Behov av insamling och tillgängliggörande av föremål

av föremål och arkivmaterial

Förslag: Utöver egen insamling ska museet tillhandahålla en sam- lad överblick av innehållet i samlingar och arkiv vid andra museer, institutioner och organisationer i Sverige och bistå allmänhet och forskare genom att tillgängliggöra information om innehållet i dessa.

Museet ska bygga upp en egen samling av föremål, dokument och arkivmaterial (se förslag på museets inriktning och uppdrag i kapi- tel 5). Utredningen vill förtydliga vissa aspekter av hur denna insam- ling kan ske i samverkan med andra aktörer. Utredningen bedömer att ett svenskt museum utifrån en gedigen dokumentation behöver samla in eget material och föremål – inte minst från privatpersoner – göra inlån från andra museer och arkiv, samt samla in berättelser och vittnesmål. Museet bör därtill tillgängliggöra och tillhandahålla en överblick över existerande svenska samlingar och arkiv, liksom över internationella samlingar och arkiv som innehåller material och information med anknytning till Sverige. Detta kan ske genom att museet skapar en databas eller katalog men det kräver därtill att museet har personal som kan vägleda besökare och forskare i sökandet efter material.

Utredningen har påbörjat en övergripande inventering av mate- rial i svenska samlingar och bedömer att det finns gott om föremål och dokument som kan tillgängliggöras i ett kommande museum om Förintelsen. Därtill finns det, baserat på den information utred- ningen inhämtat från utländska museer, ett stort bestånd av föremål vid dessa museer som har anknytning till Sverige och som skulle kunna vara möjliga att låna in.

Förutom att upprätta egna samlingar och göra inlån bör museet ge samlad information om vad som finns i andra samlingar och arkiv vid institutioner utanför museet och samverka med dessa. För all- mänhet och forskare kommer museet på detta sätt att kunna utgöra en nod för kunskap om samlingar och arkivmaterial som rör För-

intelsen och bistå i att tillgängliggöra detta. Det kan till exempel röra tillgång till arkiv och databaser för släktforskning, men även till digi- taliserade forskningsarkiv. Sådana finns exempelvis vid Shoa Foun- dation, Yad Vashem och Wiener Library i London. Detta skulle göra museet attraktivt för forskare både i Sverige, i övriga Norden och övriga delar av norra Europa.

För att möjliggöra detta bör museet skaffa sig tillgång till inter- nationella databaser och digitala arkiv, för att därigenom göra det möjligt för både svenska och internationella forskare och allmänheten att använda museet som en bas för forskningsprojekt avseende både svenskt och utländskt material.

7.2.1 Inventering av samlingar i Sverige

Utredningen har kontaktat relevanta myndigheter, bibliotek och arkiv samt organisationer för att samla in information om vilka sam- lingar som existerar i Sverige och ställt frågor om hur dessa samlingar tidigare har använts. En summering av svaren återfinns i bilaga 2.

Inventeringen är inte fullständig men visar att det finns en bety- dande mängd föremål och arkivmaterial. Samlingarna innehåller bland annat personliga föremål som överlevande haft med sig till Sverige liksom föremål och ett stort bestånd av arkivmaterial som rör Sveriges roll under andra världskriget. Det finns även ett antal fotoarkiv.

Utredningen har även låtit historikern Pontus Rudberg, post- doktor vid Historiska institutionen och Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, göra en kommenterad sammanställning av svenskt arkivmaterial med relevans för det kommande museet. Denna åter- finns i bilaga 3.

Sammanställningen lyfter fram vilka typer av handlingar som finns i arkiv som upprättats av svenska myndigheter, inklusive museer och universitet, organisationer, däribland judiska församlingar, samt vissa person- och företagsarkiv. Rudberg påpekar att svenska myn- digheters arkiv innehåller handlingar som kan berätta om både vilken information som fanns om judarnas situation i olika stadier av de nazistiska förföljelserna samt under folkmordet på Europas judar, och hur såväl de svenska myndigheterna som svenskjudiska organi- sationer och enskilda agerade i förhållande till dessa händelser. Här finns också källor om mottagandet och behandlingen av flyktingar

och överlevande. Vidare finns flyktingarnas och de överlevandes egna redogörelser i till exempel förhör och ansökningshandlingar i myndighetsarkiven. Vad gäller de svenska judiska församlingarnas arkiv innehåller dessa handlingar som kan åskådliggöra vad svenska judar hade tillgång till för information om de nazistiska förföljel- serna av judarna i Europa och Förintelsen, samt hur de agerade i relation till dessa händelser. Det finns också handlingar från ett stort antal andra (judiska och icke-judiska) organisationer som på ett eller annat sätt kom i kontakt med händelserna i Europa och/eller med flyktingar och överlevande, bland annat genom hjälpverksamhet.

Sammantaget ger bilaga 2 och 3 information som kan ligga till grund för museets arbete med att samla in och tillhandahålla information om svenska samlingar och arkiv.

