Begränsningar 47

Samtliga lärare ser förutom möjligheter även begränsningar med att använda konkret material. De flesta av lärarna uttryckte fler begränsningar än möjligheter. Nedan förklaras de

subkategorier som utformades gällande begränsningar.

6.3.1 Personal och utrymme

Anna, Bea och Eva anser att gruppens storlek och personaltillgängligheten kan vara en begränsning i användandet av konkret material. Anna anser även att utrymmet är en

begränsning. Hon berättar att de är två klasser som har ett extra klassrum att dela på vilket gör att utrymmet för att arbeta med konkret material blir lättare och möjligt på ett annat sätt. Bea tycker att begränsningarna är störst när man har en stor grupp. Hon tycker att det är lättare att arbeta med konkret material när man är en liten grupp vilket hon har möjlighet att göra och då utnyttjar hon det konkreta materialet mer. Bea uttrycker dock att genom att använda sig av stationssystemen när man är en stor grupp kan man undgå detta problem och därför blir det ingen begräsning utan istället en möjlighet. Eva har matematik med olika

gruppkonstellationer och har kommit fram till att det går bättre att använda konkret material i mindre grupper.

Jag tycker inte det finns så mycket begränsningar. Jo, kanske begränsningarna är störst när man har en stor grupp. Jag tycker det är lättare att arbeta med praktisk matematik när man är en liten grupp eller halvgrupp. Det har jag möjlighet att göra och då utnyttjar jag det mer. Det beror på för det går ju i helgrupp också. Men nu har jag en grupp som

kräver mycket. Och då tycker jag det fungerar mer eller det fungerar i en stor grupp också genom stationssystem. Men det går att planera det på olika sätt kan jag tycka (Bea).

6.3.2 Tid

Anna, Bea och Diana anser att tiden är en begränsning. Anna och Bea uttrycker inte på vilket sätt de anser att tiden är en begränsning. Diana utvecklar sitt svar och menar att tiden är en begränsning på så sätt att det tar tid från lektionen. Det tar tid att plocka fram materialet samt tar det tid att sedan plocka ihop det. Hon tycker inte att hon har detta problem idag eftersom hon har en liten och lugn grupp men hon antyder att om man har en rörigare grupp så kan det ta mer av tiden och att man då begränsar sig med att använda konkret material. Diana och Eva var tydliga med att påpeka att de inte anser att arbeta med konkret material var tidskrävande för dem som lärare. Bea uttryckte dock att själva tiden av lektionen med det konkreta

materialet inte var någon begränsning då hon inte har någon sluttid på sina lektioner. Är det så att eleverna inte hinner klart under en lektion får de fortsätta under nästa.

6.3.3 Lek

Anna, Carin, Diana och Eva nämner att det kan bli stökigt med användandet av konkret material under matematiklektionerna och att det är en begränsning. Eleverna börjar ibland istället att leka med materialet än att använda det i det syfte som det är tänkt. Lärarna menar att det i dessa situationer gäller att få eleverna att arbeta med materialet på rätt sätt. Anna menar att detta är något som måste tränas in. Eva brukar visa hur man använder materialet istället för att berätta det genom att minska risken för lek med det konkreta materialet. Hon menar att det konkreta materialet kan bli ett hinder istället för ett hjälpmedel om man som lärare inte är tydlig med hur man använder det samt hjälper eleverna i situationen med ett konkret material. Diana använder ibland tjugosnören och hundrasnören istället för klossar eftersom det inte går att bygga lika lätt med dessa snören som med klossar. Snörena består av kulor, antingen tjugo eller hundra, som sitter fast på ett snöre. Dock fungerar inte dessa snören till alla räknesätt vilket gör att man även behöver använda sig av annat material. Diana har en lösning på när material används som leksaker och det är att hon som lärare använder

materialet i en samling där eleverna sitter i en ring. Då kan hon visa materialet och eleverna kan komma fram en och en eller två och två och använda materialet själva. Diana menar också att genom att använda sig av Smartboard i sin undervisning kan man använda ett

konkret material som är fast på tavlan vilket gör att eleverna inte kan leka med det på samma sätt som med annat konkret material. Eleverna får arbeta med något konkret samtidigt som det minskar risken för lek.

