Särskilda samarbeten om samlingar,

utställningsverksamhet och dokumentation

Utredningen har i kapitel 3 redogjort för en lång rad relevanta myn- digheter och organisationer samt internationella institutioner som museet har möjlighet att samverka med, inte minst vad gäller att samla in och tillgängliggöra samlingar.

Utredningen bedömer att det finns vissa institutioner som museet ska upprätta särskilda samarbeten med och att museet ska ha i upp- drag att finansiera delar av denna samverkan. Detta kan stärka reger- ingens satsning på museal verksamheten om Förintelsen och Sveriges roll under andra världskriget genom att resurser inte enbart satsas i det nya museet utan kommer en vidare krets av institutioner till del. Utredningen anser att det finns stora vinster i att utveckla sam-

verkan om samlingar, utställningsverksamhet och dokumentation mellan museet och olika befintliga regionala och lokala verksamheter och att denna samverkan bör finansieras för att bli hållbar.

I följande del lämnar därför utredningen förslag på vissa specifika samarbetsmöjligheter som bedöms vara strategiskt viktiga för museets arbete, inte minst under dess uppstartsfas.

7.3.1 Samverkan med länsmuseerna

Förslag: Regeringen bör avsätta medel för en nationell satsning på lokal museiverksamhet rörande samlingar och utställningar om Förintelsen. Museet bör för detta ändamål ha projektmedel för samverkan med regionala och lokala museer, arkiv och biblio- tek på cirka 2 miljoner kronor årligen.

Utredningen har tidigare redogjort för de förslag och synpunkter som lämnats av Länsmuseernas samarbetsråd. Utredningens förslag till inrättandet av ett nytt statligt museum går inte på den linje som länsmuseerna förslagit, men det finns goda skäl att skapa hållbara förutsättningar för att ta om hand flera av de aspekter som läns- museerna lyfter fram. Detta bör ske genom en särskild form av sam- verkan mellan museet och länsmuseerna, men även med andra rele- vanta lokala museer, arkiv och bibliotek.

Länsmuseerna tar upp behovet av att hela landets befolkning ges samma förutsättningar att ta del av museiverksamheten. Det finns redan i dag samarbete mellan länsmuseerna och Forum för levande historia, samt med Statens historiska museer vad gäller utställningen ”Speaking memories” som turnerar i landet. På motsvarande sätt bör det nya museet om Förintelsen ges möjlighet till samarbete med länsmuseerna om exempelvis vandringsutställningar.

Vidare poängterar länsmuseerna, som nämnts tidigare, att det finns berättelser, vittnesmål, föremål och platser som rör Förintelsen, den judiska befolkningens liv och historia, antisemitism och flykting- mottagandet efter andra världskriget, utspridda i hela landet. Här menar länsmuseerna att de kan genomföra ett lokalt arbete och lyfta fram lokala perspektiv med stor potential att fånga allmänhetens intresse. Denna form av arbete sker i dag på flera håll i Sverige bland annat via det så kallade 27 januari-nätverket. Möjligheten att bygga

vidare på denna nationellt spridda verksamhet lyfts även fram av bland annat Judiska museet i Stockholm.

Utredningen delar uppfattningen att det finns stora möjligheter och en stor nytta med att utveckla existerande regional verksamhet och nationell samverkan för denna. Det föreslagna museet bör ges resurser för att kunna stödja sådant arbete.

Utredningen bedömer att regeringen därför bör avsätta medel för att vidareutveckla en nationell satsning på lokal museiverksamhet som kan avse inventering, dokumentation insamling och konser- vering samt utställningsverksamhet. Museet bör för detta ändamål ha årliga projektmedel för samverkan med regionala och lokala museer, arkiv och bibliotek på cirka 2 miljoner kronor.

7.3.2 Samverkan med Judiska museet

Förslag: Museet ska ha i uppdrag att samverka med Stiftelsen Judiska museet i Stockholm. För att möjliggöra samverkan bör anslaget för Stiftelsen Judiska museet utökas med 2 miljoner kro- nor i nivå.

Judiska museet i Stockholm har i sitt svar till utredningen uppmärk- sammat att ett museum om Förintelsen behöver beakta redan befint- lig verksamhet och att Judiska museet spelar en viktig roll i sam- manhanget.