Vad gäller berättelser och vittnesmål från överlevande finns dessa i dag utspridda på en rad arkiv, bibliotek, museer och hos organi- sationer runt om i landet. Förutom den information som framkom- mer i utredningens bilagor har Forum för levande historia (FLH) på sin hemsida listat ett antal samlingar av vittnesmål från Förintelsens överlevande som finns både hos svenska och utländska institutioner och organisationer. FLH ger även information om samlingarna och tillhandahåller kontaktuppgifter.1

Museet bör samla in vittnesmål och berättelser som i dag är ut- spridda samt ytterligare inventera befintligt material. Museet bör då utgå från de översikter över vittnesmål och vittnesmålslitteratur som finns tillgängliga och även kunna granska och kritiskt utvärdera de olika insamlingsprojekten och deras resultat.2

1 _{Forum för levande historia listar svenska vittnesmålssamlingar som finns hos Föreningen}

Förintelsens Överlevande, Forum för levande historia, Judiska Museet, SKMA (Svenska kom- mittén mot antisemitism), Intervjuprojektet Överlevarna (podd-serie), Landsarkivet i Lund, Malmö stadsarkiv / Förintelsens ögonvittnen, Nordiska museet, Riksarkivet, Sveriges radio, Universitetsbiblioteket Lund / Röster från Ravensbrück, Uppsala universitet / Gunhild Tegens arkiv, Uppsala Universitet / Raoul Wallenbergs arkiv samt Utbildningsradion. Därtill listas internationella samlingar av vittnesmål hos Ghetto Fighters’ House Museum Archive, Shoah Foundation, United States Holocaust Memorial Museum (USHMM), samt Yad Vashem. Se www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/forintelsen/vittnesmal/vittnesmal-fran-forintelsen.

2 _{Se bland annat Malin Thor Turebys bidrag i utredningens antologi för en översikt av tidigare}

7.2.2 Ytterligare insamling av berättelser från överlevande och annat material

Förutom redan insamlade vittnesmål finns det möjlighet och behov av ytterligare dokumentation. Det framgick vid den internationella konferens som utredningen anordnade 12–13 februari (se kapitel 4 samt utredningens antologi) att det finns goda möjligheter och stor nytta av att inte enbart förhålla sig till redan insamlade berättelser och vittnesmål utan även att upprätta dialog med kvarvarande över- levande för att samla in deras berättelser och synpunkter på hur dessa bör förmedlas och användas i en ny museiverksamhet.

Ett exempel på nyligen insamlade berättelser är intervjuprojektet ”Överlevarna” en podcast med 120 intervjuer insamlade mellan 2017– 2019 med personer som överlevde Förintelsen. Podcasten har pro- ducerats av journalisten Bernt Hermele, i samarbete med fotografen Cato Lein och även resulterat i en bok som getts ut 2020.3 _Inter-

vjuprojektet visar, genom det stora antalet personer som ställt upp, att det även så här långt efter Förintelsen finns ett intresse och en vilja från överlevande att berätta om sina erfarenheter. Museet bör överväga möjligheten att tillgängliggöra detta material.

Statens historiska museer (SHM) har som en uppföljning av arbetet med utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen, uppmärksammat regeringen på möjligheten att genomföra ytterligare dokumentation av överlevandes vittnesmål. I utställningen ingår den interaktiva installationen Dimensions in Testimony där besökarna kan ställa frågor till överlevande och få svar genom förinspelade video- intervjuer. SHM har i februari 2020 erhållit medel för att kunna möj- liggöra en svenskspråkig version av Dimensions in Testimony i sam- arbete med USC Shoah Foundation. Därtill har SHM lämnat förslag angående indexering av svenskspråkiga intervjuer i USC Shoah Archive, samt förslag angående insamling av material från överlevande i Sverige som är intresserade att donera föremål. Utredningen bedömer att dessa förslag är motiverade och utredningen meddelade detta till regeringen under hösten 2019.4

3 _{Bernt Hermele & Cato Lein, Överlevarna: röster från Förintelsen (Stockholm: Ordfront för-}

lag 2020).

4 _{Utredningen lämnade en PM 2019-10-30 till Kulturdepartementet samt Utbildningsdeparte-}

Det nya museet bör även samla in berättelser och vittnesmål från romska överlevande, samt undersöka om det finns relevanta vittnes- mål eller berättelser från andra offergrupper. Det finns vissa vittnes- mål från romer insamlade i Sverige men de behöver översättas och alltså kompletteras. För denna verksamhet föreslår utredningen ett särskilt projekt, se nedan under avsnitt 7.3. Museet bör även över- väga former för att inventera relevant material som kan röra exem- pelvis funktionsnedsatta och hbtq-personers historia kopplat till Förintelsen och krigsåren. Detta kan ske i samverkan med Handi- kapphistoriska föreningen, samt med forskare med historisk sak- kunskap om hbtq-frågor.

Museet bör vidare samla in berättelser från släktingar till överlev- ande, som kan beskriva hur det varit att växa upp som barn till överlevande. Detta lyftes fram av utredningen i kapitel 5 om museets inriktning och uppdrag. Utredningen bedömer att museet bör göra en sådan insamling av berättelser utifrån en avgränsning och form som museet bedömer är lämplig.

Det finns en stor aktuell utgivning av böcker och publikationer om överlevandes historia som museet kan tillgängliggöra. Ett exem- pel med stor relevans för det nya museet är Dina och Jovan Rajs nyligen publicerade bok Ting som bär våra minnen (Bonnier Fakta, 2020) som ger starka och ögonöppnande exempel på hur föremål kan användas för att berätta historien om Förintelsen.