Juridiska institutionen
Vårterminen 2020
Examensarbete i konstitutionell rätt
30 högskolepoäng
Slöjförbud i grundskolan
Om möjligheten att begränsa barns grundläggande fri- och
rättigheter till skydd för demokratiska värden
Prohibition to wear Islamic headscarf in Swedish primary
schools
An analysis about the possibility to infringe children’s rights to protect
democratic values
Författare: Anna Thörne
Innehållsförteckning
Förkortningar
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.3 Metod och material ... 3
Särskilt om materialvalet ... 4 1.4 Avgränsningar ... 5 1.5 Disposition ... 6 1.6 Definitioner ... 7 Muslimska huvuddukar ... 7 Barn ... 7
2 Barn är självständiga rättighetsbärare ... 8
2.1 Inledning ... 8
2.2 Grundläggande fri- och rättigheter enligt RF ... 8
2.3 Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter ... 9
Barn omfattas av skyddet i EKMR ... 10
2.4 Barns rättigheter enligt barnkonventionen ... 11
Barnkonventionens ställning i svensk rätt ... 12
2.5 Sammanfattning ... 13
3 Skolans värdegrund och uppdrag ... 15
3.1 Inledning ... 15
3.2 Grundskolan ska värna demokratiska värderingar ... 15
Barnets bästa i grundskolans verksamhet ... 17
Hedersförtryck ska motarbetas i skolans verksamhet ... 18
3.3 Rätten till utbildning ... 19
Skolplikten innebär en skyldighet att delta i undervisningen ... 21
Regleringen av fristående skolor påverkar inte elevers religionsfrihet .. 22
3.5 Sammanfattning ... 23
4 Religiösa manifestationer i grundskolan ... 24
4.1 Inledning ... 24
4.2 Proportionalitetsprincipen ... 24
Margin of appreciation ... 25
Proportionalitetsprincipen i svensk rätt ... 26
4.3 Religionsfriheten är en grundläggande rättighet ... 26
Religionsfrihetens utformning ... 27
En snäv tolkning av religionsutövning ... 28
4.4 Slöjan är ett religiöst och kulturellt uttryck ... 31
Religiös klädsel omfattas av yttrandefriheten i RF ... 32
4.5 Barns rätt att manifestera sin religion i skolan ... 34
Barns religionsfrihet i relation till föräldrarnas bestämmanderätt ... 34
Religionsfriheten är en kontroversiell rättighet i barnkonventionen ... 36
Konflikt mellan positiv och negativ religionsfrihet ... 36
Religiösa symboler i grundskolan ... 37
Slöjans påverkan på omgivningen ... 39
4.6 Sammanfattning ... 41
5 Begränsning av slöja i grundskolan ... 43
5.1 Inledning ... 43
5.2 Begränsning av heltäckande klädsel i skolan ... 43
Grundskolans förhållningssätt till heltäckande klädsel ... 44
Krav på att skolan måste vara öppen för alla ... 47
5.3 Skolans ansvar att upprätthålla demokratiska värderingar ... 48
Slöjan anses utgöra ett hot mot demokratiska värden ... 48
Behöver barn skyddas från att bära slöja? ... 50
Generella förbud bortser från barns rätt till självbestämmande ... 51
6 Förbud mot diskriminering i grundskolan ... 54
6.1 Inledning ... 54
6.2 Religiösa manifestationer i arbetslivet ... 54
Begränsning av religiösa symboler i arbetet ... 56
6.3 Skyddet mot diskriminerande behandling i skolan ... 59
Diskrimineringsombudsmannens syn på heltäckande slöja i skolan ... 59
6.4 Förbud mot diskriminering utgör ett minoritetsskydd ... 61
Förbud mot slöja riskerar att diskriminera flickor ... 62
6.5 Sammanfattning ... 64
7 Möjligheten att införa slöjförbud i grundskolan ... 65
7.1 Inledning ... 65
7.2 Kommunala beslut om slöjförbud är under utredning ... 65
7.3 Slöjförbud inskränker grundläggande fri- och rättigheter ... 66
Skolplikten innebär att slöjförbud får en tvingande karaktär ... 67
Är generella förbud i grundskolan en proportionerlig åtgärd? ... 68
7.4 Sammanfattning ... 71
8 Avslutande reflektioner ... 72
Förkortningar
AD Arbetsdomstolen
Barnkonventionen Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter
DO Diskrimineringsombudsmannen
EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
EU Europeiska unionen
EU-stadgan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
EU-domstolen Europeiska unionens domstol
Europadomstolen Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
FN Förenta nationerna
HD Högsta domstolen
JK Justitiekanslern
JO Justitieombudsmannen
Prop. Proposition
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige och övriga Europa pågår diskussioner om förbud mot religiös klädsel i grundskolan och det är den muslimska huvudduken som ofta befinner sig i debattens centrum.1 I två svenska kommuner, Skurup och Staffanstorp, har beslut om att inte tillåta
olika typer av huvudduk i förskola och grundskola röstats igenom i kommunfullmäktige under 2019.2 Besluten att inte tillåta huvudduk i den kommunala skolverksamheten utgör
en del av mer övergripande integrationsplaner och röstades igenom trots att förbudens förenlighet med gällande rätt inte är klarlagd. Förbuden är generellt utformade men omfattar i praktiken enbart den muslimska huvudduken. Detta medför att förbuden främst berör flickors frihet att uttrycka sig genom sitt val av klädsel.3
Förespråkare för ett generellt förbud mot slöja i grundskolan menar bland annat att skolmiljön ska vara fri från religiösa symboler och att sådana klädregler skyddar flickor från religiösa påtryckningar att bära slöja i tidig ålder.4 Vidare anser organisationer som
arbetar mot hedersförtryck att slöjan är ett uttryck för hedersnormer och menar att slöjförbud i grundskolan skulle öka utsatta flickors handlingsutrymme.5 Samtidigt utgör
friheten att uttrycka sin religion och respekten för olika religiösa övertygelser en av grundvalarna i ett demokratiskt samhälle.6 Begränsning av religiös klädsel i grundskolan
aktualiserar således flera grundläggande fri- och rättigheter, såsom religionsfriheten, yttrandefriheten samt rätten till utbildning.7 Religionsfriheten skyddas i artikel 9 i
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) samt 2 kap. 1 § p. 6 RF. Dessutom stadgar artikel 14 i Förenta
1 Skolverkets utredning angående elever med heltäckande slöja i skolan 2012. Se även Lagerqvist
Veloz Roca, Är religions- och yttrandefriheten på kollisionskurs mot hets- och diskrimineringsförbuden i RF och BrB? FT 2005 s. 306 och Bernitz, Frihet till religion och frihet från religion i skolan – elevers och lärares rättigheter, FT 2017 s. 451–473.
2 Protokoll från Staffanstorps kommunstyrelse, sammanträde 2019-05-29 och protokoll från Skurups
kommunfullmäktige, sammanträde 2019-12-16.
3 Jänterä-Jareborg, Yttrandefrihet, religion och kvinnors rättigheter, 2018, s. 64 och Lagerqvist Veloz
Roca FT 2005 s. 306.
4Integrationsplan för Staffanstorps kommun 2019 s. 12 f. och Makram, Slöja på barn är extrem form
av religiös indoktrinering, Dagens Nyheter 27 augusti 2019.
5 Rashidi & Mohammed, Hedersnormerna är insydda i slöjan, Dagens Samhälle 14 december 2019.
6 SOU 1972:15 Ny regeringsform, ny riksdagsordning s. 158, SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och
rättigheter regeringsformen s. 121 och SOU 2008:125 En reformerad grundlag s. 113.