För Judiska museet har Förintelsen varit en central del som museet valt att belysa i sin nya basutställning. Samtidigt har Judiska museet med den nya utställningen strävat efter att bredda bilden av den judiska historien bortom Förintelsen och slår vakt om att den ambi- tionen kan bibehållas, så att historien om judiskt liv i Sverige inte reduceras till att enbart kretsa kring lärdomarna från Förintelsen.

Ett svenskt museum om Förintelsen riskerar, menar Judiska museet, att bli kontraproduktivt, utan ett betydande judiskt museum. Påstå- endet underbyggs med hänvisning till att många museer om För- intelsen internationellt ofta inramas av judisk historia, exempelvis Judiska museet i Berlin. Judiska museet konstaterar att det är rimligt att parallellt lyfta fram båda dessa centrala berättelser, den om För- intelsen och den om judisk historia. Judiska museet understryker att ett välfungerande judiskt museum blir än viktigare när ett museum

etableras som mer specifikt är riktat mot att belysa Förintelsen, För- intelsens överlevande och specifika frågor relaterade till svensk historia.

Därför föreslår Judiska museet att utredningen beaktar möjlig- heter till samverkan mellan de två institutionerna. Det kan röra sig om pedagogiska upplägg, gemensamma utställningar och ett långt- gående samarbete vad gäller det museets samlingar. Judiska museet har en samling med material av direkt relevans för det nya museet.

Utredningen delar den farhåga Judiska museet aktualiserar att det finns en risk att etablerandet av ett museum om Förintelsen kan komma att konkurrera med Judiska museet i Stockholm, särskilt om det placeras i samma stad. För att undvika denna typ av problem är en långsiktig samverkan mellan de två institutionerna viktig. Sam- verkan är även motiverad utifrån den sakkunskap och kompetens som finns vid Judiska museet och som kan komma det nya museet till godo, både under en uppbyggnadsfas, och långsiktigt. Ett upp- drag om särskild samverkan bör skrivas in i bidragsvillkor respektive myndighetens instruktion.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår utredningen att anslaget till Stiftelsen Judiska museet utökas. Anslaget ligger i dag på cirka 3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor är tillfälliga och kom- mer att dras in 2021, vilket innebär att möjligheterna till samverkan med det nya museet blir begränsade. Utredningen föreslår därför att anslaget utökas med 2 miljoner kronor i nivå (vilket innebär att museets anslag kommer att ligga på 3,5 miljoner kronor) för att ge möjlighet till en långsiktigt hållbar samverkan med det föreslagna museet om Förintelsen.

7.3.3 Samverkan med universitet eller högskola och romska organisationer

Förslag: Det föreslagna museet får i särskilt uppdrag att arbeta med inventering och dokumentation av romska vittnesmål. Pro- jektet bör kunna genomföras i samverkan med lämpligt universi- tet eller högskola samt romska organisationer i Sverige och rele- vanta internationella institutioner.

Projektet bör drivas under en treårsperiod och ha en samman- lagd budget på 5 miljoner kronor.

Utredningen har tidigare konstaterat att det råder brist på insamlade vittnesmål och berättelser från romska överlevande i Sverige. Befint- liga vittnesmål behöver inventeras och ny insamling är angelägen för att kunna skildra hur romerna föll offer i samband med Förintelsen.

För att möjliggöra en sådan insamling och kunskapsinhämtning krävs en särskild satsning. Denna insats bör förutom att inventera och dokumentera vittnesmål från romer i Sverige, se över behov och möjlighet att samla in eller på annat sätt tillgängliggöra material från andra europeiska länder rörande romers utsatthet under Förintelsen.

Utredningen föreslår att en särskild satsning initieras för detta arbete och att den knyts till det nya museet. Projektgruppen behöver inneha forskarkompetens om insamling och dokumentation av histo- riskt material och bör kunna samverka med forskare vid ett lämpligt universitet eller en högskola.

Projektet kan förslagsvis initieras genom att regeringen i särskild ordning beslutar om en treårig satsning som finansieras med sam- manlagt 5 miljoner kronor och som ges till det nya museet. Museet bör vidare kunna samverka med romska kulturorganisationer i Sverige, samt samarbeta med internationella dokumentationscentra såsom Dokumentations- und Kulturzentrum Deutscher Sinti und Roma i Tyskland och liknande institutioner i Polen och andra europeiska länder. Projektet bör därtill kunna samarbeta med IHRA.

För att säkerställa samverkan med svenska romska kulturorgani- sationer bör projektet avsätta medel för att möjliggöra deras med- verkan.