Observation 32

Syftet med en observation var att få en djupare inblick i hur lärarna arbetade under en matematiklektion samt hur de arbetade med matematik under lektionen. Enligt Widerberg (2002, s.16) innebär observationer att man studerar, registrerar och tolkar andras kroppsliga och språkliga uttryck och agerande. Jag valde att göra observationerna med de medverkande

lärarna innan de intervjuades. Detta valde jag på grund av att lärarna inte skulle påverkas av samtalet under intervjun och på så sätt ändra sin tanke med kommande lektion som skulle observeras. Widerberg (2002, s. 128-129) skriver att det finns för- och nackdelar med båda sätten, det vill säga att utföra observationen före eller efter intervjun. En nackdel med att göra observationen före intervjun kan vara att man har svårt att förstå den medverkande lärarens agerande på grund av att man inte känner varandra. En nackdel med att göra intervjun före observationen kan bidra med att både forskaren och den medverkande läraren känner sig styrda och kontrollerade efter sina tidigare uttalanden och påståenden. Författaren menar dock som en tumregel att man bör göra observationen före intervjun om man befinner sig i

personens egen kontext. Genom att följa upp en observation med en intervju kan man fråga den medverkade om det man sett samt få deras kommentarer. Av etiska skäl bör en

observation följas av en intervju eller ett kortare samtal för att ge den medverkande en chans att kommentera den bild vi fått samt den bild den medverkande tror att vi fått. Observationer kan vara ett komplement till intervjuer och det är en observationsform som författaren rekommenderar. Jag har valt att göra en öppen observation vilket enligt Holme och Solvang (1997, s.111-113) är en observation där de deltagarna vet om och har accepterat att man fungerar som en observatör. På så sätt kan man gå omkring fritt, ställa frågor samt titta på hur saker fungerar i gruppen. Innan observationerna med de medverkande lärarna ägde rum funderade jag på om jag skulle vara aktiv eller passiv i min observation. Jag tänkte att det får vara upp till var och en av de olika observationerna jag ska göra då alla lärare och elever är olika. Men i alla observationer jag genomförde hamnade jag i något mellanläge av aktivitet och passivitet. Holme och Solvang (1997, s.115) menar att man kan delat aktivt eller passivt i en observation. Genom att vara passiv kan man hämma de andras aktivitet, men motsatsen kan också ske att gruppen blir mer aktiv för att kompensera observatörens passivitet. Genom att vara aktiv tar man på sig en ledarroll och då är det observatören som styr utformningen av aktiviteten och påverkan av observatören blir tydlig. Genom att istället hitta ett läge där man är följsam och beter sig på ett sätt som gruppen förväntar sig ges den bästa möjligheten att fungera på gruppens villkor. Observatörens effekt på gruppen blir i en sådan situation obetydlig.

5.1.2 Intervju

Som tidigare nämnt valde jag att även använda mig av intervjuer i min undersökning. Enligt Widerberg (2002, s.16) är intervjuer en samtalsform som forskaren använder för att få fram

andras muntliga uppgifter, berättelser samt förståelser. Intervjuer kan vara styrda eller så kan intervjufrågor växa fram under intervjuns gång. En intervju som är styrd genom att frågor ställs på samma sätt till intervjupersonerna är inte en kvalitativ intervju. Författaren menar att vid en kvalitativ intervju ska den som intervjuar försöka få fram och följa upp just den