7 Enkvist, Religionsfrihetens rättsliga ramar, 2013, kap. 7. Se även Persson, Skolkläder och
2
nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) barns självständiga rätt att tillhöra och utöva sin religion under ledning av sina föräldrar.
I flera europeiska länder har det ansetts problematiskt att tillåta bärande av slöja eller annan klädsel på arbetsplatser och skolor då huvudduken har uppfattats som ett uttryck för kvinnoförtryck och muslimsk fundamentalism.8 Exempelvis Belgien, Frankrike och
Danmark har de senaste åren infört förbud mot heltäckande klädsel på offentliga platser och i Frankrike har det sedan 2004 varit otillåtet för både elever och lärare att bära slöja i statliga skolor.9 Förbud mot slöja har blivit föremål för prövning i Europadomstolen
som uttalat att klädseln utgör en kraftfull religiös symbol.10 Flickors bärande av slöja i
grundskolan innebär svåra avvägningar då barns rätt att manifestera sin religion ställs mot andra elevers negativa religionsfrihet och det allmännas intresse att skydda barn från religiösa påtryckningar. I skollagen (2010:800) särskiljs kommunala och fristående skolor i flera avseenden, exempelvis vad gäller förekomsten av konfessionella inslag i utbildningen enligt 1 kap. 6–7 §§. Regleringen av fristående skolor påverkar dock inte elevers rätt att utöva sin religion i skolan enligt RF, EKMR och barnkonventionen.11
Generella förbud mot religiösa symboler i grundskolan uppmärksammar hur skyddet av grundläggande fri- och rättigheter förhåller sig till skolplikten och det allmännas skyldighet att erbjuda en skola öppen för alla. En fråga som aktualiseras är hur ska staten ska agera för att främja jämställdhet mellan könen och samtidigt respektera alla barns rätt till religionsfrihet och yttrandefrihet i grundskolan.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att analysera vilka grundläggande fri- och rättigheter som aktualiseras vid ett generellt slöjförbud i grundskolan och utreda huruvida dessa rättigheter kan inskränkas enligt nationell rätt och Sveriges internationella åtaganden. Analysen fokuserar därmed på flickor som bär slöja i grundskolan.
Den övergripande frågeställningen är huruvida ett generellt slöjförbud i svensk grundskola är förenligt med barns grundläggande fri- och rättigheter enligt RF, EKMR och barnkonventionen. Skolväsendet vilar på demokratins grund och grundskolans
8 Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2015, s. 451 och Jänterä-Jareborg s. 64. Se även
McGoldrick, Human rights and religion: the Islamic headscarf debate in Europe, 2006, s. 15 f.
9 Wallach Scott, The politics of the veil, 2007, s. 12 och Gustavsson, Veils, Nudity and Individuality:
romantic ideals among self-professed enlightment liberals in France, 2016, s. 217.
10 I Europadomstolens mål Dahlab v. Switzerland, Appl. No. 42393/98 (ECHR 15 February 2001)
konstaterade domstolen att slöjan är en ”powerful external symbol”.
3
verksamhet har ett uppdrag att främja demokratiska värden såsom alla människors lika värde och jämställdhet. Två kompletterande frågeställningar är därmed vad som kan anses utgöra demokratiska värderingar samt hur ett generellt förbud mot slöja i grundskolan förhåller sig till grundskolans uppdrag att värna dessa värderingar.
1.3 Metod och material
I denna uppsats används rättsdogmatisk metod, vilken syftar till att tolka och fastställa gällande rätt med ledning av de vedertagna rättskällorna med hänsyn till deras inbördes hierarki enligt rättskälleläran.12 I redogörelsen för gällande rätt kommer jag således
använda mig av de sedvanliga rättskällorna lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.13
Internationella konventioner såsom EKMR och barnkonventionen är centrala för redogörelsen av barns religions- och yttrandefrihet vad gäller religiöst motiverad klädsel i grundskolan. Svensk rättspraxis på området är däremot mycket begränsad, vilket innebär att Europadomstolens tolkningar av religionsfriheten har fått en betydande roll.14 Svensk
rätt ska vidare tolkas konventionskonformt, vilket innebär att svenska bestämmelser ska tolkas i enlighet med Sveriges internationella åtaganden.15 Detta innebär att den
nationella rätten, exempelvis diskrimineringslagen (2008:567) och regleringen på skolans område ska tolkas i enlighet med artiklarna i EKMR och barnkonventionen. Vad gäller tillämpningen av barnkonventionens bestämmelser har det över tid utvecklats en barnkonventionsmetod. Metoden har främst tillkommit genom FN:s kommitté för barnets rättigheter, Barnrättskommitténs, arbete men även med insatser från myndigheter som Barnombudsmannen samt organisationer som exempelvis Rädda barnen. På grund av barnkonventionens uttalade barnrättsperspektiv utmanar metoden den traditionella rättsdogmatiska metoden eftersom den tar ett holistiskt grepp om barnets rättigheter.16 Ett
holistiskt barnrättsperspektiv utgår från barnets sociala situation och innebär att konventionen, trots artiklarnas olika karaktär, ska ses som en helhet.17 Problemen eller
frågorna som uppstår uttrycks enligt barnkonventionsmetoden som sociala problem, vilka därmed inte kan lösas enbart utifrån de rättsliga källorna. Rätten ses snarare som ett av
12 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2018, s. 45 och 49. 13 Kleineman, Juridisk metodlära, 2018, s. 27 ff.
14Enkvist s. 85 f.
15 Prop. 1993/94:117 Inkorporeringen av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor s.
37 och SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag s. 133.
16 Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 5 s. 3 f. Se även Grahn-Farley, Barnkonventionen: en
kommentar, 2019, s. 13 f.
4
flera redskap.18 Utmaningen vid tillämpning av barnkonventionen i en svensk kontext är
att omsätta detta sociala perspektiv till ett rättsdogmatiskt nationellt system som styrs av andra principer såsom rättssäkerhet och förutsebarhet.19 Denna framställning tillämpar
som redan nämnts den rättsdogmatiska metoden och med hänsyn till att barnkonventionen är svensk lag sedan 1 januari 2020 utgår analysen från att barnkonventionen ska förstås inom den svenska inhemska rättsordningen. Detta innebär att analysen utgår ifrån uppfattningen att barn är självständiga innehavare av grundläggande fri- och rättigheter, vilken grundar sig på barnkonventionens erkännande av barn som fullständiga rättighetsbärare.20 Konventionens barnrättsbaserade synsätt kräver att varje barn erkänns,
respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen och en personlig integritet. Synsättet kräver även att barnets rätt att bli hört och få sina åsikter beaktade tillgodoses systematiskt i alla processer samt att barnets egenmakt och deltagande ska vara centralt i alla ärenden och beslut som berör barnet.21
Särskilt om materialvalet
I en svensk kontext har diskussionen om förbud mot muslimska huvuddukar i skolan främst uppmärksammats på kommunal nivå. Hittills har endast Staffanstorps kommun infört ett generellt förbud i den kommunala integrationsplanen, där det framgår att kommunen inte accepterar slöja i förskola och grundskola upp till sjätte klass.22 Även
Skurups kommun är av särskilt intresse för denna framställning då kommunen i december 2019 röstade igenom ett beslut i kommunfullmäktige om att införa slöjförbud i sin integrationsplan. Liknande motioner om slöjförbud i grundskolan har väckts i flera andra kommuner, varför bedömningen av de kommunala beslutens förenlighet med gällande rätt kan påverka tolkningen av medborgerliga fri- och rättigheter på nationell nivå. 23 Av
denna anledning är det rättsligt relevant att diskutera beslut och protokoll från
18 SOU 1997:116 Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige
avsnitt 5.3.1 och Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 5 förtydligar barnkonventionen krav på juridiska, administrativa och andra åtgärder enligt artikel 4. Se även Grahn-Farley s. 13 f.
