Folkbiblioteken, som inrättades i syfte att höja bildningsnivån för den vanliga människan, folket, är numera informationscentral, allmän kulturinstitution och i allt högre grad serviceorgan för studerande på skilda nivåer.53
Folkbiblioteken är också alltmer centraliserade till tätorter där stora, ofta vackra, bibliotekspalats ska serva innevånarna i centralorten men samtidigt också alla de som bor i omkringliggande orter. De biblioteksfilialer som finns kvar efter vågen av nedläggningar, framför allt i början av 1990-talet, har svårt att få resurser för sin verksamhet och deras existens ifrågasätts ofta. Den kommunala ekonomin kräver sparsamhet och de medel som biblioteksverksamheten förfogar över satsar man på huvudbiblioteken för att kunna erbjuda ett bra bok- och tidskriftsbestånd, modern teknik och kompetent personal.
Bibliotekarien och biblioteksforskaren Greta Renborg beskriver i en artikel i DIK-forum de visioner bibliotekarien Bengt Hjelmqvist presenterade i sitt föredrag Landet Bibliotopia. I Bibliotopia skulle enligt grundlagen alla medborgare på ett enkelt sätt kunna låna den bok han ville och även ha tillgång till bästa tänkbara biblioteksservice. I ett sådant idealsamhälle är man beredd att låta boklån kosta mer i glesbygd än i tätorter, för att alla ska ha tillgång till böcker. Samtidigt som varje bibliotek ska ge full service ska de också ”vara så små, att alla utan svårighet kan komma i kontakt med bibliotekets resurser”!
Den här visionen var utopisk redan när den lades fram för femtio år sedan och är det i ännu högre grad idag, menar Greta Renborg. Men hon betonar att bibliotekens roll för demokratin ändå gör det nödvändigt att fortsätta arbeta mot att den ska bli verklighet en gång. 54
Det är viktigt att ha visioner även om den konkreta verkligheten kan göra dem svåra att förverkliga. Att vara medveten om att de små biblioteken är
53 Ristarp, Jan och Andersson, Lars G, 2001, Mitt i byn Om det moderna folkbibliotekets framväxt, s. 239. 54 Renborg, Greta, ”Bibliotopia - landet som icke är?” DIK-forum nr 4:03, s. 16-17.
värdefulla för många människor kan innebära att man ser utvecklingsmöjligheter också för den biblioteksformen. Jan Ristarp och Lars G Andersson anser att folkbibliotekens roll som folkbildare har en ny uppgift i att ”hejda tillväxten av informationsgapet”. I samarbete med studieförbunden skulle man kunna förmedla aktuell samhällsinformation i form av studiecirklar eller föreläsningar som ett alternativ till den alltmer svårgreppbara informationsteknologin.
De framhåller också att filialverksamheten måste utvecklas så att biblioteket åter får en central plats i lokalsamhället. En decentralisering av biblioteken ingår i deras framtidsvision. Om biblioteken ska spela en roll i samhällsutvecklingen måste de i samarbete med lokala grupper och aktiva enskilda, knyta an till det lokala som händer i närområdet. Från den
utgångspunkten ska man sedan också kunna erbjuda ett vidare perspektiv.55
I den danska undersökningen Det lokale bibliotek — afvikling eller
udvikling ger författarna förslag på en lång rad åtgärder för att stärka
bibliotekets profil i lokalsamhället. Några av förslagen är exempelvis att aktivt delta i de lokala nätverken, utveckla resurserna för elektronisk information och att stärka funktionen som mötesplats. Författarna betonar också betydelsen av personalens engagemang som igångsättare av aktiviteter och deltagare i projekt i lokalsamhället.56
Att hitta gemensamma lösningar för allmänhetens behov av datakunskaper och tillgång till publika datorer vore en uppgift för ett lokalt bibliotek och lokala organisationer. I mitt material fanns inget sådant samarbete utan man betraktade snarare varandras verksamheter som konkurrerande. Nog skulle man kunna samordna sina resurser och på så sätt uppnå bättre service för människorna på en liten ort.
Ett sätt att knyta an till lokalsamhället är att erbjuda en arena för arrangemang av olika slag. För biblioteken i min undersökning var det något som man försökte sig på om än i blygsam skala. Lokalernas storlek begränsade starkt möjligheterna till utställningar och programverksamhet. Jag tror att den här typen av verksamhet kunde utvecklas betydligt och göra biblioteket till en angelägenhet för fler än de trogna boklånarna.
