttryck för religion.
Grundskolans förhållningssätt till heltäckande klädsel
Skolverket har i ett antal skrivelser och promemorior uttalat sig om hur skolan kan och bör förhålla sig till slöja, med särskilt fokus på den heltäckande burqan.210 Det finns därför anledning att klargöra att Skolverket inte har möjlighet att begränsa de relativa rättigheter som stadgas i 2 kap. 1 § RF. Detta gäller även i det fall myndigheten har delegerats föreskriftsmakt eftersom det finns ett lagkrav vid rättighetsbegränsningar enligt 2 kap. 20–23 §§ RF. Riksdagen är det enda organ som kan stifta lag, vilket framgår av 8 kap. 1 § RF. Skolverket har i uppdrag att tolka gällande rätt, inte att meddela nya föreskrifter. Skolverkets funktion är därmed rådgivande och dess juridiska tolkningar är inte juridiskt bindande för skolornas verksamhet. Myndighetens uttalanden om begränsning av heltäckande klädsel i skolan utgör endast riktlinjer vad gäller möjligheten att inskränka grundläggande fri- och rättigheter i skolmiljön. Skolverkets nuvarande riktlinjer angående heltäckande klädsel utformades 2012, varvid myndigheten uttalade att klädseln är något som normalt bestäms av individen själv.211 Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda elevers val av klädsel, särskilt när det är fråga om religiöst betingade uttryck. Skolverket förtydligade att religionsfriheten, vilket omfattar rätten att bära religiös klädsel, är skyddad i RF, EKMR och diskriminerings-lagen.212
År 2003 uppmärksammades frågan om elever har rätt att bära heltäckande klädsel, såsom burqa eller niqab i skolan. På en gymnasieskola i Göteborg valde två elever, 16 respektive 19 år gamla, att bära heltäckande burqa av religiösa skäl. Rektorn vände sig
210 Skolverkets skrivelse 2003, Skolverkets beslut 2006 samt Skolverkets utredning 2012.
211 Skolverkets utredning 2012 s. 7.
45
till Skolverket för vägledning. Skolverkets utredning från 2003 fokuserar på gymnasieutbildningen, men kan i vissa delar bidra till diskussionen om religiös klädsel i grundskolan. Skolverket uttalade att kravet på att svenska skolan ska vara icke-konfessionell inte betyder att verksamheten ska vara värdeneutral. 213 Tvärtom framgår av de olika utbildningsformernas läroplaner att skolan ska ta ställning för och hävda värden som tolerans, öppenhet och pluralism.214 Skolverket förtydligade att skolans uppgift är att ”låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.215 Vidare betonades att det svenska samhällets internationalisering och den globala rörligheten ställer krav på att kunna leva med och inse värdet av kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats som kan bidra till att främja denna mångfald.216
Skolverket lyfte även att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa olika uppfattningar och personliga ställningstaganden kan framföras inom ramen för verksamheten. Skolverkets uppmaning att samtala med flickorna om demokratiska värderingar och jämställdhet kan ifrågasättas mot bakgrund att skolan ska uppmuntra till pluralism. Dessa samtal med skolan kan uppfattas som tillrättavisande och dessutom komma i konflikt med den negativa religionsfriheten i 2 kap. 2 § RF som stadgar att ingen får tvingas att uppge sin religiösa åskådning. Utgångspunkten att elever som har burqa av religiösa skäl ska ha särskilda samtal för att vara införstådda med majoritetssamhällets värderingar och behöva redogöra för sin religiösa övertygelse torde inte vara förenligt med skyddet för religionsfriheten enligt RF.
Religionsfriheten tillhör den värdegrund som skolan ska hävda, men samtidigt menade Skolverket att det inte är klarlagt huruvida burqan är religiöst motiverad. Det har ovan konstaterats att det råder olika meningar om huruvida det finns ett religiöst påbud att bära burqa.217 En sådan slutsats hindrar dock inte att klädseln kan vara religiöst motiverad, samtidigt som den kan vara ett uttryck för både kultur och tradition. Skolverkets utredning från 2003 rörde elever med heltäckande klädsel och öppnade upp för att begränsa klädseln på grund av pedagogiska skäl. Skolverket menade vidare att burqa kan begränsas med hänsyn till att den hindrar den pedagogiska verksamheten eftersom kontakten mellan
213 Skolverkets skrivelse 2003 s. 3.
214 Lgr11 avsnitt 1.
215 Skolverkets skrivelse 2003 s. 3.
216 Skolverkets skrivelse 2003 s. 3. Se även Lgr11 avsnitt 1.
46
elever och lärare försvåras. Dessutom menade myndigheten att det uppstår situationer då identifikation krävs i samband med examinationer.218
Det är förstås så att klädsel som täcker ansiktet försvårar identifikation och kontakt mellan människor, något som uppmärksammades i Europadomstolens mål S.A.S. v.