19 Grahn-Farley s. 14. Se Kleineman s. 31 angående vikten av rättssäkerhet och förutsebarhet inom
rättsdogmatiken.
20 SOU 2016:19 s. 91.
21 SOU 2016:19 s. 92 och Ds 2019:23 Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention
om barnets rättigheter s. 66.
22 Integrationsplan för Staffanstorps kommun s. 12 f.
23TT:s enkät om slöjförbud genomförd i februari 2020 visar att frågan om slöjförbud har väckts i var
5
kommunfullmäktige samt närmare granska innehållet i Staffanstorps kommuns integrationsplan.
Eftersom det saknas svensk domstolspraxis angående begränsning av religiös klädsel i grundskolan har jag därutöver analyserat rättspraxis från Europadomstolen, samt tagit del av beslut och utredningar från svenska myndigheter såsom Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO). Utöver detta har jag valt att analysera arbetsrättsliga mål som berör religiösa manifestationer i arbetslivet. Målen som analyseras är dels två mål från EU-domstolen, C-157/15 och C-188/15, dels det uppmärksamma handskakningsmålet från svenska Arbetsdomstolen (AD), mål 2018 nr 51. Domstolens resonemang kring religiösa manifestationer i arbetet syftar till att belysa vilka intressen som vägs mot varandra vid en prövning av den enskildes religionsfrihet i arbete respektive grundskolan. Jämförelsen mellan utbildning och arbete kan bidra till diskussionen om slöjförbud i grundskolan då grundskolan med hänsyn till den lagstadgade skolplikten kan liknas vid den arbetsplats som elever vistas på dagligen.
1.4 Avgränsningar
Framställningen avgränsas till att behandla religionsfriheten enligt 2 kap. 1 § p. 6 RF och artikel 9 EKMR samt hur religionsfriheten förhåller sig till artikel 2 protokoll 1 (TP 1) EKMR. Därtill kommer yttrandefriheten i 2 kap. 1 § p. 1 RF samt relevanta regler i diskrimineringslagen (DL) och skollagen att diskuteras. Alla religiösa uttryck faller inom religionsfriheten enligt artikel 9 EKMR, vilket innebär att yttrandefriheten enligt artikel 10 EKMR inte kommer att behandlas. Vidare fokuserar denna analys på barns rättigheter, varför vuxna kvinnors rätt att bära slöja inte behandlas ingående. Det kan dock konstateras att flera av Europadomstolens centrala avgöranden angående begränsning av slöja berör vuxna kvinnor, varför dessa avgöranden kommer att belysas i den del dessa bidrar till diskussionen om barns slöjbärande i grundskolan. Denna uppsats är således avgränsad till att endast behandla elever som bär slöja i grundskolan, vilket innebär att regler som berör förskola, gymnasieskola och universitetsstudier utelämnas. Till följd av uppsatsens begränsade utrymme kommer inte samtlig relevant praxis rörande artikel 9 samt artikel 2 TP 1 EKMR att behandlas. Analysen fokuserar på den praxis som bäst illustrerar domstolens resonemang angående religiös klädsel, särskilt vad gäller tillåtna begränsningar av muslimska huvuddukar inom utbildning.
6
beslutet i Skurup har överklagats till förvaltningsrätten i Malmö.24 Laglighetsprövningen
är ännu inte avgjord och kommer inte att närmare diskuteras i denna uppsats. Frågan om vad som faller inom den kommunala kompetensen enligt kommunallagen (2017:725) utelämnas därmed i denna analys.
Eftersom grundskolan är en nationell angelägenhet som inte regleras på EU-nivå kommer EU-rätten inte att behandlas ingående. EU-rätten har dock en särställning i svensk rätt i jämförelse med annan internationell rätt då den utgör en egen rättsordning och samtidigt är en integrerad del av svensk rätt.25 EU har inte ratificerat
Europakonventionen men genom Lissabonfördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan) blivit bindande för medlemsstaterna.26
EU-stadgan är endast tillämplig när unionsrätten är tillämplig och aktualiseras därmed inte i diskussionen om ett förbud mot slöja i den svenska grundskolan. EU-rätten kan vara tillämplig i det fall slöjförbudet påverkar inflyttade EU-medborgare som går i skolan i Sverige på grund av den fria rörligheten inom unionen. Denna framställning avgränsas dock till att endast behandla EU-rätten i syfte att jämföra förbudet mot diskriminering inom arbetsliv och utbildning. Av denna anledning kommer även svensk och europeisk rättspraxis som berör religiösa symboler i arbetslivet att diskuteras, däremot utelämnas nationell arbetsrättslig reglering.
En central aspekt av generella slöjförbud, oavsett i vilket sammanhang ett sådant förbud införs, är att åtgärden i praktiken påverkar kvinnor. Eftersom den muslimska huvudduken är en könsbetingad klädsel begränsar slöjförbud i grundskolan flickors frihet i högre utsträckning. Könsperspektivet kommer därmed belysas genomgående och särskilt uppmärksammas i diskussionen om diskriminering i skolan.
1.5 Disposition
Inledningsvis kommer jag redogöra för barns grundläggande fri- och rättigheter, följt av ett avsnitt som berör regleringen av grundskolan, med fokus på skolans uppdrag och värdegrund. Därefter analyseras religionsfrihetens utformning enligt svensk, respektive internationell rätt. Dessa tre avsnitt, kapitel 2–4, syftar till att ge en grund för den efterkommande analysen i kapitel 5 som behandlar vilka religiösa symboler som tillåts i skolmiljön.
24 Förvaltningsrätten i Malmö mål nr 113–20.
7
I nästkommande avsnitt, kapitel 6, diskuteras begränsningar att bära slöja i relation till diskrimineringsförbudet som gäller såväl i arbetslivet som inom utbildning, följt av vilka möjligheter det finns att införa ett generellt slöjförbud i grundskolan i kapitel 7. Slutligen presenteras mina sammanfattande reflektioner i kapitel 8.
1.6 Definitioner
Muslimska huvuddukar
Det finns många olika typer av muslimska huvuddukar och diskussionen om slöjförbud avser både huvuddukar som täcker håret, så kallad hijab, och mer heltäckande klädsel, såsom niqab eller burqa. I uppsatsen har jag valt att använda samlingsbegreppen slöja och burqa för att förenkla förståelsen. När samlingsbegreppet muslimsk huvudduk förekommer i texten används det synonymt med alla typer av slöjor för att mer generellt beskriva den klädsel som vissa muslimska kvinnor och flickor bär.
Barn
I svensk rätt återfinns en rad olika begrepp för att beskriva individers mognad och myndighetsåldrar. Enligt 1 kap. 6 § Brottsbalken (1962:700) inträder straffmyndighet vid 15 år, medan 3 kap. 4 § RF stadgar att personer över 18 år har rösträtt till allmänna val.27
Enligt artikel 1 i barnkonventionen avser barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. Barnkonventionens definition återfinns bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap. 2 § tredje stycket och denna framställning utgår från att alla personer under 18 år är att betrakta som barn. Jag vill dock uppmärksamma att uppsatsen fokuserar särskilt på elever i grundskolan, vilket avser barn från 7–16 år.
8
2 Barn är självständiga rättighetsbärare
2.1 Inledning
Ett generellt slöjförbud i grundskolan aktualiserar flera grundläggande fri- och rättigheter som skyddas i svensk grundlag och internationella konventioner. Eftersom analysen fokuserar på barns rättigheter i grundskolan aktualiseras såväl yttrandefriheten och religionsfriheten i RF, EKMR och barnkonventionen. Följande avsnitt syftar till att ge en bakgrund till barns rättigheter och klargöra i vilken utsträckning barn omfattas av skyddet de olika rättighetssystemen.
