Behov av tydligare vägar till arbete för elever som saknar behörighet till nationella program som saknar behörighet till nationella program

Det råder i dag brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft inom många branscher, en brist som enligt prognoser kommer att hålla i sig en tid framöver.² Sverige står inte ensam i utmaningen att få fler ungdomar intresserade för en gymnasial yrkesutbildning och kom-ma ut i arbete.³ Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola hade nyligen i uppdrag att bl.a. föreslå

1 Som framgått av kapitel 2 har utredningen inte tolkat att det ingår i direktiven att undersöka möjlig utveckling vad gäller tillämpning av yrkespaket för elever på nationella program.

2 Se t.ex. SCB (2021). Trender och prognoser 2020.

3 Se t.ex. Cedefop (2017). Cedefop European public opinion survey on vocational education and training; OECD (2020). Education at a glance 2020.

åtgärder för att stärka gymnasieskolans bidrag till kompetensför-sörjningen. För elever som inte är behöriga till nationella program pekar utredningen i betänkandet Gemensamt ansvar på ett behov av strukturerade, påbyggnadsbara och arbetsmarknadsrelevanta yrkes-utbildningar.⁴ Utredningen konstaterar samtidigt att introduktions-programmen är behäftade med ett stigma. Detta eftersom själva utgångspunkten för att en elev går ett introduktionsprogram är ett tidigare skolmisslyckande som lett till att eleven inte är behörig till de nationella programmen.

Utmaningar med introduktionsprogrammen har även belysts av skolmyndigheter och andra utredningar, vilket vi beskriver i kapitel 4. Det framkommer t.ex. i en tidig granskning från Skol-inspektionen 2013 att samverkan mellan introduktionsprogrammen, de nationella programmen och arbetsmarknaden behöver stärkas i syfte att underlätta för eleverna att komma vidare mot målen med sin utbildning.⁵ Skolverket pekade i en undersökning 2015 på att elever på introduktionsprogram inte alltid ges goda förutsättningar p.g.a. brist på lärare, lokaler och praktikplatser.⁶ I sin lägesbedöm-ning 2020 beskriver myndigheten skillnader i hur väl de olika intro-duktionsprogrammen fungerar för att förbereda eleverna för fort-satta studier eller arbetsliv.⁷ Gymnasieutredningen återger problem behäftade med att det inte alltid står klart för skolan vad eleven har för mål med utbildningen och vilket stöd hen behöver för att nå detta mål.⁸

Skolverket har å andra sidan påvisat att inslag av yrkesutbildning på introduktionsprogram ökar elevernas förutsättningar till etabler-ing efter gymnasieskolan. Som framgått i kapitel 3 påbörjar en rela-tivt stor andel av eleverna sin utbildning i gymnasieskolan på ett introduktionsprogram. Nästan en tredjedel av de elever som lämnar gymnasieskolan utan examen har också ett introduktionsprogram som sista studieväg.⁹ Det innebär att många elever inte gör en över-gång från introduktionsprogram till nationella program i gymnasie-skolan. För dessa ungdomar finns alternativen att läsa vidare i

kom-4 SOU 2020:33 Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, s. 657 ff.

5 Skolinspektionen (2013). Utbildningen på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. 2013:6.

6 Skolverket (2015). Undervisningstid och heltidsstudier i gymnasieskolan. Rapport 422.

7 Skolverket (2020). Skolverkets lägesbedömning 2020, s. 37.

8 SOU 2016:77 En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, kapitel 20.

9 Detta framgår även av vår redovisning i kapitel 3.

vux eller folkhögskola eller att gå direkt till arbetsmarknaden. Elever på vissa introduktionsprogram kan från början ha som mål att bli förberedd för arbetsmarknaden, men det saknas gemensamma studie-vägar för att tydliggöra detta. Att skapa tydliga studiestudie-vägar som för-bereder elever på introduktionsprogram för delar av arbetsmarknaden som deras kompetenser matchas mot, kan därmed ses som ett viktigt led i arbetet för att stärka gymnasieskolans bidrag till kompetens-försörjningen. För samhällets del skulle detta innebära ett bättre till-varatagande av fler unga vuxnas arbetskraft. För ungdomarnas del kan en sådan utveckling innebära större möjligheter till egen för-sörjning.

