Lokalbehov och lokalernas publika tilltal

Bedömning: Museet kommer att behöva lokaler för utställningar, program- och undervisningsverksamhet, samt kunna husera ex- terna forskare och ta emot allmänhet som vill få tillgång till museets arkiv, bibliotek och samlingar. Därtill behöver museet övriga publika lokaler. Lokalerna ska utformas med tanke på tillgäng- lighet.

Utredningen bedömer att museet under sina första verksam- hetsår behöver huseras i temporära lokaler, samt att en ny musei- byggnad bör uppföras och utformas med tanke på att lokalernas publika framtoning ska bidra till intresset hos museibesökarna. Förslag: Statens fastighetsverk bör under 2021 ges ett utrednings- uppdrag om hur museets lokaler kan utformas.

Det nya museet kommer att behöva en egen byggnad. Utredningen bedömer att detta är av stor vikt för verksamheten, även om den skulle organiseras inom en befintlig myndighet. Ett museum kräver lokaler för en basutställning, tillfälliga utställningar och för under- visning och övrig programverksamhet som kan handla om filmvis- ningar, seminarier och konferenser med mera. Väl tilltagna lokaler med tillgång till samlingsutrymmen kommer därmed att vara nöd- vändiga. Museet behöver därtill magasin och arkiv för sina samlingar liksom en publik läsesal och bibliotek samt arbetsplatser för med- arbetarna. Dessutom behövs lokaler för en butik, inklusive bokhandel, och en restaurang eller café.

Lokalerna ska utformas med tanke på tillgänglighet och universell utformning och det är nödvändigt att tänka in tillgänglighetsper- spektiv redan från början då lokalerna planeras.

Bevakning och säkerhet är en ytterligare aspekt som särskilt be- höver beaktas vid utformandet av museets lokaler, med tanke på den hotbild som kan finnas mot verksamheten. Här kan erfarenheter inhämtas från utformandet av internationella museer om Förintelsen.

Utredningen har inte uppskattat behovet av storlek på lokalerna. Detta sker lämpligen i samband med organisationskommitténs arbete och då genom samverkan med utställningsproducenter och experter från Statens fastighetsverk. Inte minst kommer regeringens beslut

om var i landet som museet ska lokaliseras spela roll i bedömningen av lokalernas möjliga placering och utformning.

När museet inleder sin verksamhet behöver tillfälliga lokaler finnas tillgängliga och inredas för ändamålet. Om museet inrättas i en be- fintlig myndighet krävs fortfarande nya lokaler för museet men vissa delar, exempelvis arkiv och magasin kan samordnas och minska kost- naderna. Dessutom kan den befintliga myndigheten ha ytterligare möjligheter att utnyttja sina lokaler under museets uppbyggnadsfas.

Utredningen bedömer dock att en särskild museibyggnad bör uppföras, alternativt att en befintlig byggnad byggs om, för att hysa museet. Erfarenheten från internationella museer är tydlig vad gäller att byggnadens utformning har stor betydelse för verksamheten. Som nämnts har exempelvis Judiska museet i Berlin och Dansk judisk museum i Köpenhamn en mycket betydande del av sina be- sökare på grund av själva museibyggnaderna. Regeringen bör därför överväga att uppföra en märkesbyggnad som kan utformas i dialog med den omkringliggande plats där museet placeras. En sådan process tar dock tid. Utredningen uppskattar att nybyggnation kan ta upp- emot åtta år. Kostnaderna för en nybyggnation belastar i huvudsak museet genom hyreskostnaderna för den nya byggnaden.

Utredningen har haft dialog med Statens fastighetsverk och be- dömer att Statens fastighetsverk redan under 2021, då organisations- kommittén arbetar med inrättandet av museet, bör ges ett initialt utredningsuppdrag för att ta fram underlag för hur museets lokaler kan utformas. Därefter bör Statens fastighetsverk få de uppdrag som behövs för att fortsätta processen med att uppföra en ny byggnad. Detta inbegriper förslagsvis att under 2022 ta fram en förstudie, under 2023 arrangera en arkitekttävling samt från 2024 inleda arbete med ett byggprogram och därefter påbörja projektering och byggfas. Innan det finns kunskap om projektstorlek, lokalisering eller förut- sättningar för eventuell detaljplan är det svårt för Statens fastighets- verk att ge en uppskattning av tidsåtgång för byggnation och pro- jektering. Även regeringens beslut inför respektive skede av processen att uppföra en ny byggnad kan ha en stor inverkan på hur snabbt projektet kan drivas framåt. En beräkning av kostnader relaterade till detta återfinns i kapitel 8.

Lokalkostnader

Utredningen uppskattar att hyreskostnaden för museets temporära lokaler kan vara relativt höga och ligga på 10 miljoner kronor. Hyres- kostnader för en nybyggd museibyggnad kan variera stort beroende på hur museet utformas och dess lokalisering. Utredningen bedömer att det kan röra sig om 20 miljoner kronor i hyreskostnad då en ny museibyggnad uppförts.

I jämförelse har Forum för levande historia lokalkostnader på cirka 6,4 miljoner kronor, men dessa lokaler saknar tillräcklig plats för en större basutställning och andra publika programverksamheter. Hyran för det relativt nybyggda Världskulturmuseet i Göteborg var enligt uppgift under 2016 cirka 25 miljoner kronor, medan hyres- kostnaden för Etnografiska museet i Stockholm samma år låg på drygt 15 miljoner kronor och cirka 7,5 miljoner för Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet i Stockholm (sammantaget hade myndig- heten Statens museer för världskultur, hyreskostnader under 2018 på 65 miljoner kronor, då hyra för magasin och ytterligare lokaler räk- nas in).5

Investeringskostnader

Museet kommer att ha stora investeringskostnader då dess lokaler behöver inredas, inventarier införskaffas och en basutställning, med montrar, digital teknik med mera, ska byggas upp. Museet kommer ha investeringskostnader både i de temporära lokalerna under de första verksamhetsåren och senare om en ny byggnad uppförs.

Investeringar bekostas genom att myndigheten lånar medel. Museets låneram behöver anpassas för detta ändamål. Kostnaderna belastar budgeten genom avskrivningar. Myndigheten gör avskriv- ningar under en kortare eller längre avskrivningsperiod beroende på förbrukningstiden. Organisationskommittén har lämpligare förut- sättningar att bedöma investeringskostnader för den museiverksam- het som regeringen beslutar ska inrättas. Utredningen uppskattar att museet kan behöva göra avskrivningar på cirka 5 miljoner kronor årligen.

5 _{Underlag har hämtats från bland annat rapporten ”Förslag till åtgärder för att förbättra Statens}

museer för världskulturs ekonomiska förutsättningar”, 2016-09-29, från Statens museer för världskultur, samt myndighetens årsredovisning 2019.