2.2 Grundläggande fri- och rättigheter enligt RF
Demokratin utgör grunden för ett fritt, öppet och tolerant samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. De svenska fri- och rättighetsreglerna återfinns främst i 2 kap. RF. Enligt RF gäller de grundläggande fri- och rättigheterna oavsett ålder, vilket innebär att barn och vuxna i stort sett är likställda när det gäller skyddet i RF.28 Barn uppfattas som
självständiga rättighetsbärare vilket innebär att barn har samma möjlighet som vuxna att åberopa sin rätt till religions- och yttrandefrihet gentemot det allmänna. Ett grundlagsskydd för medborgerliga fri- och rättigheter är av väsentlig betydelse för upprätthållande av demokratin.29 I förarbetena till RF framgår att grundlagsskyddet har
störst betydelse när den demokratiska samhällsordningen hotas av exempelvis anti-demokratiska rörelser inom landet.30 I sådana situationer finns det risk för att de
demokratiska institutionerna sviktar i omsorg om medborgarfriheterna och grundlagens rättighetsregler syftar därför till att rättsligt begränsa de offentliga organens handlingsfrihet gentemot medborgarna.31
Enligt målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 § RF ska det allmänna verka för att barns rätt tas till vara, vilket förtydligar det allmännas ansvar i förhållande till barn. Vidare stadgas att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller andra omständigheter som gäller den enskilda som person. Diskrimineringsförbudet omfattar ålder, vilket innebär att barn ska bemötas som jämlika
28 Med undantag från skolplikten och medborgarskap, se Bernitz, Barns rättigheter: finns fri- och
rättigheter i skolans värld? FT 2011 s. 239. Se även Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag s. 187.
29 SOU 1972:15 s. 155 ff., SOU 1975:75 s. 121 och SOU 2008:125 s. 385. 30 SOU 1975:75 s. 13.
9
individer och ha rätt till delaktighet i enlighet med sin utvecklingsnivå i frågor som rör dem själva.32 Målsättningsstadgandet är ett uttryck för samhällets strävanden vilket
innebär att det inte är en rättighet som kan åberopas av den enskilde. I och med grundlagsreformen 2010 diskuterades om barns rättigheter skulle stärkas ytterligare genom att införa ett bindande stadgande i rättighetskapitlet i RF, bland annat Barnombudsmannen stöttade ett utökat skydd. Lagstiftaren ansåg dock att ett sådant behov saknades, då barns individuella rättigheter redan skyddas i tillräckligt hög utsträckning.33
2.3 Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter
Sveriges dualistiska rättstradition särskiljer den nationella rättsordningen från den folkrättsliga.34 Vid uppfyllande av folkrättsliga förpliktelser har den dominerade metoden
varit transformering, vilket innebär att lagstiftaren vid behov anpassat den inhemska rätten till det internationella åtagandet.35 Ett alternativ till transformering är så kallad
inkorporering, vilket innebär att konventionen i sin helhet tas in i den svenska rätten genom en lag.36 Detta leder till att konventionen, i sin ursprungliga version, blir en del av
inhemsk rätt och kan åberopas i nationella domstolar.37 EKMR var den första
konventionen om mänskliga rättigheter som inkorporerades i svensk rätt och barnkonventionen är sedan 1 januari 2020 den första av FN:s konventioner som blir en del av den inhemska rättsordningen.38
EKMR bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och trädde i kraft 1953. Till skillnad från FN-konventionen gjordes EKMR rättsligt förpliktande för konventionsstaterna och det anförtroddes åt gemensamma internationella organ att kontrollera att staterna uppfyllde dessa förpliktelser.39 Det finns ett mycket klart samband
mellan konventionens fri- och rättigheter och demokratiska principer eftersom konventionen utformades för att bevara och främja det demokratiska samhällets värden
32 Prop. 2001/02:72 Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m. s. 50. 33 Prop. 2009/10:80 s. 187.
34 SOU 1997:116 avsnitt 5.2.2 och SOU 2016:19 s. 350 f. Se även Grahn-Farley s. 9. 35 SOU 2016:19 s. 352.
36 SOU 1997:116 avsnitt 5.2.2 och SOU 2016:19 s. 353.
37 Se SOU 2008:125 s. 396 angående EKMR:s direkta tillämplighet i svenska domstolar. Se även
Grahn-Farley s. 10.
38 Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter och angående
införande av EKMR i svensk rätt, se prop. 1993/94:117.
10
och ideal.40 Sverige ratificerade konventionen redan 1951 och sedan 1995 gäller den som
svensk lag.41 Avsikten med införlivandet av konventionen var att skapa en form av
dubbelt rättighetsskydd som möjliggör för den enskilde att åberopa både EKMR och RF:s regler gentemot svenska myndigheter.42 Konventionen utgör även en del av EU-rätten
såsom en allmän princip. Konventionen har fått ett särskilt konstitutionellt skydd i regeringsformen då 2 kap. 19 § RF stadgar att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med konventionen.43
Barn omfattas av skyddet i EKMR
Skyddet för mänskliga rättigheter enligt EKMR omfattar även barn.44 Enligt artikel 1
EKMR stadgas att konventionsstaterna ska garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter som anges i konventionen. Denna formulering innebär att alla, oavsett ålder, skyddas av konventionen. Enligt artikel 14 ska åtnjutandet av de rättigheter som anges i konventionen säkerställas ”utan diskriminering på någon grund”, vilket inkluderar diskriminering på grund av ålder.45 Skyddet i artikel 9 omfattar
således barns religionsfrihet i samma utsträckning som vuxna. I vissa av konventionens artiklar finns särskilda hänvisningar till barns rättigheter, ett exempel som är relevant för denna framställning är artikel 2 i TP 1 som gäller rätten till undervisning.
Europadomstolens uppgift är att säkerställa en enhetlig tillämpning av EKMR i konventionsstaterna. Betydelsefullt i sammanhanget är att se konventionen som en helhet och tolkningen av de allmänt formulerade bestämmelserna får inte resultera i en konflikt med en annan bestämmelse i konventionen.46 Vidare har Europadomstolen framhållit
betydelsen av att rättigheterna som skyddas enligt EKMR inte enbart är teoretiska och illusoriska, utan tolkningen ska resultera i ett reellt, praktiskt och effektivt skydd.47
Konventionens artiklar kan ses som ett komplement till fri- och rättigheterna i 2 kap. RF.48 Syftet med konventionen är att skapa en minimistandard hos medlemsstaterna när
40 Prop. 1993/94:117 s. 10 f. och SOU 2018:18 Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige
s. 284.
41 Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna. Se även Nergelius, Svensk statsrätt, 2018, s. 179.
42 Prop. 1993/94:117 s. 39, Nergelius s. 137 och Cameron s. 203. 43 Prop. 1993/94:117 s. 36 och SOU 2008:125 s. 29.
44 SOU 2016:19 s. 89.
45Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europarådet, Handbok om europeisk
rätt rörande barnets rättigheter, 2016, s. 19.