France. I målet hade Frankrike förbjudit heltäckande klädsel på allmän plats från 2010,
vilket främst drabbade kvinnor som bar burqa och niqab av religiösa skäl. Staten menade att klädseln försvårade medborgarnas möjlighet att leva tillsammans, ”vivre ensemble”, vilket Europadomstolen godtog.219 Förbudet gäller inte begränsning av slöja i skolans verksamhet, det finns dock ett värde i att uppmärksamma domstolens proportionalitetsbedömning. Förbudet ansågs nödvändigt i ett demokratiskt samhälle trots att det endast påverkade en liten grupp kvinnor som bar heltäckande slöja och skulle påverka deras situation i hög utsträckning. Vidare riskerade ett sådant förbud bidra till stärkande av stereotyper, uppmuntra intolerans och motverka pluralism. Dessutom var förbudet brett utformat då det skulle gälla allmänna platser och innebar sanktioner för dem som bröt mot förbudet.220
De kommunala förbuden mot slöja gäller endast i skolverksamheten och innebär inte några sanktioner mot elever som bryter mot förbudet. Bedömningen i S.A.S. v. France är därför inte direkt tillämplig i en svensk kontext. Däremot är domstolens proportionalitets-bedömning av intresse då förbudet ansågs proportionerligt trots sin begränsade effekt och stereotypisering av muslimska kvinnor.221 Domstolens uppfattning att en sådan åtgärd är proportionerlig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle är inte självklar. Liksom det generella förbudet i Frankrike påverkar förbuden mot slöja i Staffanstorps och Skurups kommun endast en liten grupp muslimska kvinnor och flickor. Dessutom riskerar de kommunala förbuden att förstärka de fördomar som riktas mot muslimer, vilket hotar den öppenhet och tolerans som präglar det svenska samhället.
S.A.S. v. France gällde heltäckande klädsel och även Skolverkets utredning från 2012
fokuserade på hur skolan ska förhålla sig till elever som bär burqa. Det uppstår dock inte samma praktiska problematik i undervisningen när elever bär slöja som endast täcker håret, så kallad hijab. De kommunala besluten som är centrala för denna framställning gör ingen åtskillnad mellan slöja och mer heltäckande klädsel. Skillnaderna mellan olika muslimska huvuddukar påverkar dock proportionalitetsbedömningen eftersom
218 Skolverkets skrivelse 2003 s. 11.
219 S.A.S. v. France p. 141–142.
220 S.A.S. v. France p. 149–153.
47
bedömningen av klädsel som täcker ansiktet kan ta större hänsyn till ordning och säkerhet. Skolverkets tidigare riktlinjer att begränsa heltäckande klädsel med hänsyn till det pedagogiska uppdraget kritiserades för att inte överensstämma med Europadomstolens praxis och ändrades senare.222 Enligt Skolverkets nuvarande riktlinjer kan förbud mot heltäckande klädsel endast införas i enskilda fall med hänsyn till ordning och säkerhet och pedagogiska utmaningar som kan uppstå får hanteras utan generella förbud. Skolverkets bedömning att generella förbud inte kan anses vara en proportionerlig åtgärd, samtidigt som enskilda förbud kan behövas i särskilda situationer förefaller rimlig.
Krav på att skolan måste vara öppen för alla
I ett beslut från 2006 riktade Skolverket kritik mot en fristående grundskola som inte tillåtit en elev att bära slöja.223 Beslutet uppmärksammade dels att slöjan inte kan jämställas med andra huvudbonader, dels att ett generellt förbud mot slöja inte kan godtas med hänsyn till att grundskolan måste stå öppen för alla. Kravet att varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan framgår av 10 kap. 35 § skollagen.
Av beslutet framgår att Skolverket 2006 fick en anmälan från en förälder som tidigare haft sin dotter på den fristående Minervaskolan i Umeå.224 Skolledningen hade inte tillåtit den 7-åriga eleven att bära slöja i skolan med hänsyn till ett umgängeskontrakt som föreskrev att elever inte tilläts ha mössa eller keps under lektionstid. Flickans förälder tydliggjorde att hon bar slöja på grund av sin religiösa övertygelse och motsatte sig skolans regler. Skolverket konstaterade att slöja inte kan jämställas med andra huvudbonader såsom keps eller mössa. Rektorns resonemang om förbud mot alla huvudbonader kan därmed inte godtas ur ett grundlagsperspektiv, eftersom slöja även utgör ett religiöst uttryck. Skolverket uttalade också att förbud mot klädsel endast kan uppställas i särskilda fall om det påverkar ordningen och säkerheten i skolan eller om ett sådant förbud behövs för att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. Skolverket menade att förbud mot religiös klädsel stred mot religionsfriheten och diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen. Skolan hade därmed inte uppfyllt skollagens krav på att vara öppen för alla elever.225
222 Jfr Skolverkets skrivelse från 2003 och Skolverkets utredning 2012.
223 Skolverkets beslut 2006.
224 Skolverkets beslut 2006.
48