intervjuade personens uppgifter, berättelse och förståelse. Jag valde att använda mig av en intervjuguide (se bilaga 2) som består av tolv frågor och är tänkt som en grund till samtalet. Det kommer under intervjuns gång finnas utrymme för nya frågor samt följdfrågor som uppkommer under intervjuns gång. Holme och Solvang (1997, s.101) skriver att man inte använder sig av standardiserade frågeformulär i en kvalitativ intervju på grund av att det inte ska finnas för stor styrning från forskaren vid intervjusituationen. Det som ska komma fram under intervjun är undersökningspersonens egna uppfattningar och därför bör de få styra intervjuns utveckling i största möjliga mån. Likaså har även forskaren innan intervjun en tanke om vilka faktorer som är viktiga för samtalet. Dessa tankar kan forskaren skriva ner i en manual eller en handledning som används till intervjun. Denna manual eller handledning behöver inte följas till innehåll eller ordning men det är av vikt att intervjun täcker de områden som manualen eller handledningen tar upp. Hänsyn måste tas till nya eller andra idéer och uppfattningar som ersätter eller fördjupar de punkter som ingår i intervjumanualen. Intervjun som jag genomförde ägde rum på skolan där den läraren som medverkade arbetar. Intervjun skedde på den skola som läraren undervisar samt under lärarens arbetstid vilket innebar att läraren som medverkade i intervjun inte påverkades privat vad gäller ekonomi eller tid. Den tiden som lärarna förlorade på grund av intervjun var sin planeringstid eller lunchrast. Widerberg (2002, s.93) menar att ett genomförande av en intervju på

intervjupersonens arbetsplats kan vara stressande för intervjupersonen då de inte kan koppla bort jobbet på grund av att andra kan se och höra och bli nyfikna samt genom att de blir störda mentalt och fysiskt genom exempelvis arbetskollegor eller telefoner. En möjlighet som

författaren nämner är att man hade kunnat välja ett arbetsneutralt ställe för intervjun som låg nära intervjupersonens lokaler. Under intervjun valde jag att använda mig av en ljudinspelare och att föra anteckningar. Widerberg (2002, s. 93) menar att anteckningar kan vara bra att föra även om man använder sig av en ljudinspelare då detta är en säkerhetsåtgärd ifall ljudspelaren inte skulle fungera. Likaså gör detta att man slipper stressen med att ha en ständig

5.2 Urval

Förfrågan om att få intervjua samt observera lärare skickades ut till rektorerna på samtliga skolor i en kommun i södra Sverige. Varför jag valde den kommunen som jag valde var på grund av att de tidigare har varit utvalda till Sveriges bästa skolkommun. Därför fanns ett intresse hos mig att undersöka hur lärare i denna kommun arbetar med konkret matematik. Min utgångspunkt var att en klasslärare inom skolår 1 till 3 på respektive skola skulle medverka, vilket maximalt skulle kunna ge 8 deltagare i undersökningen. Ytterligare en utgångspunkt var att läraren under detta läsår skulle undervisa i matematik. Efter att jag skickat ut förfrågan till rektorerna fick jag två svar. En rektor upplyste mig om att de endast hade skolår 4 till 9 vilket gjorde det svårt för dem att medverka i undersökningen. På grund av för lågt intresse i den utvalda kommunen valde jag att utöka min undersökning till ytterligare en kommun i södra Sverige. Efter förfrågan i den nya tillagda kommunen fick jag tre svar vilket gav mig 5 deltagare i min undersökning.

Urvalet av undersökningspersonerna är en avgörande del av den kvalitativa undersökningen. Fel personer i urvalet kan leda till att undersökningen blir värdelös i relation till den

utgångspunkt man hade i början (Holme & Solvang 1997, s. 101). Först måste man formellt få tillgång till undersökningspersonerna och det kan man göra genom att välja ut det område där man ska genomföra undersökningen. Efter det kan man börja med att ringa in de enskilda undersökningspersonerna. I kvalitativa intervjuer behövs inte slumpmässiga urval göras, vilket man gör i kvantitativa undersökningar. Undersökningspersonerna väljs av forskaren eller väljer de sig själva. Urvalen i kvalitativa undersökningar är ofta små. Det som är av vikt är att få tillgång till handlingar och händelser som anses vara relevanta för undersökningens problemställning (Ryen 2004, ss. 73-77).

5.3 Etiska ställningstaganden

När man gör en intervju samt en observation är det viktigt att tänka på de etiska ställningstagandena. Jag har i min undersökning följt de fyra etiska regler som Vetenskapsrådet har utformat. Dessa fyra regler omfattar informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsråden 2002, ss. 7- 14). Informationskravet handlar om att forskaren ska informera uppgiftslämnare och

undersökningsdeltagare om forskningens syfte samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det är av vikt att de medverkande får reda på att deltagandet är frivilligt, att de

kan avbryta sitt medverkande och att insamlade uppgifter endast används för den tilltänka forskningen. Samtyckeskravet innebär att forskaren ska erhålla uppgiftslämnarens och

undersökningsdeltagarens samtycke. Är de undersökta under 15 år ska samtycke erhållas från förälder/vårdnadshavare. De medverkande bestämmer själva om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De ska kunna avbryta sitt medverkande utan negativa följder.