46 Danelius s. 55. 47 A.a. s. 55.
48 Prop. 1993/94:117 s. 39 och Holmberg m.fl., Grundlagarna: regeringsformen,
11
det gäller skydd för mänskliga rättigheter.49 Det är sedan upp till varje medlemsstat att se
till att kraven enligt konventionen följs. Inget hindrar dock att en stat inför ett mer långtgående skydd än vad konventionen stadgar.50 Dessutom har Europadomstolen
uttalat att konventionen är ett dynamiskt dokument, vilket innebär att tolkning av rättigheterna utvecklas i takt med samhällsutvecklingen.51 Av denna anledning ger
förarbetena liten vägledning vad gäller tolkningen av de olika bestämmelserna.52
Europadomstolen har genom tolkning av förpliktelserna enligt konventionens bestämmelser utarbetat en omfattande rättspraxis om barns rättigheter, med ett stort antal hänvisningar till barnkonventionen.53 Det bör dock påpekas att Europadomstolen
bedömningar utgår från omständigheterna i det enskilda fallet. Detta medför att domstolen inte tillhandahåller någon övergripande översikt av barns rättigheter enligt EKMR.
2.4 Barns rättigheter enligt barnkonventionen
Barns rättigheter skyddas särskilt i FN:s barnkonvention, vilket är ett folkrättsligt dokument som är juridiskt bindande för staten. Barnkonventionen har till skillnad från EKMR ett tydligare barnrättsperspektiv, vilket innebär att barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare.54 Barnrättsperspektivet är relevant vid slöjförbud för elever
i grundskolan eftersom barn påverkas direkt av förbudet.55 Av denna anledning har barn
rätt att få sina åsikter beaktade samt att barnets självbestämmande och deltagande ska vara centralt i alla beslut som berör barnet.
Barns rättigheter är en del av de mänskliga rättigheter som under lång tid har fastställts i olika internationella överenskommelser. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 samt konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966 utgör det som brukar benämnas som det grundläggande ramverket för de mänskliga rättigheterna.56 FN:s
barnkonvention antogs den 20 november 1989 och Sverige var en av de första länderna
49 Cameron s. 44 och 203. 50 Danelius s. 55.
51 Fahlbeck, Bed och arbeta, 2011, s. 26. Se även Enkvist s. 85. 52 Danelius s. 56.
53 Handbok om europeisk rätt rörande barnets rättigheter s. 24. 54 SOU 2016:19 s. 89 ff.
55 I Ds 2019:23 s. 66 förtydligas att ansvarig beslutsfattare alltid ska säkerställa att barns rättigheter
enligt barnkonventionen respekteras vid åtgärder och beslut som rör barn.
12
att ratificera konventionen 1990.57 De mänskliga rättigheterna är till sin karaktär odelbara
och samverkande vilket innebär att rättigheterna i barnkonventionen, trots artiklarnas olika karaktär, bildar en helhet och förutsätter varandra.58 Vidare är rättigheterna i
konventionen universella och gäller för varje barn oavsett nationella förhållanden som kultur eller religion.59 Barnkonventionen är en omfattande konvention med 54 artiklar i
tre avdelningar. Del I räknar upp barnets rättigheter i artiklarna 1–41. Konventionen omfattar såväl medborgerliga och politiska rättigheter som sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Barnkonventionens ställning i svensk rätt
Samtliga medlemsstater i EU och i Europarådet är parter till barnkonventionen, vilket innebär att konventionen har en betydelsefull ställning på europeisk nivå.60 Gemensamma
rättsliga skyldigheter har därmed införts för de europeiska länderna, vilket i sin tur påverkar tillämpningen av barns rättigheter.61 Sedan den 1 januari 2020 gäller
barnkonventionen även som svensk lag genom lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Detta följer av att riksdagen 2018 beslutade att barnkonventionens artiklar 1–42 i originalversion ska ges ställning som svensk lag.62
Införande av konventionen i svensk rätt innebär att det offentliga har en lagstadgad skyldighet att följa konventionens artiklar i alla beslut som rör barn. I den statliga utredningen SOU 2016:19 framhålls att barnkonventionens nya ställning som lag kommer att stärka barns rättigheter i Sverige.63 Synen på barn som självständiga
rättssubjekt har tidigare kritiserats, bland annat för att samspelet mellan skydd och autonomi är oklart samt att rättigheter som rör barn riskerar att bli motsägelsefulla och konfliktdrivande.64 Svårigheterna kan förklaras av att barn erkänns som självständiga
innehavare av grundläggande fri- och rättigheter, samtidigt som barn befinner sig i en beroendeställning till sina vårdnadshavare. Trots detta välkomnar Barnombudsmannen den nya lagstiftningen eftersom inkorporeringen innebär att barnets roll som rättssubjekt, med egna specifika rättigheter, har tydliggjorts för såväl lagstiftare som rättstillämpare.65
57 UNICEF Sverige, Handbok om barnkonventionen, 2008, s. 13. 58 SOU 2016:19 s. 89.
59 A.bet. s. 89. 60 Ds 2019:23 s. 44.
61 Handbok om europeisk rätt rörande barnets rättigheter s. 27. 62 Se prop. 2017/18:186.
63 SOU 2016:19 s. 22 f. 64 Schiratzki, 2019, s. 29.
65Barnombudsmannens remissvar angående betänkande SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk
13
Det finns dock risker med inkorporeringen, vilket till stor del beror på rättigheternas vaga formuleringar.66 Barnkonventionen utformades inte i syfte att tillämpas direkt i staterna
utan tanken var att konventionen skulle anpassas till den nationella rättsordningen.67
Genom inkorporeringen har rättstillämparen fått i uppgift att klargöra hur konventionen ska tolkas i det enskilda fallet. I SOU 1997:116 avfärdades en inkorporering av konventionen på grund av det stora tolkningsansvar som läggs över på domstolarna. Barnkommittén68 förespråkade istället en transformering i svensk rätt för att uppfylla
rättigheterna i konventionen.69 Denna kritik är fortfarande befogad då inkorporeringen
innebär bristande förutsebarhet vad gäller tolkningen av de olika rättigheterna. Avsaknaden av en internationell domstol bidrar också till tolknings- och tillämpningssvårigheterna eftersom barnkonventionen, till skillnad från EKMR, saknar vägledande domstolspraxis.70 Istället har FN:s Barnrättskommitté uppgiften att övervaka
genomförandet av barnkonventionen i varje land. Barnrättskommitténs uppdrag framgår av artikel 43 barnkonventionen. Kommitténs uttalanden och allmänna kommentarer är till skillnad från domstolskontroll inte rättsligt bindande.71 Rättigheternas vaga
utformning och avsaknaden av domstolspraxis riskerar att leda till att skyddet för barnets rättigheter inte stärks i den omfattning som inkorporeringen i svensk rätt syftar till.
2.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis skyddas barns rättigheter inom såväl nationell rätt som internationella konventioner. Det svenska grundlagsskyddet omfattar var och en, vilket innebär att barn även omfattas av de grundläggande fri- och rättigheter som stadgas i RF. Vidare har EKMR och barnkonventionen inkorporerats i sin helhet i den nationella rättsordningen, vilket innebär att rättigheterna kan åberopas i nationella domstolar. Rättigheterna i EKMR utgör en minimistandard och Europadomstolen har i uppgift att övervaka en enhetlig tillämpning i konventionsstaterna. Till skillnad från EKMR innebär barnkonventionen ett fullständigt erkännande av barn som rättighetsbärare. Ambitionen att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt har funnits länge och syftar till att stärka
66 Riskerna med en inkorporering framhölls i SOU 1997:116 avsnitt 5.7 och återkom senare i SOU
2016:19 s. 375.
67 SOU 1997:116 avsnitt 5.7 och Grahn-Farley s. 10 och 15.
68 År 1996 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdraget att göra en bred översyn av hur svensk
lagstiftning och praxis förhåller sig till bestämmelserna i barnkonventionen, se SOU 1997:116 avsnitt 1.2.
