Sammanfattningsvis om mål och måluppfyllelse Det finns flera olika sätt att beskriva mål för gymnasial utbildning. Det finns flera olika sätt att beskriva mål för gymnasial utbildning

I det här kapitlet har vi redogjort för ett urval av dessa som kan vara relevanta för utredningens uppdrag. Tillgången till statistik som be-skriver elevers uppfyllelse av mål för gymnasial utbildning är inte heltäckande. Det finns exempelvis brister i tillgång till statistik om introduktionsprogram och om gymnasiesärskolan. Ytterligare ett problem, som förvisso inte är unikt för skolan, är att personer som saknar svenskt personnummer inte kan följas över tid. Detta gör att statistiken om måluppfyllelse inte speglar samtliga elever.

93 SOU 2018:11 Vårt gemensamma ansvar, s. 232.

94 Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Doktorsavhandling, Högskolan i Halmstad.

I redovisningen av statistik som beskriver elevers uppfyllelse av mål för gymnasial utbildning har utredningen valt att fokusera på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. För gymnasieskolans del är det vanligaste sättet att beskriva måluppfyllelse att utgå från andelen elever som når examen. Vi redovisar även uppgifter om ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Den bild som statistiken visar är att resultaten för elever på natio-nella program förbättrats sedan första året med Gy11, innebärande att allt fler elever når examen. I den första kullen som följde den reformerade gymnasieskolan nådde 72 procent examen inom tre år, jämfört med 80 procent i den kull som påbörjade gymnasieskolan hösten 2018. Kvinnor når i högre grad än män en examen på hög-skoleförberedande program, medan män numera når examen i högre grad än kvinnor på yrkesprogram. Det förekommer dock stora skill-nader mellan de enskilda nationella programmen.

Skolverket har visat att meritvärdet från grundskolan och pro-gramvalet har stor betydelse för resultaten i gymnasieskolan. Som orsak till resultatförbättringarna för nationella program har Skol-verket lyft fram ökade meritvärden från grundskolan, färre program-byten samt att fler elever klarar godkänt betyg i de kurser som krävs för examen. Både Coronakommissionen och Skolverket beskriver de senaste årens resultatförbättring som fortsättning på en mer lång-siktig trend. Samtidigt kan det inte uteslutas att det kan ha varit något enklare för elever att nå godkänt betyg i samband med att nationella prov ställts in under pandemin.

Statistiken om ungdomars sysselsättning efter nationella pro-gram visar att strax över hälften av eleverna med examen från ett högskoleförberedande program läser i högskolan tre år efter gym-nasieskolan. Bland elever som fått studiebevis från ett högskoleför-beredande program har en stor majoritet en annan sysselsättning än högskolestudier. Ungdomar som läst yrkesprogram får i stor ut-sträckning en etablering på arbetsmarknaden, oavsett om de fått examen eller studiebevis. Anknytningen till arbetsmarknaden är dock starkare för dem med examen och det finns också stora skillnader mel-lan könen och de enskilda yrkesprogrammen. Att en stor grupp ung-domar inte studerar vidare efter ett högskoleförberedande program och att etableringen efter vissa yrkesprogram är relativt svag kan ha flera orsaker. Mönstren indikerar dock att tudelningen i de två

typerna av nationella program är mindre självklar än vad styrdoku-menten anger.

Bland elever som inlett sin utbildning på ett introduktionspro-gram går mindre än hälften över till ett nationellt prointroduktionspro-gram inom fem år. Här förekommer dock stora skillnader mellan de enskilda intro-duktionsprogrammen. Skolverket har tidigare visat att övergång från introduktionsprogram till nationellt program gynnar ungdomars sysselsättning efter gymnasieskolan. Bland ungdomar som endast läst introduktionsprogram är etableringen på arbetsmarknaden sva-gare än bland jämnåriga. Inslag av yrkesutbildning på introduktions-program leder dock till starkare arbetsmarknadsanknytning jämfört med introduktionsprogram utan inriktning mot yrke. Elever som endast läst språkintroduktion studerar i högst grad vidare efter gym-nasieskolan. Det är vanligare att ungdomar som endast läst intro-duktionsprogram varken arbetar eller studerar efter gymnasieskolan, jämfört med deras jämngamla. Störst är denna andel bland ungdomar som endast läst individuellt alternativ.

Totalt sett når omkring 72 procent av en elevkull, nationella pro-gram och introduktionspropro-gram, en examen inom fem år från studie-starten. En jämförelse över längre tid visar att andelen gymnasieelever som lämnar skolan utan att ha slutfört ett nationellt program efter fem år är relativt oförändrad. Det innebär för en genomsnittlig elev-kull att omkring 28 000 elever lämnar gymnasieskolan utan examen.

Bland dessa har drygt hälften gått år 3 på nationellt program, varav många fått studiebevis om 2 500 poäng. Den andra knappa hälften har lämnat gymnasieskolan efter ett eller två år på nationellt program eller efter att endast ha läst introduktionsprogram. Den sistnämnda gruppen är relativt stor och har ökat i omfattning under senare år.

Uppgifter om lägsta utbildningsnivå bland 23-åringar indikerar att det är förhållandevis få av de ungdomar som lämnar gymnasie-skolan utan examen som kompletterar sin utbildning upp till mot-svarande examen i komvux och folkhögskola. En jämförelse med andra länder visar att svenska elever i högre grad än flera andra länder slutför nationella program inom förväntad tid. Däremot har andra länder en större andel elever som slutför sin utbildning om de får ytterligare tid på sig. Enligt OECD kan detta bero på en flexibilitet i dessa länders utbildningssystem, med bl.a. större möjligheter till byte av studieinriktning under utbildningens gång.

Bristen på underlag som beskriver måluppfyllelse i gymnasiesär-skolan gör det svårt att ge en rättvisande bild av denna skolform.

Forskning från Halmstad Högskola har visat att omkring tre av fyra ungdomar har någon form av sysselsättning efter gymnasiesärsko-lan, medan övriga saknar sysselsättning.

I följande kapitel (kapitel 4) kommer vi att fokusera på bakom-liggande orsaker till att elever inte når målen med sin utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt framgångsfaktorer i arbete för att öka graden av fullföljande.

4 Orsaker till att elever