Konfidentialitetskravet innebär att de enskilda människorna som deltar i undersökningen inte kan identifieras av utomstående vilket även innebär att det praktiskt sett ska vara omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. Den sista regeln, nyttjandekravet, handlar om att de insamlade uppgifterna om de enskilda personerna endast får användas för forskningsändamål. Personuppgifterna får inte användas, utom efter särskilt medgivande av den medverkande, för åtgärder eller beslut som direkt kan påverka den medverkande personen.

5.4 Genomförande

Den första kontakten skedde med rektorerna i den utvalda kommunen vilket verkställdes genom att ett informationsbrev (se bilaga 1) skickades ut per epost. Jag fick ett svar från tre rektorer. Det första svaret innehöll information om att skolan endast hade skolår 4 till 9 vilket gjorde det omöjligt för mig att ha med någon lärare i min undersökning från denna skola. De andra två svaren innehöll kontaktuppgifter till två lärare som var intresserade av att medverka i min undersökning. Den ena läraren som ville medverka önskade att bli kontaktad per epost medan den andra ville bli kontaktad per telefon. Genom personlig kontakt med lärarna bokades en tid för observation samt intervju. På grund av låg svarsfrekvens i min utvalda kommun valde jag att utöka min undersökning till ytterligare en kommun i södra Sverige. Genom att utöka min undersökning till ytterligare en kommun fick jag ytterligare intresse av tre lärare som ville medverka. Lärarna ville kontaktas per telefon eller via epost. Genom denna personliga kontakt bokades en tid för observation och intervju. Jag ville att observationerna samt intervjuerna skulle ske innan eleverna hade slutade skolan under vårterminen 2014. Detta var dock svårt vilket gjorde att de sista två observationerna och intervjuerna skedde vid skolstart under höstterminen 2015. En observation, det vill säga en matematiklektion, samt en intervju bokades in per medverkade lärare. Alla observationer och intervjuer genomfördes under en period på fyra veckor innan sommarlovet samt under en period på två veckor efter sommarlovet. Observationen gjordes på den skola där eleverna gick och bestod av en matematiklektion. Jag var följsam under observationen för att inte vara för passiv eller för aktiv i mitt deltagande under observationen. Observationen med en av de

medverkande lärarna kunde inte genomföras på bestämd dag på grund av att lärarens arbetslag ändrade om i schemat och hade en heldag med andra aktiviteter. Läraren hade försökt få tag på mig för att informera mig om detta men något tekniskt fel skedde med eposten vilket bidrog till att denna information inte nådde fram till mig. Därför genomfördes endast intervju med denna lärare. Intervjuerna genomfördes i det klassrum som läraren undervisar i. Denna lokal var ledig att tillgå under den tid som intervjun var bokad. Tiden för intervju uppskattades i förväg till ungefär 45 minuter. På grund av att lokalen var ledig under pågående intervju kunde intervjuerna flyta på ostört. Intervjuerna hade utgångspunkt i de frågor som finns i intervjuguiden (se bilaga 2) och intervjuerna genomfördes utan avbrott. Innan intervjun startade hade jag frågat om tillåtelse av lärarna att spela in intervjuerna med ljudupptagning. Jag förde anteckningar under både observationen samt intervjun.