14
15
3 Skolans värdegrund och uppdrag
3.1 Inledning
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. I förarbetena till skollagen framgår att skolan utgår från demokratins idéer såsom de uttrycks i RF.72 Grundskolan
kan sägas ha ett demokrati- och fostransuppdrag, vilket innebär att skolan har som uppgift att förmedla sådana grundläggande värderingar som det råder stor enighet om, såsom demokrati, skydd för mänskliga rättigheter och aktning för människans egenvärde.73
Dessa målsättningar och värderingar som ska genomsyra grundskolans arbete kommer dels till uttryck i 1 kap. skollagen, dels i grundskolans läroplan.74 På grund av skolplikten
som stadgas i 7 kap. 2 § skollagen innefattar rätten till utbildning som framgår av 2 kap. RF 18 § även en skyldighet att delta i undervisningen. Detta innebär att regler som begränsar klädseln i skolan i praktiken blir tvingande för den enskilde då elever har en skyldighet att delta i undervisningen.
Möjligheten att begränsa elevers klädsel i skolan beror på vilken typ av förbud som införs då generella förbud som gäller alla elever, oavsett omständigheter i det enskilda fallet, kräver lagstöd enligt 2 kap. 20 § RF. Enligt 5 kap. 5 § skollagen ska det finnas ordningsregler för varje skolenhet, det saknas däremot uttryckligt stöd i skollagen för att begränsa elevers klädsel. Alternativet till generella förbud är restriktioner som endast tillämpas i det enskilda fallet. Inom skolans verksamhet finns det utrymme för ett förbud mot viss klädsel med hänsyn till ordning eller säkerhet, exempelvis i samband med laborationer eller andra moment i undervisningen som kräver säkerhetsutrustning.75
Följande avsnitt syftar till att redogöra för vilka regler som styr grundskolans verksamhet och hur skolan ska arbeta för att främja demokratiska värderingar.
3.2 Grundskolan ska värna demokratiska värderingar
I Sverige regleras grundskolans verksamhet i skollagen och skolförordningen (2011:185). Därutöver tillkommer läroplanen för grundskolans verksamhet som utformades 2011.76 I
läroplanens första avsnitt beskrivs skolans värdegrund och uppdrag. Dessutom konstateras att skolväsendet vilar på demokratins grund. Läroplanen förtydligar att
72 Prop. 1990/91:18 om ansvaret för skolan s. 30 och prop. 2009/10:165 s. 221. 73 Prop. 1990/91:18 s. 30 och prop. 2009/10:165 s. 220 f.
74 Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) avsnitt 1. 75 Skolverkets utredning 2012 s. 7 f.
16
skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla såväl kunskaper som grundläggande värden.77
Enligt 1 kap 4 § skollagen framgår att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska enligt samma bestämmelse förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.78 Vidare
stadgas i 1 kap 5 § skollagen att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Enligt 1 kap. 5 § andra stycket ska var och en som verkar inom utbildningen främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Grundskolans läroplan förtydligar att var och en som verkar inom skolan även ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Dessutom framgår av läroplanen att skolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Skolans organisation, personalens bemötande av elever och vilka krav och förväntningar som ställs på eleverna bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.79 Grundskolan har således ett uppdrag att motverka rådande könsnormer och
förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.
I diskussionen om slöjförbud för barn i grundskolan används skyddet för demokratiska värderingar både för och emot införande av ett förbud. Läroplanen och skollagens bestämmelser är tydliga vad gäller grundskolans värdebildande uppdrag men vad som utgör denna gemensamma referensram är mer svårtolkat. I Staffanstorps och Skurups kommuner har kommunala politiker argumenterat för att ett förbud syftar till att skydda kvinnors rättigheter.80 Förespråkare för ett slöjförbud menar därmed att jämställdheten
mellan könen är ett sådant demokratiskt värde som ska värnas, medan motståndare menar att ett generellt förbud i sig strider mot grundläggande fri- och rättigheter som utgör en av grundvalarna i ett demokratiskt samhälle.81 Enligt besluten från Staffanstorp och
77 Lgr11 avsnitt 1.
78 Prop. 2009/10:165 s. 220. 79 Lgr11 avsnitt 1.
80 Integrationsplan för Staffanstorps kommun s. 12 f. och motion Skurups kommunfullmäktige
2019-05-31, Huvudduksförbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.
81 Se Integrationsplan för Staffanstorps kommun s. 12 f. och motion Skurups kommunfullmäktige
17
Skurups kommunfullmäktige framgår att kommunerna anser att förekomsten av muslimska huvuddukar på barn strider mot det svenska samhällets gemensamma värderingar om alla människors lika värde.82 Samtidigt ska det enligt 1 kap. 4–5 §§
skollagen och läroplanen finnas utrymme för olika livsåskådningar och klädsel inom den svenska grundskolan, då verksamheten har ett uppdrag att vara inkluderande och utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.83 Enligt läroplanen
framgår att främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Dessutom konstateras att det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.84 Kommunernas uttalade syfte med generella slöjförbud i grundskolan är att
skydda flickor från kvinnoförtryck. Samtidigt riskerar förbuden att motverka grundskolans övergripande mål om besluten leder till en ökad främlingsfientlighet och intolerans gentemot oliktänkande.
Barnets bästa i grundskolans verksamhet
Barnets bästa är en av grundprinciperna i barnkonventionen och framgår av artikel 3. Enligt Barnrättskommittén syftar barnets bästa till att säkerställa att barnet fullt ut kan åtnjuta alla rättigheter som erkänns i konventionen.85 Enligt 1 kap. 10 § skollagen ska
även grundskolan beakta denna princip då barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning och annan verksamhet som rör barn. Detta innebär att barnets inställning så långt som möjligt ska klarläggas och att barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet.86 Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad. Bedömningen av barnets bästa består dels av en objektiv bedömning utifrån forskning och erfarenhet, dels av en subjektiv bedömning utifrån barnets åsikter.87
Tolkningen av barnets bästa inom skolans verksamhet har diskuterats i olika sammanhang, däribland möjligheten att undgå obligatorisk skolundervisning av religiösa skäl samt hur skolans värdebildande uppdrag förhåller sig till ett mångkulturellt
82 Protokoll från Staffanstorps kommunstyrelse, sammanträde 2019-05-29 och protokoll från Skurups
kommunfullmäktige, sammanträde 2019-12-16.
83 Prop. 2009710:165 s. 221 och Lgr11 avsnitt 1. 84 Lgr11 avsnitt 1.
85 Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 s. 3.
18
samhälle.88 Vad som anses vara barnets bästa kan dock inte definieras eftersom
bedömningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet.89 Det finns därmed inget
givet svar på vad som är barnets bästa i fråga om att bära slöja.
Enligt grundskolans läroplan är utbildning och fostran i en djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv till nästa generation. Skolan ska fungera som ett stöd till familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Enligt 1 kap. 4 § skollagen och läroplanen måste arbetet i skolan ske i samarbete med hemmen och föräldrarna har det primära ansvaret för barnen.90 Vidare ska alla som verkar inom skolan
främja de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden.91 Frågan är om elever med slöja, oavsett
om det är barnets önskan, kan anses strida mot de grundläggande värden som ska prägla skolans verksamhet.
Hedersförtryck ska motarbetas i skolans verksamhet
Staffanstorp och Skurups kommun, som hittills har röstat igenom generella slöjförbud i grundskolan, menar att slöjförbud i grundskolan skyddar flickor från att utsättas för hedersförtryck.92 Enligt 1 kap. 5 § skollagen ska var och en som verkar inom utbildningen
främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Vidare har skolpersonal enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) en skyldighet att genast anmäla om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.93 Detta omfattar även tecken på hedersförtryck eller andra skadliga
beteenden inom familjen. Av denna anledning är det relevant att uppmärksamma hedersförtryck och hur det kan ta sig uttryck i skolan.
Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter och frihet med hänvisning till familjens heder.94 I de flesta kulturer är familjen den
viktigaste delen av en persons liv och i många länder är familjen rangordnad utifrån kön och ålder, där de unga är underordnade de äldre och kvinnorna är underordnade männen. I samhällen med hederskultur beror mannens värde och status utifrån familjetillhörighet
88 Warnling-Nerep & Bernitz, Den svenska skolan med dess värdegrund: för- och nackdelar, FT 2016,
s. 32–62 och Warnling-Nerep & Bernitz, Kan det vara ”barnets bästa” att lära sig simma eller är det tvärtom? SvJT 2017 s. 689–708.
89 Ds 2019:23 s. 54. 90 Lgr11 avsnitt 1.
91 Lgr 11 avsnitt 1 och SOU 2019:64 Nya regler för skolor med konfessionell inriktning s. 113. 92 Integrationsplan för Staffanstorps kommun s. 12 f. och protokoll från Skurups kommunfullmäktige,
sammanträde 2019-12-16.
93 29 kap. 13 § skollagen hänvisar till 14 kap. 1 § SoL.
19
och anseende, vilket innebär att mannens heder i sin tur är beroende av familjemedlemmarnas uppförande.95 Den svenska regeringen har beskrivit att
hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa.96 När det gäller
hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende.97 Hedersförtryck kan yttra sig genom att en person inte
själv får bestämma klädsel eller vilka personen ska umgås med. Detta förtryck förekommer även i en svensk kontext och kan ta sig uttryck i skolan.98
Skyldigheten att anmäla om ett barn far illa gäller således även i de fall barn tvingas att bära viss klädsel eller utsätts för andra typer av påtryckningar. Samtidigt bör uppmärksammas att slöjan kan vara ett frigörande och självvalt plagg för andra.99 Utifrån
ett barnrättsperspektiv är det viktigt att de som verkar inom skolan är lyhörda för barnets åsikter och låter barnet komma till tals i denna fråga. Skolverket har uttalat att skolan ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter.100 Arbetet med att motverka
hedersrelaterat våld och förtryck behöver vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet gällande skolans jämställdhetsuppdrag. Anledningarna till att barn bär slöja är flera och det finns således inte en given strategi för hur denna typ av påtryckningar ska motarbetas. Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck är en förutsättning för att skolpersonal ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och undervisa om problemet.101
3.3 Rätten till utbildning
Rätten till utbildning är en grundläggande rättighet som kommer till uttryck i såväl svensk rätt som en rad olika internationella instrument. Bland annat uttrycks rätten till utbildning i artikel 26 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948, artikel 13 i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna från 1966, artikel
95 SOU 2010:84 Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt s. 22. 96 Regeringens skrivelse 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor,
hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer s. 12.
97 Regeringens skrivelse 2007/08:39 s. 12 och Schlytter s. 63. 98 SOU 2010:84 s. 45 ff.
99 McGoldrick s. 13 ff.
20
10 kvinnokonventionen och artikel 28 barnkonventionen. Denna framställning fokuserar på den svenska regleringen, rätten till utbildning enligt artikel 28 barnkonventionen och rätten till undervisning enligt artikel 2 i TP 1 EKMR. Rätten till utbildning skyddas även i svensk grundlag, vilket framgår av 2 kap. 18 § RF. Rättigheten innebär att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten i 7 kap. skollagen har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Denna rättighet är den enda sociala rättigheten i rättighetskatalogen och har ett relativt svagt rättighetsskydd i jämförelse med andra rättigheter i samma kapitel.102
På europeisk nivå kan konstateras att varken Europarådets sociala stadga eller EKMR innehåller någon uttrycklig rätt till utbildning, bortsett från artikel 10 i stadgan som handlar om yrkesutbildning. Enligt artikel 2 TP 1 EKMR har barn och elever rätt att ta del av den utbildning som staten anordnar. Artikeln ställer däremot inte något krav på staten att anordna utbildning av ett visst slag eller på en viss nivå. Av denna artikel framgår en negativ definition av rätten till utbildning då ”ingen får förvägras rätten till undervisning”. Detta kan förklaras av att Europarådets medlemsstater vid konventionens tillkomst tillhandhöll grundläggande utbildning, varför det ansågs vara mer relevant att se till att ingen nekades tillgång till utbildning.103 Barns rätt till utbildning framgår även
av artikel 28 och 29 i barnkonventionen. Artikel 28 är ett målstadgande som inte är folkrättsligt bindande då rättigheten gradvis ska uppnås genom artikel 4 om staternas övergripande skyldighet att genomföra alla rättigheter i barnkonventionen. Utbildningens innehåll förtydligas i artikel 29, vilken är en programförklaring och inte en rättighet. Rätten till utbildning enligt artikel 28 är inte individuellt inkrävbar genom barnkonventionen, men Sverige har liksom de flesta länder en skolplikt som framgår av nationell rätt.104 Rätten till utbildning förverkligas således enligt bestämmelserna i
skollagen som även ska tolkas konventionskonformt. Enligt 1 kap. 8 § skollagen stadgas att alla oberoende av geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen. Vidare hänvisar bestämmelsen till diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen då skolan ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt 1 kap. 9 § skollagen framgår att
102 Bernitz FT 2011 s. 242.
103 Cameron s. 153 och Danelius s. 612.
21
utbildningen inom skolväsendet ska vara likformig oavsett var i landet den anordnas. Alla barn ska således ges samma möjlighet att gå i skolan, oavsett grupptillhörighet eller hemvist.
Skolplikten innebär en skyldighet att delta i undervisningen
Enligt 2 kap. 18 § RF framgår att rätten till utbildning även inkluderar en skolplikt. I 7 kap. 3 § skollagen görs en direkt hänvisning till rätten till utbildning i 2 kap. 18 § RF, vilket visar att denna grundläggande rättighet även innebär en skyldighet att delta i undervisningen. Grundlagstexten ger således uttryck för en viss ambivalens, då barn har rätt till utbildning och samtidigt har en skyldighet att gå i skolan.105 Skolplikten framgår
av 7 kap. 2 § skollagen, vilken stadgar att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i 7 kap. skollagen. Enligt 7 kap. 17–19 §§ skollagen omfattar skolplikten all verksamhet inom ramen för utbildningen och innebär en skyldighet för eleverna att närvara även i undervisning som är förlagd utanför skolans område. Det bör dock noteras att skolplikten inte innebär en skyldighet att inhämta kunskaper, skolplikten fullgörs genom närvaron.
Närvarokravet är relevant i frågan om slöjförbud eftersom elever på grund av skolplikten har en lagstadgad skyldighet att delta i skolans verksamhet. Eleverna måste följa reglerna i skolan för att fullfölja skolplikten och har inte möjlighet att välja bort att gå i grundskolan. Begränsning av elevers klädsel i grundskolan kompliceras således av skolplikten eftersom reglerna i praktiken blir tvingande. Grundskolan skiljer sig därmed från andra frivilliga utbildningsformer där elever har möjlighet att inte delta i undervisningen.