Kultur- och informationsförmedling är fortfarande huvuduppgifterna för ett folkbibliotek. Idéerna om att sprida kultur och information till så många som möjligt har historisk förankring i de olika former av bibliotek som föregick
55 Ristarp och Andersson, 2001, s. 241.
dagens folkbibliotek. Idag har medborgarperspektivet ersatts av ett krasst effektivitetstänkande, menar Ristarp och Andersson. Begreppet folkbildning har idag inte samma tydliga innebörd som det hade en gång. Folkbiblioteken behöver en idémässig grund, idag kanske mer än någonsin, och måste stå fast vid de demokratiska ideal de byggts på, fastslår de vidare. 57 Att budgeten blivit ett styrinstrument är katastrofalt för de små biblioteken. När landsbygden avfolkas blir det allt svårare att försvara kostnaderna för ett filialbibliotek, en utlåningsstation eller en bokbuss. Det är bara i Bibliotopia som man är beredd att av jämlikhetsskäl ta kostnaderna för varje boklån, oavsett hur stora de blir.
En av mina informanter betonade det definitiva i en biblioteksnedläggning. Han önskade att det hade varit möjligt att ha en slags vilande verksamhet i väntan på bättre ekonomi. En annan föreslog att man kunde minska öppethållandet till mininivå, kanske en utlåningsstation som alternativ till att lägga ner helt.
I den av EU publicerade rapporten Public libraries and the information
society står folkbibliotekets uppgifter som folkbildare och inriktningen mot de
så kallade svaga grupperna i fokus. Rapportförfattarna slår fast att folkbiblioteken skall utgöra aktiva parter i en lokal demokratiutveckling. De ska även stödja utbildning på olika nivåer och också folkbildning i vidare bemärkelse. I folkbibliotekens uppgifter ingår också funktioner som lokala IT- och kulturcentra.58
Joacim Hansson diskuterar rapportens innehåll i en artikel i
Biblioteksbladet och konstaterar att folkbibliotekens utveckling bör utgå från
lokala förutsättningar med avseende på behov, traditioner och samarbetspartners för att ge så kallade svaga grupper tillgång till information. Dessa grupper återfinns, enligt Hansson, i glesbygdskommuner och invandrartäta förorter, men utgörs också av människor som på grund av ålder eller funktionshinder har svårt att ta del av den demokratiska processen. Joacim Hansson efterlyser ett tydligare politiskt uppdrag för att ge biblioteket bättre möjligheter att hävda sig i konkurrensen om fördelningen av de begränsade kommunala resurserna.59
Det lilla biblioteket behövs för att ge alla möjlighet att delta i den demokratiska processen. Det är också nödvändigt för att alla människor ska ha
57 Ristarp och Andersson, 2001, s. 235 f.
58 Thorhauge, Jens, ”Public libraries and the information society”, passim.
59 Hansson, Joacim, ”Proffessionalism, folkbildning och de socialt underpriviligierade [sic!]”
ett alternativ till kommersiell kulturförmedling. Också på mindre orter behövs ett samhällets vardagsrum med möjlighet till stimulerande möten i en offentlig sfär.
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur användare ser på värdet av sina lokala, små bibliotek. Mot bakgrund av en kort historisk översikt och en genomgång av forskning om folkbibliotekets roll och utveckling har jag formulerat fyra frågeställningar om användares uppfattningar omkring biblioteksverksamheten: Vilka funktioner har ett litet bibliotek för dem? Vilka värden upplever de finns i det lilla biblioteket? Hur agerar de vid hot om nedläggning? Vilka konsekvenser får en nedläggning för användarna?
För att få del av några uppfattningar har jag intervjuat tolv användare av dels ett nedlagt bibliotek, Sandarne filialbibliotek i Söderhamns kommun, dels ett som fortfarande drivs, Hanebo filialbibliotek i Bollnäs kommun.
Med intervjuerna som källmaterial har jag först kartlagt vilka olika funktioner användarna beskriver för de lokala institutionerna relaterat till en teoretisk modell. Sedan har jag tolkat intervjumaterialet i syfte att urskilja kategorier av egenskaper som användarna sagt sig uppfatta som värdefulla för ett litet bibliotek.
Olika aspekter på närhet och tillgänglighet är vad som tydligast kommer fram i materialet. Många av användarnas synpunkter gäller miljö och atmosfär. Uppfattningar om hur service och bemötande upplevs på ett litet bibliotek utgör ett tredje tema. Hanterbarhet och identifikation är ytterligare egenskaper som användarna förknippar med det lilla biblioteket.
Resultatet av analysen, de olika användaruppfattningar som jag redovisat, har jag jämfört med varandra i en sammanfattande diskussion.
Avslutningsvis kopplar jag resultatet av undersökningen till debatten om folkbibliotekets funktion i lokalsamhället. Jag diskuterar där den framtida utvecklingen av folkbiblioteket och den ideologiska grund det står på utifrån några biblioteksforskares uppfattningar och mina undersökningsresultat.