5.5 Analysmetod

Jag har valt att använda mig av innehållsanalys som analysmetod av de intervjuer som jag genomfört. Eftersom observationerna ligger som bakgrund till intervjuerna kommer inte dessa att analyseras, observationerna fungerar som stimuli. Innehållsanalys tillhör den mest använda analysmetoden och meningen med denna metod är att identifiera samband, mönster, likheter och skillnader. Tillvägagångssättet vid en innehållsanalys börjar med att man samlar in data som görs om till texter (Larsen 2009, ss.101-102). Innehållsanalys är en forskningsmetod som handlar om att man gör en analys av dokument och texter. Dokumenten kan vara tryckta, handskrivna eller finnas i elektronisk form. Dels kan man göra en kvantitativ analys där man utifrån ett systematiskt och replikerbart sätt kvantifierar utifrån kategorier som formas i förväg. Här specificerar man hur man klassificerar olika delar av råmaterialet till olika kategorier. Ett annat sätt att använda sig av innehållsanalys är att göra en kvalitativ

innehållsanalys där man söker efter bakomliggande teman i det material som analyseras. En kvalitativ innehållsanalys är detsamma som en etnografisk innehållsanalys. Det är denna analysmetod som är aktuell i denna uppsats eftersom den bygger på en kvalitativ

undersökning. Som i de flesta etnografiska angreppssätten läggs tyngden på att kategorierna ska visa sig utifrån en granskning av de data som är tillgängliga. Den kvalitativa

innehållsanalysen är det vanligaste tillvägagångssättet när det handlar om en kvalitativ analys av dokument. Man söker efter bakomliggande teman i det material som analyseras. I denna metod reviderar man kontinuerligt de teman eller kategorier som sållas fram utifrån

kategorier tillåts och förväntas uppstå under studiens gång. Det vill säga en ständig jämförelse mellan relevanta situationer, miljöer, stilar, bilder, innebörder samt nyanser. En av

skillnaderna mellan den kvantitativa och den kvalitativa innehållsanalysen är att i den kvalitativa innehållsanalysen finns det en tydligare rörelse mellan begreppsbildning,

datainsamling, analys och tolkning. Som nämndes tidigare i texten innehåller den kvantitativa innehållsanalysen ett par i förväg bestämda kategorier. I den kvalitativa innehållsanalysen finns en viss initial kategorisering men utrymmet finns för att detaljera kategorierna efter hand samt skapa nya kategorier. Strategin i den kvalitativa innehållsanalysen är sökandet efter teman i de data man har som är central för de kodningsmetoder som används vid analysen (Bryman 2011, ss. 281-283, ss. 505-506).

När man pratar om kvalitativ innehållsanalys är kodning den process där data bryts ner till olika delar som benämns på ett eller annat sätt (Bryman 2011, s. 650). Texterna kodas och klassificeras i teman eller kategorier för att sedan sortera datamaterialet i dessa teman (Larsen 2009, ss. 101-102). Det man brukar börja med vid kvalitativa analyser är som sagt en

kodning. Dessa bör man göra efterhand att materialet samlas in, det vill säga, börja med kodningen så fort som möjligt. Genom att göra det kan man mildra upplevelsen av att drunkna i data. Man börjar med att läsa igenom utskrifterna eller dokumenten utan att föra

anteckningar för att sedan läsa materialet ytterligare gånger då man med fördel kan skriva notiser i marginalen om viktiga iakttagelser eller kommentarer. Till en början är

kommentarerna grundläggande och det man utför då är en kodning av materialet. Man framställer en katalog eller index över termer som bidrar till den tolkning man gör av materialet. Därefter granskar man koderna på nytt för att sedan relatera koderna till begrepp eller kategorier. Här kan man se om man exempelvis finner samband mellan koderna. Kodningen sker successivt och är en del av analysen och får inte blandas ihop med själva ordet analys. För en del författare är ett tema mer eller mindre detsamma som en kod och för andra kan ett tema vara mer än en kod och bestå av en grupp med koder. Genom att använda sig av en tematisk analys kan man skapa ett index av centrala teman och subteman som har identifierats och är resultatet av en noggrann läsning av utskrifterna (Bryman 2011, ss. 523- 530). Till sist utvärderas de meningsfulla mönster som man funnit mot befintlig teori och forskning och ny kunskap utformas (Larsen 2009, ss. 101-102). Ett problem som kan uppstå gällande själva kodningsförfarandet är att kontexten går förlorad i det som sägs på grund av att man plockar ut textstycken från det sammanhang där det förekommer och på så sätt tappar bort det sociala sammanhanget (Bryman 2011, ss. 523-530).