6.3.4 Pengar

Anna och Bea anser att matematikmaterialet ibland är en begränsning på grund av att det inte finns ekonomisk möjlighet till att köpa in material. Det gör att det inte alltid finns så mycket material som de skulle vilja använda. Anna tycker att matematikmaterial kan vara dyrt att köpa in vilket begränsar användningen. Dock nämner båda att man istället kan använda sig av sin närhet som exempelvis skogen för att konkretisera matematiken.

Begränsningarna är väl i så fall att det inte alltid finns så mycket material som skulle behövas. Å andra sådan kan man alltid hitta material i sin närhet som man kan använda (Bea).

Vi har skogen här utanför också så man kan vara mycket ute när det är fint väder. Här har man ganska bra möjligheter tycker jag ändå/…/alltså om man ser det till konkret material alltså som matematikmaterial så är det ju begränsning om hur man får lov att beställa vad man vill och pengamässigt. För det kan vara rätt dyrt (Anna).

6.3.5 Analys av begränsningar

Personal, utrymme, pengar, tid och lek är subkategorier som utformades under denna rubrik

och dessa ord speglar vad lärarna anser att begränsningarna med konkret matematik är. Samtliga lärare såg begränsningar med användandet av konkret matematik och de flesta av lärarna uttryckte fler begränsningar än möjligheter. Detta kan bidra till att lärarna inte använder sig av konkret matematik i lika stor utsträckning då begränsningarna kan ta överhanden över antalet möjligheter. Lärarna måste noggrant planera lektioner där

användandet av material förekommer (Szendrei 1996, s.411, 423-424 och D’Angelo & Iliev 2012, s.5). Genom att undervisningens aktiviteter noggrant väljs ut kan eleverna känna sig lustfyllda och trygga (Glaserfeld 1995a, ss.176-192). Detta kan upplevas av lärarna att det tar för mycket tid jämfört med planering av lektioner där material inte förekommer. Fyra lärare uttrycker något om tiden när de får frågan om begränsningar med konkret material. Två av lärarna utvecklar inte på vilket sätt de anser att tiden är en begränsning vilket gör det svårt att

veta på vilket sätt tiden begränsar dem. Två av de andra lärarna uttryckte i klarspråk att tiden för dem som lärare med att förbereda lektioner med konkret material inte var en begränsning för dem personligen. En av lärarna anser att konkret material tar tid från själva lektionen då det tar tid att plocka fram samt tid att plocka ihop materialet och att det begränsar

användningen. En lösning på det problem som föregående lärare uttrycker är att göra som Bea, det vill säga att inte ha någon sluttid på sina lektioner. På så sätt behöver tiden inte vara en begränsning.

En annan begränsning som kom fram i resultatet av undersökningen var att det kan bli stökigt med användandet av konkret material då eleverna istället börjar leka med materialet vilket kan göra det konkreta materialet till ett hinder istället. Eva brukar visa hur man använder materialet för att undvika lek. Elever kan se materialet som leksaker vilket innebär att läraren måste introducera materialet. Genom att läraren visar hur materialet används kan eleverna fysiskt se hur materialet ska användas (D’Angelo och Iliev 2012, s.5). Diana brukar istället använda materialet i en samling där eleverna sitter i en ring och eleverna kan komma fram en och en eller två och två för att använda materialet. Dessa arbetssätt gör att eleverna får arbeta med något konkret samtidigt som det minskar risken för lek. Det finns också som Anna uttrycker en möjlighet att använda annat material som eleverna inte lika lätt kan leka med. Även fast resultatet bland lärarna visar fler begränsningar än möjligheter åskådliggör lärarna ändå olika metoder att komma från begränsningarna och vända dem till möjligheter istället. Även om de uttrycker att de inte kan påverka vissa begränsningar som exempelvis den ekonomiska möjligheten att köpa in material så uttrycker lärarna en mening som visar på att de skulle vända begränsningen till en möjlighet om de hade chansen att göra så. Två av lärarna uttrycker dock att man kan använda sin närhet som exempelvis skogen när man arbetar med konkret matematik. På så sätt får även undervisningen en variation och en

verklighetsanknytning för eleverna (Skolverket 2003, ss.7-49). En begränsning som är en fara i och med arbetet med konkret material är att läraren inte har kunskapen om materialet som används och att materialet då inte används på rätt sätt (Szendrei 1996, ss.411, 423-424). Resultatet visat dock att de lärare som medverkat i studien har en kunskap om de material de använder i sin undervisning vilket tydliggjordes hos samtliga lärare i observationen och/eller i intervjun.