5.1.1 Yrkesutbildning på introduktionsprogram

I samband med den senaste reformen av gymnasieskolan (Gy11) infördes skärpta behörighetskrav. Från att ha varit behörig till ett nationellt program med tre godkända betyg, matematik, svenska och engelska, krävdes godkända betyg i dessa tre ämnen samt ytterligare fem ämnen för att få tillträde till yrkesprogrammen. Det individuella programmet avskaffades och ersattes av fem introduktionsprogram med olika syften: individuellt alternativ, preparandutbildning, pro-graminriktat individuellt val, språkintroduktion och yrkesintroduk-tion. Bakgrunden till denna förändring var att elever med låga merit-värden bedömdes vara dåligt förberedda för studier på nationella program och att de i högre utsträckning avbröt utbildningen i för-tid.¹⁰ Det hade också sin bakgrund i ett identifierat behov av att höja kvaliteten på yrkesprogrammen.¹¹ Förändringen syftade till att ele-ver som inte var tillräckligt förberedda skulle inleda sin utbildning på ett introduktionsprogram i stället för att gå direkt in på ett natio-nellt program och där riskera att misslyckas med att tillgodogöra sig och slutföra utbildningen.¹² Det tidigare individuella programmets ramar bedömdes vara för vida, vilket medförde en otydlighet. De nya introduktionsprogrammen fick syften som skulle skilja sig åt och tydliggöra riktningen på utfallet av utbildningen.

Sedan 2019 finns fyra introduktionsprogram i gymnasieskolan, efter att preparandutbildningen tagits bort och tidigare

program-10 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

11 Prop. 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

12 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

inriktat individuellt val ersatts av programinriktat val som numera även kan inriktas mot högskoleförberedande program. Yrkesintro-duktion, som är ett av gymnasieskolans fyra introduktionsprogram, har ett tydligt syfte att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Utbildning på individuellt alternativ kan också syfta till att elever ska gå vidare till arbetsmark-naden, vid sidan av att förbereda elever för övergång till yrkesintro-duktion eller annan fortsatt utbildning.¹³

Eleverna på yrkesintroduktion utgör en heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. Vissa elever kan bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram efter relativt kort tid. Andra elever har yrkes-introduktion som sin huvudsakliga gymnasieutbildning. Yrkesintro-duktion kan ha varierande utformning och en mer eller mindre tydlig programstruktur. Utbildningen kan vara helt individuellt utformad eller gruppbaserad och sökbar.

Utbildningen på yrkesintroduktion ska till största del innehålla yrkesutbildning, men den kan också innehålla grundskoleämnen så-som svenska eller svenska så-som andraspråk. Nyanlända elever så-som går yrkesintroduktion behöver undervisning i svenska och ofta också studiehandledning på modersmålet. Utformning och organi-sation av utbildningen på introduktionsprogrammen sätts av huvud-mannen i en plan för utbildningen som tillsammans med elevens mål utgör underlag för utbildningens innehåll. Detta beskrivs närmare i kapitel 3. De lokala och individuella anpassningarna av yrkesintro-duktion gör att utbildningens längd och innehåll skiljer sig åt. Hur lång tid det tar för eleven att genomföra sin utbildning eller hur omfattande den är beror på vilket mål eleven satt med sin utbildning och hur huvudmannen valt att organisera densamma.

5.1.2 Riksdagens tillkännagivande om tvåårig yrkesskola Riksdagen har i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att låta utreda inrättandet av en tvåårig yrkesskola.¹⁴ Av utredningens direk-tiv framgår att en utgångspunkt ska tas i detta tillkännagivande när det gäller uppdraget att analysera användningen av och

utvecklings-13 17 kap. 3 § skollagen (2010:800).

14 Riksdagens utbildningsutskott (2019). Gymnasieskolan. Betänkande 2018/19: UbU11.

möjligheter för yrkespaket på introduktionsprogram. De nationella programmen i gymnasieskolan är alla treåriga i dag. Riksdagens motiv för att inrätta en tvåårig yrkesskola är att för de elever som inte kommer in på ett nationellt program bör det finnas en första väg in i ett yrke eller en brygga till fortsatta studier. Enligt tillkänna-givandet ska yrkesskolan vara en del av det ordinarie utbildnings-systemet, där utbildningen ska utformas i nära samverkan med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Ut-bildningen ska hålla hög kvalitet och vara relevant för arbetsmark-naden. Det blir därmed en väg för de ungdomar som snabbare vill ut i arbetslivet.

Sammanfattningsvis finns det flera skäl att undersöka hur yrkes-utbildning som riktar sig till elever som saknar behörighet till natio-nella program kan struktureras för att tydligare utgöra en alternativ väg till arbete. Detta vittnar såväl riksdagens tillkännagivande om en tvåårig yrkesskola som regeringens intention med möjligheten att tillämpa yrkespaket på introduktionsprogram om.