3.4 Kommunen har huvudansvaret för grundskolan
Ansvaret för skolväsendet kan sägas vara fördelat på tre olika nivåer.106 På nationell nivå
är det regering och riksdag som uppställer mål och ramar för skolverksamheten, med ansvar för att följa upp och utvärdera resultat samt utöva tillsyn av skolan.107
Skolinspektionens tillsynsansvar framgår av 26 kap. skollagen. På lokal nivå har kommunerna det övergripande ansvaret för skolverksamhetens organisation och administration, de ska exempelvis besluta om resurstilldelning.108 Kommunen har också
105 Bernitz FT 2011 s. 241. 106 Prop. 1990/91:18 s. 21. 107 A.prop. s. 21.
22
ansvar för driften av de kommunala skolorna, medan enskilda huvudmän har ansvaret för fristående skolverksamhet som får bedrivas efter tillstånd från kommunen. På enhetsnivå är det rektor och lärare som har ansvar för den pedagogiska och organisatoriska planeringen på varje enskild skolenhet.109
Det är således kommunerna som har fått huvudansvaret för utformningen av skolan.110
Denna kommunalisering av skolan, bestående av ett flertal reformer från 1970-talet och framåt, har inneburit en ökad frihet och decentralisering. Utvecklingen har lett till att den lokala handlingsfriheten och den kommunala självstyrelsen har ökat avsevärt på skolans område, vilket resulterat i att förtroendevalda politiker i kommunerna har fått ökat inflytande över utformningen av skolan.111 Av denna anledning får de kommunala
slöjförbuden som röstats igenom i Staffanstorp och Skurup kommunfullmäktige direkt påverkan på den lokala skolverksamheten.
Regleringen av fristående skolor påverkar inte elevers religionsfrihet
Denna framställning fokuserar på generella förbud mot slöja i grundskoleverksamhet, vilket omfattar såväl kommunala som enskilda skolhuvudmän. Enligt 1 kap. 1 § skollagen anordnas utbildningen inom skolväsendet av det allmänna och av enskilda, både fysiska och juridiska personer omfattas av begreppet enskild.112 Enligt 2 kap. 2 § skollagen är
kommunen huvudman för grundskolan och enligt 2 kap. 5 § skollagen får enskilda efter godkänd ansökan från kommunen bedriva grundskoleverksamhet. Sedan 2006 råder etableringsfrihet för friskolor, vilket innebär att en kommun är skyldig att godkänna ansökningar så länge de enskilda huvudmännen uppfyller de kvalitetskrav som föreskrivs.113 Enligt 2 kap. 8 § skollagen har huvudmannen ansvar för att utbildningen
följer bestämmelserna i skollagen, detta gäller även enskilda huvudmän.
Förbuden som röstats igenom i Staffanstorp och Skurups kommun berör slöjförbud i kommunal grundskoleverksamhet, varför det finns anledning att förtydliga vilka religiösa inslag som får förekomma i kommunala respektive fristående skolor. Utbildningen i grundskolor med offentlig huvudman ska enligt 1 kap. 6 § skollagen vara icke-konfessionell. Detta innebär att konfessionella inslag inte får förekomma vare sig i själva undervisningen eller i utbildningen i dess helhet. Inom grundskoleverksamhet med kommunala huvudmän är det därmed inte tillåtet med bön eller välsignelse som anordnas
109 Lerwall, Makt, myndighet, människa: en lärobok i speciell förvaltningsrätt, 2020, s. 200 f. 110 Prop. 1990/91:18 s. 15 f.
111 Lerwall s. 200 f.
23
av huvudmannen. Reglerna för fristående skolor skiljer sig något, då undervisningen ska vara icke-konfessionell medan utbildningen i övrigt tillåts ha en konfessionell inriktning.114 Enligt 1 kap. 7 § skollagen ska dock dessa konfessionella inslag vara
frivilliga då ingen med hänsyn till den grundlagsskyddade religionsfriheten får tvingas att delta i en religiös sammankomst. Skyddet för religionsfriheten innebär även att förbudet mot konfessionella inslag i kommunala skolor inte får hindra elever att ta egna initiativ att utöva sin religion inom verksamheten.115 Till exempel är det tillåtet för elever
att be en bön i anslutning till måltid.116 Vad gäller barnets självständiga rätt till
religionsfrihet kan dock uppmärksammas en viss skillnad mellan en elev som utan sina föräldrars närvaro väljer att be en bön under skoltid och en elev som kommer klädd till skolan i religiös klädsel. Regleringen av fristående skolor påverkar däremot inte elevers möjligheter att utöva sin religion såsom den stadgas i RF, EKMR och barnkonventionen.117 Detta innebär att elevers egna initiativ att bära religiös klädsel i
skolan endast kan begränsas enligt förutsättningarna som anges enligt dessa olika rättighetssystem. Enskilda huvudmäns möjlighet att bedriva grundskoleverksamhet enligt skollagen har således ingen betydelse för elevers rätt att bära religiös klädsel i skolan.
3.5 Sammanfattning
En analys av ett generellt förbud mot viss klädsel i skolan kräver förståelse för skolans uppdrag såsom det stadgas i skollagen samt att skolan utgör en social och kulturell mötesplats som ska vara inkluderande och tolerant. Barnets bästa är en central princip i barnkonventionen som måste beaktas även i grundskolans verksamhet. Skolpersonal ska vara uppmärksam på om påtryckningar att bära viss klädsel kan vara ett uttryck för hedersförtryck, samtidigt som klädseln kan vara frigörande. Skolan är en viktig mötesplats och måste därför ge olika värderingar och livsåskådningar utrymme. Rätten till utbildning är en grundläggande rättighet som framgår av såväl internationella konventioner som av svensk grundlag. Enligt 2 kap. 18 § RF innefattar rätten till utbildning även en skyldighet att delta i undervisningen då skolplikten som stadgas i 7 kap. skollagen innebär en närvaroplikt för alla elever i grundskolan. Skolplikten innebär att ett generellt förbud mot slöja i grundskolan blir tvingande då barn inte kan välja bort att gå i skolan, vilket leder till att regler i skolan kan bli rättighetsinskränkande.
114 SOU 2019:64 s. 115 och prop. 2009/10:165 s. 224 ff. 115 SOU 2019:64 s. 115.
116 A.bet. s. 115.
24
4 Religiösa manifestationer i grundskolan
4.1 Inledning
Religionsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas i flera olika rättighetssystem. Religionsfrihetens utformning enligt artikel 9 EKMR skiljer sig från den absoluta utformningen i 2 kap. p. 6 RF då utövande av religion kan begränsas under förutsättning att det anses vara en proportionerlig åtgärd som är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Religionsfrihetens utformning i svensk rätt innebär att utövande av religion endast kan begränsas under förutsättning att det är ett utflöde av en annan begränsningsbar rättighet i 2 kap. RF, såsom exempelvis yttrandefriheten.118 Ett generellt
förbud mot slöja i grundskolan aktualiserar därmed frågan huruvida religiös klädsel kan anses vara ett utövande av religion alternativt ett uttryck som omfattas av yttrandefriheten, vilket föranleder ett behov av att närmare utreda religionsfrihetens utformning enligt de olika rättighetssystemen.
Följande avsnitt syftar till att ge en översiktlig bild av barns religionsfrihet och hur rättigheten kan begränsas enligt RF, EKMR och barnkonventionen. Avsnittet ska därmed ge en grund till den efterföljande diskussionen om förbud mot religiös klädsel i grundskolan.
4.2 Proportionalitetsprincipen
Ett generellt förbud mot slöja i grundskolan innebär att flera grundläggande fri- och rättigheter begränsas och för att ett ingrepp i en rättighet ska vara tillåtet måste det vara proportionerligt. Detta innebär att den vidtagna åtgärden ska vara ändamålsenlig, det vill säga uppfylla de intressen som är angivna som legitima. Det ska därmed inte finnas mindre ingripande åtgärder för att uppfylla det angivna syftet. Slutligen ska ingreppet stå i rimlig relation till det intresse som det är avsett att tillgodose. Om så inte är fallet är en begränsning inte tillåten.119 Proportionalitetsprincipen är en central del i
Europadomstolens prövning av tillåtna rättighetsbegränsningar och för att avgöra om en åtgärd är proportionerlig vägs således olika intressen mot varandra.
