Riktade insatser för elever som är i riskzonen för studiemisslyckanden och avhopp för studiemisslyckanden och avhopp

Det räcker inte att arbeta generellt med att förebygga avhopp, det behöver också finnas kapacitet att genomföra riktade insatser för elever som befinner sig i riskzonen för avhopp. Rapporterna lyfter upp flera framgångsfaktorer i arbete för elever i riskzonen. Samman-taget är det viktigt att skolan har förmåga att tidigt upptäcka från-varo och utifrån en helhetssyn på eleverna utforma anpassade

insat-118 SKR (2021). Tre nivåer av förebyggande arbete.

https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/uppdragfullfoljdutbild ning/pluginminskarstudieavbrottenpagymnasiet/trenivaeravforebyggandearbete.19327.html (hämtad 2021-01-28).

119 https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/uppdragfullfoljdutbi ldning.26377.html (hämtat 2022-03-15)

120 SOU 2018:11, s. 15.

ser. Insatser behöver planeras, genomföras och följas upp i sam-verkan med alla relevanta aktörer (exempelvis lärare, föräldrar, arbetsgivare, kultur- och fritidslivet, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin). Återkommande nämns i rapporterna att fram-gångsrikt arbetssätt handlar om att göra insatser på både organisa-torisk nivå och individnivå. Insatser behöver vara flexibla, det vill säga anpassade efter de förutsättningar och behov som föreligger i den aktuella organisationen eller elevgruppen.

Exempelvis Europeiska kommissionen argumenterar för att rik-tade insatser behöver ha två inriktningar, dels mot den organisa-toriska nivån, dels mot individnivån.¹²¹ När det gäller insatser mot den organisatoriska nivån kan det enligt kommissionen bland annat vara viktigt med system för att tidigt upptäcka elever i riskzonen, fungerande nätverk mellan skolor och externa aktörer, stöd till lärare i deras arbete med elever i riskzonen och att tillhandahålla fritids-aktiviteter i anslutning till skolan. Insatser på individnivå kan exem-pelvis handla om stöd för att övervinna specifika akademiska, sociala eller personliga svårigheter eller att undervisningen anpassas efter elevernas behov. Det kan också handla om stärkt studie- och yrkes-vägledning för att stödja elevernas yrkesval och övergångar inom utbildning eller från utbildning till anställning. Även lämpligt ekono-miskt stöd för unga människor kan vara verkningsfullt enligt kom-missionen.

Skolverket har uttryckt sig på liknande sätt angående framgångs-rikt arbete i framgångs-riktade insatser för elever i riskzonen för studiemiss-lyckanden och avhopp. I myndighetens redovisning av regeringsupp-draget att genomföra verksamhetsnära insatser för att förebygga av-hopp från gymnasieskolan konstaterades att forskningen visar att ”det mest effektiva arbetet som ger hållbara resultat över tid karaktäriseras av strategier som berör både institutions- och individnivå”.¹²² Enligt Skol-verket handlar det om att med behovsanpassade insatser på individ-nivå exempelvis stötta elever att utveckla produktiva beteendemön-ster som främjar skolarbetet genom ökad närvaro eller läxläsning. Det kan exempelvis också vara viktigt att göra olika typer av anpassningar för att tillgängliggöra undervisningen och erbjuda olika former av

121 Europeiska Kommissionen (2019). Assessment of the Implementation of the 2011 Council Recommendation on Policies to Reduce Early School Leaving, s. 31.

122 Skolverket (2019). Redovisning av Skolverkets uppdrag om att genomföra verksamhetsnära insatser för att förebygga avhopp från gymnasieskolan, s. 8.

stöd enligt myndigheten. Det är också betydelsefullt att bygga förtroendefulla relationer mellan elever och personal.

Ifous skriver i sin forskningsgenomgång Skolnärvaro att för insat-ser som riktar sig mot elever i riskzonen måste åtgärderna utgå från elevernas olika förutsättningar och behov.¹²³ Målet behöver vara att på olika sätt undanröja hinder för just de här eleverna. Hinder kan enligt Ifous sänkas genom att exempelvis se till att kränkande be-handling inte sker och att elever får möjlighet till att under dagens lopp återhämta sig om det behövs. Det kan också vara viktigt att arbeta med att skapa relationer till både kamrater och lärare. Invol-vering av såväl kamrater som vårdnadshavare är betydelsefullt enligt Ifous. Om det finns externa kontakter till familjen, som exempelvis socialtjänsten, behöver samverkan finnas. Det är viktigt att insat-serna följs upp med regelbundenhet tillsammans med inblandade aktörer.

Betydelsen av att skolan agerar tidigt för elever i riskzonen har också påpekats av MUCF. I rapporten Nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar slog myndigheten fast att genom att skolan agerar tidigt när det finns varningssignaler om att ett barn far illa finns det ökade möjligheter att minska inflödet till gruppen unga som varken arbetar eller studerar.¹²⁴ Oavsett om det handlar om skolfrånvaro, inlärningssvårigheter eller sociala, fysiska eller psykiska bekymmer vinner individen och samhället på att detta uppmärksammas i ett tidigt skede i livet enligt myndigheten.

Västra Götalandsregionen har i rapporten Motverka studieavbrott – framgångsfaktorer i praktiken summerat nyckelfaktorer i arbete med att främja fullföljda studier. Faktorerna bygger på erfarenheter i Plug In-projektet. De utgör ett antal dimensioner som återkommer i samtliga Plug In-verkstäder som varit framgångsrika:

• Individcentrerade arbetssätt – vikten av skolanknytning, invol-vering och helhetsperspektiv.

• Koll och uppföljning – en förutsättning för att ingen ska falla mellan stolarna.

• Bemötande – positiva relationer gör skillnad.

123 Ifous (2019). Skolnärvaro. Ifous rapportserie 2019:3, s. 20.

124 MUCF (2021). Nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar, s. 43.

• Samverkan – sammanhållna resurser och stöd med individen i fokus.

• Flexibilitet – beredskap att möta individers och gruppers behov.

Ett konkret sätt att arbeta med riktade insatser för elever som är i riskzonen för studiemisslyckanden och avhopp kan vara att genom-föra avslutande vägledningssamtal för elever som riskerar att avsluta sin utbildning utan att fullfölja den. Att avslutande väglednings-samtal kan vara viktiga har framförts av både Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar i betänkandet Vårt gemensamma ansvar och av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesväg-ledning i betänkandet Framtidsval.¹²⁵ Bakgrunden till förslaget om avslutande vägledningssamtal är utredningarnas erfarenheter att många unga som går ut med ett studiebevis i stället för examensbevis ofta saknar kunskap om att de inte har fullföljt sin gymnasieutbild-ning och om vad som återstår för att nå en examen. Brist på sådan kunskap riskerar att medföra att unga som bör uppmuntras att på-börja eller fullfölja studier i stället på felaktiga grunder rekommen-deras andra insatser.

4.2.3 Insatser för att återföra elever till studier eller arbete